Rossby Centre Day 2011

Gästinlägg av meteorologen, docenten och klimatologen Tage Andersson

Årligen arrangerar SMHI seminariet Rossby Centre Day där Rossby Centre presenterar sina aktiviteter. Årets ägde rum på SMHI, Norrköping, den 16 november med temat Forskarsamverkan för anpassningsstudier. Ett 70-tal deltagare, flest från SMHI. Departement och högskolor hade enstaka representanter. Några från kommuner och länsstyrelser deltog flitigt i diskussionen om långtidsprojektioner. Internordiskt samarbete representerades av deltagare från Danmark och Norge. Programmet finns här. Av ett drygt tiotal presentationer kommer jag bara att ta upp några karakteristiska och diskussionen.

Efter traditionella välkomstord inleddes rapporterna av Klaus Wyser, Rossbycentret med Klimatprognoser för de kommande 10 åren. Han visade upp följande indelning av meteorologiska och klimatologiska förutsägelser efter tidslängden:

Nowcasting                        Några timmar
Väderprognoser                  1-2 dygn
5-dygnsprognoser               3-10 dygn
Säsongsprognoser               3-12 månader
Klimatprojektioner             20-100 år

Uppenbarligen finns här ett stort gap mellan säsongsprognoser och klimatprojektioner. Detta söker Rossbycentret överbrygga genom att utarbeta metodik för klimatprognoser 10 år framåt, dekadiska prognoser. Målet är alltså prognoser, inte projektioner som för tider över 20 år. Man kan inte vänta sej att dekadprognoserna blir lika detaljerade som väderprognoser, men om det blir möjligt att förutsäga medeltemperaturer för ett område som Sverige några år framöver är mycket vunnet.

Hur Klimatforskningen bidrar till mer produktiva skogar diskuterade Bengt Andersson från Skogforsk. Varmare klimat ger högre skogsproduktion, främst eftersom vegetationsperioden förlängs. Dock medför det också produktionshämningar, som ökad risk för vår- och försommarfrost. Detta kan förefalla märkligt, men orsakas av att vegetationsperioden väntas starta tidigare, då solen inte når så högt och nätterna fortfarande är långa med frostrisk. Eftersom träden är frostkänsliga under vegetationsperioden fås ökad skaderisk. Dock är vårt klimats träd med sin långa livslängd anpassade till klimatfluktuationer. För sitt förädlingsarbete har man valt en klimatmodell som ger uppvärmning, men reducerat denna till en kompromiss mellan persistens och modell. Förädlingen syftar till att nå
–                     Bättre robusthet över miljö och klimat
–                     Högre produktion
–                     Bättre stamvedsproduktion

Man väntar att skogen om 100 år ska

–          Ökat produktionen med 20-40%

–          Drabbas av mer skador från svampar och insekter

–          Utsättas för extremare väder

Diskussionen leddes av SMHIs forskningschef Pontus Matstoms. Han konstaterade att frågan OM man behöver anpassa sej till ändrat klimat är förlegad. Aktuell nu är HUR man ska anpassa sej. Beträffande klimatmodellerna ansåg representanter från länsstyrelser och kommuner att det var svårt att försvara sitt val av modell för politikerna. Vidare framhölls att snävare osäkerheter behövdes. Enligt Rossbycentrets chef Jones Colins bör scenarierna ses som en bästa gissning. Sannolikt kommer framtida modeller att visa större osäkerhet, beroende på att de blir mer realistiska. Modellernas tillförlitlighet togs inte upp, dessa användare accepterar dem och blundar för skillnaderna mellan prognoser och projektioner/scenarier. Detta måste nog ses som ett ändamålsenligt val för dem. Vad jag förstår är framtidsfrågor vitala för samhällsutvecklingen, men väldigt svåra, inte minst eftersom tillgängliga teorier är luddiga och omstridda. Undantaget är klimatet. Här är vetenskapen enig, bygger på fysikaliska lagar och garanteras av FN. Inga av samhällets planerare kan bygga på så säker grund som de klimatansvariga. Någon kritisk syn, som från skogsforskningen, kunde inte anas. Så länge AGW råder färdas de klimatansvariga i gräddfilen

Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet redogjorde Joakim Langner för. 2-gradersmålet från COP 15 i Köpenhamn står sej. Klimatkänsligheten ligger, som IPCC anger, med 70% sannolikt mellan 2 och 4,5 grader C. För  att med en sannolikhet av omkring 70% uppfylla 2-gradersmålet bör de globala utsläppen minska 50-60% till 2050 och bli noll till 2100. Vilket förefaller orealistiskt, inte minst eftersom ökningstakten de senaste åren varit den största upplevda, se fig. Nedgången 2008-2009 orsakades av den ekonomiska krisen.

