Mer om James Hansens projektioner från 1988 och John Christys utvärdering av dessa

En tidigare bloggartikel där James Hansens projektioner 1988 diskuterades i ljuset av John Christys utvärdering (se figur 1) av dessa i sitt vittnesmål väckte vissa frågor. Den ena frågan gällde hur en aktuell jämförelse av James Hansens projektioner med GISS temperaturdata ser ut. Den andra frågan gällde hur berättigad är de förskjutningar av kurvorna i y-led som John Christy har gjort.

Dessa frågor är naturligtvis också nära förknippade med den temperaturpaus vars orsaker klimatforskare som Hansen, Trenberth, Santer, Solomon med flera försöker förklara enligt en artikel av Paul Voosen nyligen. Vi har tidigare diskuterat några av de hypoteser som lanserats som förklaring. Judith Curry har diskuterat frågan om temperaturpaus nyligen.

Hansens projektioner jämförda med GISS

Jag har fört in felande GISS-data för 2005-2010 i figuren från Real Climate, se figur 2.

För år 2005-2010 har jag använt årsmedeltemperaturer enligt GISS, land + ocean, från Wood for trees. De punkter jag lagt in består av cirklar med gul fyllning.

Man ser att projektionerna före år 2000 verkade stämma bra med observerad temperaturutveckling. Under 2000-talet ser vi däremot en tydlig förändring. De observerade temperaturerna stiger inte längre i samma takt.

Observerade temperaturer kommer att ligga strax under kurva C trots att denna kurva är beräknad med antagandet att växthusgashalten har varit konstant från och med år 2000. Den verkliga antropogena inverkan vi haft fram till 2006 ligger nära scenario B enligt Hansen med flera (2006). Det verkar alltså som om någonting har upphävt effekten av ökade halter av växthusgaser.

Jag har även lagt in trendlinjer från 1984 (projektionsperioden börjar 1984) och framåt för hand för scenario A och B. Dessa linjer är inte beräknade utan inlagda med ögonmått. Lutningen blir omkring 0,3 grader per decennium. Detta skall jämföras med den linjära trenden för GISS, se data filen från Woods for trees, som är 0,19 grader per decennium för perioden 1984 till nu.

Om det nu vore så att den enda skillnaden mellan projektioner och observationer vore att trenden sedan 1984 var 0,19 grader i stället för 0,3 grader per decennium så skulle nog klimatforskarna inte ha så mycket att diskutera. Detta förklaras enkelt av att den verkliga klimatkänsligheten är något lägre än enligt Hansens klimatmodell (modellen från 1988 hade klimatkänsligheten 4,2 grad C).

Att klimatforskarna ändå diskuterar en temperaturpaus måste alltså bero på något annat. Kanske är orsaken till klimatforskarnas tveksamhet åtminstone delvis just detta att Hansens projektioner fortsätter i samma riktning under 2000-talet medan observationerna böjer av så pass tydligt. Kanske fattas det vissa naturliga variationer i Hansens klimatmodell som gör att temperaturen utvecklas på ett annat sätt än enligt projektionerna eller kanske finns det andra forcings som man missat vid beräkning av dessa.

Vad kan sägas om Christys placering av kurvorna i y-led?

John Christys figur (figur 1) från hans vittnesmål är bättre än Hansens på så sätt att den underlättar direkt jämförelse mellan de simulerade och observerade temperaturvärdena under projektionsperioden. Detta beror på att alla kurvorna ligger på samma värde av temperaturavvikelsen vid projektionsperiodens början som är år 1984. Man kan då lätt jämföra hur temperaturen utvecklar sig enligt de olika simuleringarna jämfört med observationerna. I figur 2 antyder pilen från textrutan varför kurvorna måste flyttas för att sammanfalla omkring år 1984.

Detta innebär inte att det är något fel på Hansens sätt att presentera data. Hansens diagram kommer från en vetenskaplig artikel Hansen med flera (1988) där en djupare jämförelse av kurvorna diskuteras. I denna vetenskapliga artikel finns det goda motiv för att låta kurvorna i stället sammanfalla vid simuleringsperiodens början, exempelvis att man vill illustrera att simuleringarna följer observerad klimatutveckling fram till 1984 där projektionsperioden börjar.

Hansen med flera (1988) diskuterar dessutom noggrant hur stor den naturliga variabiliteten är och bestämmer dess standarddeviation till drygt 0,1 grad C i både simulerade kurvor och observerad temperatur. Därav följer enligt författarna att det krävs en temperaturstegring på minst 0,4 grader för att man med 99% konfidensgrad skall kunna tala om en signifikant uppvärmning utöver den vanliga naturliga variationen (om den konstaterade signifikanta uppvärmningen sedan är antropogen eller beror på andra naturliga orsaker, till exempel ändringar av värmeöverföringshastigheten mellan djuphav och ythav, är en annan fråga, min egen anmärkning).

Denna naturliga variabilitet som gör att temperaturen mer eller mindre slumpmässigt kan röra sig uppåt eller nedåt med långt mer än standarddeviationen på drygt 0,1 grad från år till år innebär att vi inte kan ge någon absolut regel för hur kurvorna skall förläggas i y-led. Ur en rent vetenskaplig synpunkt är därför Christys och Hansens placeringar av kurvorna i y-led ekvivalenta. Men Christys placering har fördelen att den underlättar diskussion av temperaturförändringarna under projektionsperioden.

