Rysslands läge inför Durban

Vi sade ju igår på TCS att BRIC-länderna eventuellt skulle kunna tänka sig att skriva på ett sk Kyoto 2-avtal, men det förutsätter givetvis att alla andra också tecknar sig för ett sådant bindande avtal, något som synes vara en omöjlighet fn. Ryssland pekar bla ut Kina, Indien och de oljeproducerande länderna som största hindret för en överenskommelse. USA, Japan och Kanada har också aviserat ointresse för ett sådant avtal.

Rysslands ansvarige klimatförhandlare har uttalat att Ryssland inte kommer att förlänga Kyotoprotokollet för en andra period och kastar därmed ytterligare tvivel på möjligheterna att nå ett avtal i Durban, enligt en artikel i Moscow Times.  ”Vi kommer aldrig att skriva under Kyoto 2 eftersom det inte skulle täcka alla länder,” sade Oleg Sjamanov, chef för Rysslands internationella samarbete om miljön i förra veckan. Kommentarerna kom samma vecka som IEA förklarade att världen har bara har fem år på sig för att minska utsläppen av växthusgaser för att avvärja ”oåterkalleliga” klimatförändringar för att sätta press på regeringar att komma med en uppgörelse vid toppmötet i Durban.

Vägran av Ryssland, Japan och Kanada att förnya Kyoto för en andra period grusade också förhoppningarna om en överenskommelse vid Cancún-förhandlingarna i fjol. En allians av Stillahavsstater anklagade nyligen de tre för att försöka hindra ett nytt klimatavtal till 2020. Men Sjamanov insisterar på att den ryska positionen är pragmatisk. Alla frågor om vårt deltagande är en fråga om allas delaktighet”, säger han. ”I huvudsak ser Ryssland inte några fördelar i en rättsligt bindande konsensus om inte alla skriver under. Det ”kommer inte att hända,” hävdade också David Burwell, chef för energi- och klimatprogrammet på Carnegie Endowment i Washington, vid mötet i Moskva. ”Uppriktigt sagt är det bästa sättet att inte verka för ett juridiskt bindande konsensus”, sa han till synes för att försvara USA:s ståndpunkt.

När USA vägrade att skriva under, var Rysslands ratificering 2005 viktigt för att få till det ursprungliga Kyotoprotokollet – som skapade en mekanism för länder att minska koldioxidutsläppen genom ekonomiska incitament. Ryssland är också det enda av tillväxtekonomierna i BRIC-länderna som är deltagande part i bilaga nr 1 i fördraget, förpliktande att minska sina koldioxidutsläpp. Vid den tiden verkade det förnuftigt. Ryssland är ett av få länder som har sänkt sina koldioxidutsläpp jämfört med 1990-talets nivåer – främst som ett resultat av kollapsen av industriproduktionen efter 1991. Det gav ryssarna ett stort överskott av ”utsläppsrätter” – valutan i Kyoto-handelssystemet – att sälja till andra länder. Och landet har lyckats hålla igen koldioxidutsläppen även sedan tillväxten kommit tillbaka.  Mellan 1998 och 2008 fördubblades nästan ryska BNP i reala termer, medan koldioxidutsläppen ökade bara 12 procent.

I den offentliga debatten, hävdar ryska tjänstemän att de fortfarande är ett ledande land när det gäller klimatskydd – med hänvisning till en enastående utsläppsminskning och president Dmitrij Medvedev:s ambitiösa energieffektivitetsdekret, som satt som mål att skära Rysslands energiförbrukningen med 40 procent till 2020. Men det anses inte råda någon tvekan om att landet kunde göra mer. Blivande kolhandlare säger att Ryssland har varit långsamma med att se till den ekonomiska möjligheten, men intresset har börjat öka efter ett ingripande från Medvedev, som i juni sade att Ryssland bör göra mer för att dra nytta av FN:s kvittningssystem. Ryssland kan spara tillräckligt med energi för att möta det årliga energibehovet i hela Storbritannien.