Dela detta inlägg

23 reaktion på “Rossby Centre Day 2011

  1. 2
    Adolf Goreing

    Jag antar att skattepengar driver hela spektaklet. Vad kunde man inte göra inom sjukvården för de pengarna istället? Eller varför inte äldreomsorgen?

  2. 4
    Gunnar E

    #3#
    Minner mig om ”bjärnen” i ”PISTVAKT”
    (min fetning)
     
    ”……– Det är ingen järv gissning att det kommer att bli en ökad frekvens av åska i framtiden. Och vi har både hav och stora insjöar som hjälper till här uppe. Om ingenting drastiskt händer kommer vi få en ökad frekvens av extremväder, säger han……”  
     
     

  3. 6
    Ingvar Engelbrecht

    Gunnar E#3
    Nu kollar jag inte på Pistvakt så jag noll koll. Men skall jag förstå det som att vi har ”product placement” av klimathot i svenska TV-serer?

  4. 7
    Slabadang

    Ge grabbarna en nödutgång så de slipper jobba med att producera lögner och pseudovetenskap. Nivån bara sjunker och sjunker påståendena allt mer utom kontakt med verkligheten.
    Kommentar modererad

  5. 8
    Gunbo

    Peter F #3,

    ”Till och med pensionerade meteorolger anlitas av dagspressen..”

    Fniss! Och en pensionerad meteorolog anlitas av den här bloggen. :-) 

  6. 10
    ThomasJ

    Gör oss och omvärlden en stor tjänst, Anders Borg:
    Lägg ner 100% (kanske mer än så…) onödiga, flummande, enormt direkt/indirekt kostsamma institut, förvaltningar, myndigheter etc.

    En utengemärkt bra början vore att stänga Rossby Center.
    Just do it! Comprende?  ;)

    Tack på förhand, Anders!

    Mvh/TJ

  7. 11
    agneta isacsson

    Det finns en lite chans att jag lever till år 2050…. Om inte CO2 halten i luften halverats tills dess, vilket jag inte tror alls, så kommer alltså medeltemperaturen ha ökat med långt över 2 grader. Kanske lika bra att strunta i pensionering på sydliga breddgrader? Det blir palmer, bougeinvillia och härliga strandbad här hemma i stället. Vi får väl se….jag är skeptisk…

  8. 12
    Peter F

    Tyvärr har Länstidningen i Ö-sund tuffa kommentatorregler. Bl a får man inte länka till annan hemsida. Mao blir det ord mot ord och en meningslös diskussion.

  9. 13
    Labbibia

    Varför inte jämföra kurvan med CO2-utsläpp detta sekels första decennium med temperaturutvecklingen under samma tid?

    Jodå, jag anar att det redan gjorts , men det skulle ju onekligen ge en bra bild över sambandet CO2-utsläpp-temeraturutveckling………
    Som jag ser det.

  10. 14
    Ingemar Nordin

    Rossby Center. Ja, jösses – en hel avdelning (för mig oklart hur många anställda) som enbart lever på antagandet att framtida klimat under 2000-talet kommer att bli fem gånger varmare än under 1900-talet! Otroligt att svenska staten stödjer sådant här.

  11. 17
    bom

    #15
    Dubbla löner-dubbla traktamenten och dubbla milpengar? Det låter ju som socialdemokrater till ex den berömde ”Hoffa”-Hasse Eriksson eller Ola Rask eller för den delen Ulrika Mässing med drygt 16000 kr i statsrådspension trots VD-skap och styrelsearvoden. Juholt har väl fått nog med stryk så han får väl vila tills nästa fadäs. :-)

  12. 18
    Ingvar Engelbrecht

    agneta 11
    Det djäkliga är att det kan också komma en ny liten istid. Finns vissa tecken som tyder på det. Så säkra upp med nåt på sydligare breddgrader  :-)

  13. 19
    Gunnar leonardsson

    CO2 -utsläpp ökar med i runda slängar 30 % de senaste 15 åren och globala medeltemperaturen vägrar att stiga. Jag undrar hur många i beslutsfattande ställning som känner till detta ?

  14. 23
    ThomasJ

    pekke #22: Nä, bör/ska iaf inte göra det…  ;)
    Men det beror lite på… Själv har jag erfarit att pengar rent ut stinker irl. s.a.s. I afrikansk land lurade en bankanställd till sig en 100-pesetas-sedel per bunt om 100 sedlar, vilket ledde till rejäla problem när löner etc skulle betalas. Kassören & jag fick i uppdrag att (i banken) kontrollräkna samtliga sedelbuntar, 2x fulla resväskor, och du kan ge dig 18 på att stank! Fy ph**n, asså… ;)

    Mvh/TJ

Kommentarer inaktiverade.