Ryssland är fortfarande viktigt – både på grund av dess diplomatiska inflytande, och dess status som den fjärde största utsläpparen av växthusgaser, efter Kina, USA och Indien. Men det viktigaste elementet i klimatförhandlingarna är ”planerade jättekassaflöden från rika länder till utvecklingsländer”, säger Alexei Kokorin, chef för klimat- och energiprogrammet på WWF i Ryssland.  ”Ryssland är varken en mottagare eller en stor bidragsgivare, så det är inte lika viktigt för Ryssland som för en del andra länder”, tillade han. Kokorin medger att chansen för att förnya Kyoto faktiskt är noll, men var inte kritiska mot den ryska positionen – peka istället ut Indien, Kina och de oljeproducerande länderna i Mellanöstern som de största hindren för en överenskommelse.

 

Dela detta inlägg

36 reaktion på “Rysslands läge inför Durban

  1. 1
    Daniel Martinez

    Jorden förändras. Biologiska system överansträngs till en punkt då de med 100 % säkerhet kommer att omorganisera sig. Livet på vår planet kommer i framtiden ha väldigt annorlunda förutsättningar för sin existens. Intellektuellt har vi svårt att greppa detta. Det kanske har med våran livslängd att göra. Om vi hade haft förmågan att leva i ett halvt århundrade hade vi måhända kunnat uppleva detta i realtid och reagerat med full kraft. Nu lever vi för kort. Allt vi har är vår inlevelseförmåga. Den kan räcka. Låt oss hoppas att den gör det. Men den behöver inte göra det. I hela mänsklighetens historia har vår förmåga att se bortom begreppet orsak och verkan varit särskilt svag. Vi kan förstå frasen ” vårat beteende förändrar jorden till det sämre ” men har svårt att agera rationellt inför denna kataklysmiska sanning då detta inte sker med katastrofala lättförståeliga dimensioner i realtid framför våra ögon. De problem mänskligheten hitintills har ställts inför och övervunnit, exempelvis det fascistiska hotet, har varit lätta att förstå och kraftsamla inför. Akuta både i tid och omfattning. Klimathotet är annorlunda till sin natur. Klimathotet lägger sig i samma fåra som de stora mänskliga gåtorna. Där vi endast har en verkan eller en orsak. En intellektuell avgrund vi ständigt försöker hoppa över istället för att bygga en bro. I klimathotet dessutom en verkan tiotals men kanske också hundratals för att inte säga miljontals år i framtiden. Men en orsak som är nu. Illustrera detta problem kan vi göra på en rad olika vis. Vi kan exempelvis ta KT-händelsen för 65 miljoner år sedan. KT-händelsen hade som orsak en 10 km stor stenklump som slog ner på jorden och som verkan att dinosaurierna dog ut. Att dinosaurierna dog ut hade i sin tur den verkan att däggdjur fick fria tyglar att utvecklas till i förlängningen oss. KT-händelsen är därmed en förutsättning för att mänskligheten överhuvudtaget finns. Detta fäller en slumpens meningslösa skugga över oss. Det är svårt att acceptera. Lättare vore att säga att KT-händelsen hände för att vi skulle få utvecklas. Så är inte fallet. KT-händelsen hände. Det är allt. Vi är ett reultat av den men den hände inte för vår skull. Det finns dessutom en rad andra liknande episoder i jordens historia där utvecklingen mot oss skonades och annat inte. Vi har bara resultatet, det vill säga oss, kvar. Detta är inte möjligt att greppa. Klimathotet följer en liknande logik. Om än omvänd. Vi har inte verkan, resultatet av klimatförändringarna. Vi har orsaken. Vårt beteende. Men då verkan ligger långt fram i tiden kan vi inte förstå det viktiga att vi förhindrar det att hända. Vi nöjer oss med att säga att vi inte kan veta. Detta kommer måhända framtidens generationer att banna oss för. Men framtidens generationer kommer att ha facit i hand. Vi har det inte. Vi har en rad påståenden vi måhända kan ta för sanningar. Kanske är det precis vad vi borde göra: Mänskligheten har blivit en geologisk kraft. Jordsystemen svarar genom omorganisering. Detta kommer leda till att jorden kommer att se annorlunda ut. Framtiden kommer att existera. Hur vi än reagerar på dessa påståenden.

  2. 2
    Håkan Sjögren

    Daniel Martinez # 1 : Man skall kräva att AGW-förespråkarna lägger fram bindande bevis för sina teser eller håller truten. Gissningen om att koldioxiden framkallar faror  är motbevisad liksom att det finns så kallade växthusgaser i vår atmosfär. Var är ”hotspoten”, den ”försvunna värmen”, temperaturökningen i vårt sekel, de höjda havsytorna och ökenutbredningarna? Detta finns endast i AGW-arnas våta drömmar. Mvh, Håkan.

  3. 4
    ANNONym xxx

    Ryssland har en anledning till för att överlåta på alla övriga att besluta om huruvida de vill betala växthusskatt eller inte. Ryssland har liksom Tyskland, Sverige, USA m.fl. tillgång till FT tekniken som kan ta bort 90% av växthusgaserna från bensin och diesel till en ganska låg kostnad om ungefär $30 per fat olja.
     
    Ifall världen vill betala för sådana olja så kommer Ryssland att leverera, men enbart om alla skriver på. En mycket logisk och pragmatisk position, hur man än vrider och vänder på det hela.
     

  4. 5
    Daniel Martinez

    Våra beslut/ickebeslut kan få stora efterverkningar. Eller inte. Klimatskeptiker kan mycket väl ha rätt. Det finns kanske ingen anledning att agera eftersom klimatkänsligheten är så pass låg att ingen märkbar verkan på ekosystemen och därmed också mänskligheten ( eller anser du inte att det finns en koppling här? ) finns att se under vår livstid. Men det är vår livstid. Ta av dina nyliberala marknadsglassiga glasögon Mats och tänk längre. Eller förnekar du att det vi gör med andra arter på jorden är försumbart? Vet Du vad vi förhindrar att hända i framtiden när vi slaktar biotoper och annat organiskt liv? Nej. det vet du inte. Inte jag vet det och ingen annan heller. 

    Ingen kan förneka att människan har blivit en geologisk kraft. Vad det i förlängningen betyder vet vi inte. 

  5. 7
    Mats Jangdal

    Daniel
    Jag ser ett halvfullt glas på väg att bli ännu fullare! Allt vi gör som gynnar människan idag är i princip bättre än att avstå från handling och hoppas att passivitet på något mystiskt vis ska gynna oss om flera generationer.
    Kör så det ryker är devisen! Imorgon kan det vara förbjudet. 
     
    ”Ta av dina nyliberala marknadsglassiga glasögon Mats och tänk längre.” Försöker du med smicker? 

    ”Eller förnekar du att det vi gör med andra arter på jorden är försumbart?” Nej. Biologisk mångfald kommer alltid att finnas. Den kommer dessutom aldrig att se likadan ut idag som igår, eller imorgon. Det är det som är det fantastiska med Darwin, som man måste ta till sig. Att vår art gör sådant som gynnar vår art är både naturligt och rätt. Det är vår rätt för att vi kan. Man kan nästan säga att det är vår enda plikt mot naturen, för arter som inte gör det går under. En del arter som gör så går under likväl, men ces’t la vie!

  6. 8
    Håkan Sjögren

    Daniel Martinez # 6 : Upp till bevis! Jordsystemet är förmodligen känsligt för klimatet, men klimatet är inte känsligt för halten koldioxid, verkligen inte.
    Mvh, Håkan. 

  7. 9
    Daniel Martinez

    Mats. Passivitet är precis det vi kanske inte har råd med. Och passivitet är det du verkar förespråka.
    Och hur kan du förneka att den biologiska mångfalden riskerar att uttunnas på grund av vår påverkan på ekosystemen? 
    Du säger att det är vår rätt för att vi kan. Är det? Vad ger ossden rätten? Och om vi nu har den rätten finns det något annat sätt att använda den än att “köra så det ryker?“
    Biologisk mångfald behöver en miljö att anpassa sig till. Om den miljön förändras eller till och med försvinner så dör arter ut. Så har det alltid varit. Men kan man bara med en axelryckning förkasta miljoner år av andra arters förutom våran egen arts evolution? Låta dem gå under bara för att vi kan? Är det naturligt och rätt?

    ”Att vår art gör sådant som gynnar vår art är både naturligt och rätt. det är vår rätt för att vi kan”

    Jag vill inte ta fula ord i min mun men det du verkar förespråka är en smått socialdarwinistisk syn på tillvaron.

  8. 10
    Mats Jangdal

    Daniel
    Oh nej, inte social-darwinistisk, bara darwinistisk. Himmelsvid skillnad. Du vet att den som först nämner fascism i en debatt har förlorat. Du gjorde just det.

    Det är du som förespråkar passivitet, att vi ska sluta andas, gräva ner oss och vänta på att bli frälsta från vår egen synd. Jag förordar aktivitet, ut och erövra världen!

  9. 11
    Daniel Martinez

    jag har aldrig förespråkat passivitet. Inte någonstans. Bara eftertanke. det saknas i debatten tycker jag.

    Oh. jag var rädd för att din syn om Den starkes Rätt här i världen kunde definieras som Socialdarwinism. Den definierar ju sig själv sådan.

    Darwin skrev aldrig att Den Starkaste överlever utan Den mest Anpassade. Och det är väll bara en sådan blyg önskan jag har. Att vi ska anpassa oss. Ta vår moral och medkänsla och lyfta den mer än 30 år fram i tiden. 

    Håkan: Naturligtvis är jordsystemet känsligt för klimat. Det är bara att se vad en kall vinter gör med rådjursbestånden. Angående att klimate inte skulle vara känsligt för halten av koldioxid, se på Venus. 

  10. 12
    Bengt Abelsson

    Daniel – visst diskuterar  vi sambandet mellan CO2 och temperatur? Där måste CAGW- anhängarna upp till bevis.
    Påverkan på ekosystemet är en helt annan fråga.

  11. 13
    Bengt Abelsson

    Såg inte din #11 – påverkan utöver som mest 1,5 grad C då.

  12. 14
    Mats Jangdal

    Jag har inte förespråkat den starkes rätt. Det måste vara din egen tolkning.
    Det är nog inte lönt att du försöker undervisa mig i vad Darwin skrev.
    Han skrev inte heller den bäst anpassade. Han skrev ordagrant survival of the fittest. I svensk översättning skulle nog ”den bäst passande” vara bättre än anpassade. Arter som har förmågan att anpassa sin miljö till de egna kraven gör det. Eller vill du förbjuda bävrar?
    Är människan mindre värd än bävern? 

  13. 15
    Daniel Martinez

    Är människan värd mer än Bävern för att hon har större kapacitet att anpassa sig till den omstrukturering av jordens resurser och habitat människan de facto gör sig skyldig till? Problemet är att om vår påverkan av miljön blir för stor och för snabb att inte så mycket hinner anpassa sig till den nya miljön. Vi talar är om något liknande Eocen eller Perm/Trias händelsen. Bävrar hinner inte anpassa sig och kanske heller inte människor. Jorden är stor men en ändlig resurs. Vi äter av denna ändliga resurs. det är ett faktum men något vi har svårt att greppa för att återknyta till mitt första inlägg.

  14. 16
    Håkan Sjögren

    Daniel Martinez # 11 : Ja, titta på Venus. Halten koldioxid i atmosfären kring Venus är cirka 96% medan vi har 0,04% knappt. Trycket på Venus är cirka 90 gånger jordens. Venus ligger närmare solen och får därigenom mera värme. Närheten till solen höjer generellt temperaturen på Venus med omkring 65 grader. Med sonder har man mätt temperaturen i Venus´atmosfär som funktion av höjden. På den nivå där trycket är en atmosfär visar sig temperaturen vara just 65 grader över temperaturen vid jordytan. Detta visar att när trycket ökar ökar temperaturen och vidare att den höga förekomsten av koldioxid på Venus inte bidrar till temperaturhöjning, vilket betyder att sagda gas inte har egenskapen ”växthusgas. QED. Mvh, Håkan.

  15. 17
    Gunbo

    Mats Jagdal #7,

    ”Biologisk mångfald kommer alltid att finnas. Den kommer dessutom aldrig att se likadan ut idag som igår, eller imorgon.”

    Där har du helt rätt men frågan är om människan har någon plats i morgondagens biologiska mångfald. Vi har utvecklats i en mångfald som varit gynnsam för oss men liksom många arter som dukat under för ändade förhållanden finns risken att även vi gör det. Men det kanske inte är något bekymmer så länge vi kan trampa gasen i botten i dag? 

  16. 18
    Mats Jangdal

    Daniel skrev, ”Vi äter av denna ändliga resurs. det är ett faktum men något vi har svårt att greppa för att återknyta till mitt första inlägg.”
    Nej, det är en faktoid. 

    Gunbo, du såg mitt inlägg #7 va?
    ”ces’t la vie!” 

  17. 19
    Daniel Martinez

    Mats: Ännu en gång. Vi har var blivit en geologisk kraft och den biologiska mångfalden riskerar vi att ta kol på. Menar du att Jorden är en oändlig resurs? Vad har du för belägg för det? Och Nej, det är inget som hindrar oss ifrån att trycka gasen i botten som du säger eftersom konsekvenserna utav ett sådant handlande är bortom våran horisont. Man kan måhända inte både ha och äta kakan så att säga. Kanske borde man resonera lite grann som Pascal och hans dilemma. Men det är klart. Ser man inget problem behöver man inte resonera. Bara trampa gasen i botten.

  18. 20
    Gunbo

    Mats Jangdal #18,

    ”ces’t la vie!”

    Visst! Ser man krasst på människan och evolutionen kan man tycka så. Människan blev helt enkelt för utvecklad för sitt eget bästa.

  19. 21
    Daniel Martinez

    Gunbo: Precis. Det är lätt att ”köra gasen i botten” om man förnekar att det kanske har konsekvenser eller Struntar i eventuella konsekvenser.

    Att tänka att människan blev för utvecklad för sitt eget bästa är att strunta i de bra sakerna med oss. Vår empati och Solidaritet. Vi är det enda livet på jorden som, vad vi vet, kan känna det annat känner. Att förvalta, istället för att förstöra, är inte passivitet. Det är att se lite längre än sin egen livstid. Stjärnorna lyser inte för din skull som en poet sade.

    Klimatkänsligheten i vårat jordsystem är okänd. Diskrepansen är stor men ändock inte så stor att vi kan förneka att problemet är en realitet. Kanske inte för oss. Kanske inte för våra barn men Ett problem för jorden som helhet i ett längre perspektiv. Vi vet inte vad vi tar död på eftersom vi inte låter det leva. Här måste en dos ödmjukhet in. 

  20. 22
    Labbibia

    Daniel Martinez # 21

    Stjärnorna lyser inte för din skull som en poet sade.”

    Vackert, men vad vet en poet om det?

    Vi är ju trots allt gjorda av just stjärnstoft, alla vi människor och allt levande på planeten.

    Och vad gäller klimatfrågan….så anser jag att allt det felaktiga larmandet och ragnaröksprofetiorna från slutet på förra århundradet är ett bevis så gott som något på att AGW inte är något problem.
    New York under vatten, 50 miljoner klimatflyktingar osv osv…..allt uppåt väggarna fel. Det blev inte, och kommer inte att bli någon katastrof. 

  21. 23
    Daniel Martinez

    Labibia: Vad bra att du vet detta. Men hur vet du det?

    Och jag talar om ett tidsperspektiv bortom nästa årtionde. Bortom nästa sekel. Det är en förunderlig arrogans att bara stirra sig blind på sitt egna pågående nu. Det är en förbluffande arrogans att tänka sig att den enda kastastrofen som är en katastrof är en sådan som bara drabbar en själv. 

     

  22. 24
    Sten Kaijser

    Daniel, hur livet på jorden kommer att se ut om en miljon år har vi naturligtvis ingen aning om. Vi kan möjligen föreställa oss något om hur det kan se ut om 100 år eller kanske några hundra år. Jag tror att det är många som önskar oss att det ska finnas någon form av ”intelligent liv” lång tid framöver – och den bästa chansen för detta är att önska oss en lång tillvaro på jorden för mänskligheten. Det vi kan styra över är hur vi vill att livet på jorden ska utvecklas de närmaste åren. För mig handlar det i första hand om ”människors lika värde”. Det jag fruktar just nu är att vi ”i den rika världen” ska tvinga på människorna i den fattiga hinder för deras utveckling. Jag är också övertygad om att innan decenniet är slut så kommer vetenskapen att ha insett att om det är tack vare vår förbränning av fossilt kol som vi har lyckats berika atmosfären med koldioxid så är det det bästa mänskligheten gjort för livet på jorden.

  23. 25
    Lejeune

    #23
    Daniel
    Ditt resonemang är ett i det närmaste övertydligt exempel på undergångsprofeternas modus operandi. Alla förutsägelser ligger lagom långt in i framtiden, så långt fram att utvecklingen inte kan stämmas mot facit, dvs verkligheten. Samtidigt är dom påstådda katastroferna alltid av den magnituden att åtgärder som att, till exempel, införa ett grönt kalifat omgående inte kan vänta…..!
    ”Det är en förbluffande arrogans”

  24. 26
    Daniel Martinez

    Lejeune: och att påstå att vi har facit som du gör. Dv.s att våran omorganisering av jordsystemet ( utrotning av arter, utsläpp av växthusgaser vilket är, jag säger det igen, osäkert vilken effekt det har på jordsystemet, klimatkänsligheten är en variabel varken du jag eller någon annan med säkerhet kan säga något om ) inte kan betyda något negativt eller t.om inte betyda något överhuvudtaget. Är det inte arrogant att påstå att ett problem som vi inte upplever i realtid inte alls finns?

  25. 27
    Mats Jangdal

    Daniel
    Innan du kritiserar din broder för grandet i hans öga, kanske du skulle ägna bjälken i ditt eget en tanke.
    Att bestämt påstå att hemska saker kan hända och erkänna att vi inte vet, men samtidigt kräva kraftfulla åtgärder för att det, om vilket vi inget vet, inte ska inträffa, vad kallar du den sortens arrogans?
    Försiktighetsprincipen? 

  26. 29
    Daniel Martinez

    Mats: Visst kan vi kalla min arrogans för försiktighetsprincipen. Absolut. Frågan är vad vi ska kalla din. Det är just det. Jag påstår att hemska saker både händer ( avskogning, förlorandet av ekologisk mångfald etc ) och kan hända ( Tröskeleffekter i jordsystemen där skenande global uppvärmning är en. det har hänt förut i jordens historia. Eller förnekar du det också?). Det mesta tyder på att vår påverkan på jordsystemen är negativt. Du gör det inte. Det som händer är det helt naturligt, till fördel för den mest anpassningsbara arten, alltså att vi på väldigt kort geologisk tid förändrar livsvillkoren för många arter. Jag frågar dig ännu en gång. Du hävdar att påståendet om att Jorden inte är en ändlig resurs är en factoid. Jag undrar. hur vet du det?

  27. 30
    Per Hultman-Boye

    #27
    Det stora problemet med försiktighetsprincipen är att vi löper risken att skapa ett energieffektivt, grönt samhälle med förnyelsebara energikällor helt i onödan!

  28. 31
    Ingvar Engelbrecht

    Daniel.
    Vad de flesta klimatskeptiker kritiserar är att vi skall spendera 15 biljoner dollar globalt sett på att minska det mänskligt skapade utsläppet därför att det påstås på mycket svaga grunder att det utsläppet kommer att leda till en katastrof om sådär ca 100 år.
    Smaka på den. 15 biljoner dollar kostar det att utföra en symbolisk åtgärd som inte kommer att minska speciellt mycket på CO2-halten
    och där sambandet mellan CO2-halt och temperatur snarare är det omvända, nämligen att högre temperaturer generar en högre halt av CO2 i luften. Dessutom skall det ske genom handel med utsläppsrätter där ett fåtal kommer att tjäna pengar på denna handel och alla andra får betala. Samtidigt som denna handel bara FLYTTAR utsläppen nån annan stans. Det är så urbota vansinnigt så man tror att man faktiskt lever i en Kafka-värld. Och att resultaten hittills visar att Europa har ökat sina utsläpp och Kina har det också, rejält. Och under senaste 10 åren har temperaturen i princip legat still. Det gäller att se HELA sammanhanget och inte stirra sig blind på propagandan säger.  Alltså.  Ögonen på bollen. Skall vi spendera 15 biljoner dollar på symbolhandlingar eller skall vi göra något åt planetens REELLA problem?

  29. 32
    Daniel Martinez

    Att säga att forskning ägnar sig åt propaganda. Jag saknar ord. Att stirra sig blind på 15 biljoner dollar bollen ( var du nu fått den siffran ifrån ) kan visa sig kosta mer än så. 

  30. 33
    Mats Jangdal

    Daniel
    Ingen vet om Jorden i praktiken är en ändlig resurs. Under vissa teoretiska förutsättningar kan den vara det. Till exempel om man inte lämnar utrymme för inovation eller om man räknar fram till dess Solen blir en röd jätte.
    Men om man lämnar utrymme för inovation kan man inte se någon begränsning.
    Är glaset halvtomt eller halvfullt? 

  31. 34
    Per Johansson

    Jag har i min enfald trott att de allra flesta forskare menar att vi har en en pågående växthuseffekt, med stigande temperaturer och CO2 nivåer. Har jag missuppfattat det? Är det ens nära lika många forskare som menar på att vi inte har några problem?

    Mats och ni andra, hur kommer det sig att ni är så bergsäkra på att det inte finns någon risk för stora miljöpåverkningar, och på sikt stor skada på vår miljö.

    Eller det kanske kommer dö lite människor och utrotas en hel del arter men ”shit happens” och människor kommer alltid klara sig?

    Ordet resurs är väl synonymt med att den tar slut.. Om det inte kan ta slut är det verkligen en resurs då? Vi talar ju sällan om våra luftresurser.. 

  32. 35
    Ingvar Engelbrecht

    Daniel #31
    Jag sade inte att forskningen ägnar sig åt propaganda, däremot gör MSM det.
    Och du tycker tydligen att det är OK att spendera otroliga summor på nåt som skulle kunna inträffa om 100 år i enlighet med försiktighetsprincipen.
    Då står vi fruktansvärt långt ifrån varandra och fortsatt meningsutbyte är meningslöst.
    Hur mycket skall vi lägga på att skydda oss från ett möjligt nedslag av en asteroid? Nån gång kommer det att hända. Troligtvis bortom 100 år
    15 biljoner. Jag återkommer i eftermiddag om nån annan inte plockar upp tråden, jag måste iväg nu.
    > kan visa sig kosta mer än så.
    Eftersom du efterlyser fakta om 15 biljoner dollar så kanske du kan vara vänlig att visa den kalkylen. Framför allt hur stor risken för det är och vad orsakerna är. Det senaste IPCC-dokumentet som man har en ”pre release” av säger att man inte kan urskilja med säkerhet hur stor del den antropogena delen av CO2utsläpp påverkar temperaturen på grund av att den drunknar i de naturliga orsakerna. 
    Och igen det. Det här vi har kärnan. Att betala biljoner för minska CO2-utsläpp på så lösa grunder är banne mig totalt oförsvarligt i synnerhet som vi talar om tidshorisont på 100 år. Låt oss vänta i 10 år för att först konstatera de nästkommande 10 år medför en temperaturökning. Att det totala utsläppet av koldioxid i världen kommer att de närmaste 10 åren kan vi vara fullständigt övertygade om. Kinaoch flera andra länder kommer att se till det. Och inte lär heller Europa minska under de närmaste 10 åren. Om 10 år har vi bättre beslutsunderlag och forskningen kring de naturliga orsakerna till klimatförändringar kommer att ha kommit längre. Och biljonerna kan användas till någonting som fungerar.
    Cap and Trade är den värsta formen av politiserad vetenskap som nånsin sett dagens ljus!

  33. 36
    Daniel Martinez

    ”Vilka som än ser på den svällande röda solen om 5 miljarder år så är det inte vi ” Sir Martin Reeves.

    Så länge det finns några droppar kvar i glaset är det väl bara att ”gasa på” som du brukar säga.

Kommentarer inaktiverade.