Slutsatser

Man ser en klar förändring av observerad temperaturutveckling under 2000-talet så att en alltmer ökad skillnad mellan Hansens projektioner från 1988 och observationer av temperaturen uppstår.

Något i Hansens klimatmodell från 1988 stämmer inte med klimatets variation, kanske är det fråga om naturliga variationer som modellen inte kan beskriva.

Kända klimatforskares tveksamhet och deras lanserande av olika hypoteser för att förklara en aktuell temperaturpaus tycks ha ett samband med detta.

Problemet med hur simulerade kurvor skall placeras i y-led i förhållande till varandra och i förhållande till observationer har lösts på olika sätt av Hansen och Christy. De båda lösningarna är ekvivalenta ur en rent vetenskaplig synpunkt. Christys lösning har den fördelen att den underlättar jämförelsen av simulerade och observerade temperaturökningar under projektionsperioden.

Dela detta inlägg

14 reaktion på “Mer om James Hansens projektioner från 1988 och John Christys utvärdering av dessa

  1. 1
    inge

    Jag tänkte påminna om denna nyhet som inte fått någon spridning vad jag märkt:
    http://bishophill.squarespace.com/blog/2011/11/4/australian-temperatures.html som innebär en falsifiering av AGW om det stämmer. Samt om denna artikel i World Climate Report om nya lägre värden på klimatkänsligheten för CO2:
    http://www.worldclimatereport.com/index.php/2011/11/08/a-new-lower-estimate-of-climate-sensitivity/
    Båda har varit länkade nyligen i olika trådar här.

    För övrigt är det tydligt att projektionerna är klart för höga trots rekordutsläpp av CO2 på senare tid som vi hört om i nyheterna.

  2. 3
    bom

    #2
    Oj oj en kommunistlimnolog tillika utsläppt från miljödepartementet. Tusentals års avsmältning skall nu ske på åttioåtta är. Vad vet arktiska rådet som vi inte vet? Jamen bygg hela Stockholm på styltor då eller flytta hela skiten till Snasahögarna för nu skall vi snart fiska torsk i Arboga. Foliehatt på!

  3. 4
    Peter Stilbs

    Här var mer dumt i DN i går – Karin Bojs i högform (om solceller):

    ”Och så finns Grätzelceller, de charmigaste av alla solceller. De är så enkla, så genialiska, så billiga och har en så lovande framtid. Ett skolbarn kan tillverka dem, eller du själv hemma i köket. Du behöver lite tandkräm eller vit målarfärg som innehåller titan­dioxid och du behöver ett färgämne, som du lämpligen kan utvinna ur grön spenat.”

    Visst – mamma blir säkert glad …

  4. 5
    Björn

    Klimatmodeller är pseudovetenskaparnas horoskop. Med empiriska data kan vi börja förstå klimatets utveckling, men aldrig förutsäga dess riktning. Det fattas så mycket av empiri att det är skamligt av klimatforskarna att påstå att konsensus råder beträffande AGW. När man börjar korrelera soldata, molnighet och kosmisk strålning etc, med andra jordnära tillstånd, då kanske det om möjligt går att försiktigt sia om klimatutvecklingen regionalt några år frammåt, men aldrig globalt.

  5. 7
    Pehr Björnbom

    Carl #6,
     
    Jag tycker att hockeyklubban är relevant i sammanhanget. Dess, som vi nu vet oriktiga, budskap om den globala temperaturutvecklingen de senaste tusen åren var en viktig pusselbit tillsammans med Hansens projektioner för att stödja CAGW-hypotesen.
     
    Av en slump läste jag rapporterna från gruppen från Penn State som granskat Mann i går (som en bakgrund till en artikel om Hide the decline nästa fredag). Jag gjorde samma reflektion som Steve McIntyre att vad de gjorde var att fråga Mann om han hade gjort något fel, Mann svarade att han inte gjort något fel och gruppen tyckte då att allt var i sin ordning:
     
    In short, the case for the prosecution is never heard. Mann is asked if the allegations (well, one of them) are true, and says no.
     
    En annan relevant sak i samband med min artikel ovan är den nya vetenskapliga artikel av Scafetta som Ingvar Engelbrecht och Slabadang har tipsat om. Om Scafettas resultat står sig om ett starkt samband mellan norrsken och klimat så kanske det inte blir så mycket kvar att förklara som effekt av AGW, vi får se.
     

  6. 8
    bom

    OT
    Är det någon som haft en känsla av svindel idag? Vi skall nämligen idag PGA uppstigandet i en femte dimension utsättas för ”nyare finare frekvenser”. Dessa finare frekvenser kommer troligen att paja elnätets frekvens också så en hel del trassel kommer att inträffa innan vi fasats in. Vidare blir det ett ”universellt fyrverkeri” och andra festiviteter.
    Orsaken är (det fullständigt slumpmässiga) datumet 11/11/11 anser några stycken som tar på sig ansvaret (och har arbetat hårt för) tillägget av den femte dimensionen. Dom kallar sig Siljans Måsar eller Ljusbröderna – någon Piprök har dock ännu inte synts till trots anknytningen till Dalarna (och TTPP tycks ännu blott lura i vassen). Pachauris gäng har visst heller inte kopplat på ännu. Kanske fruktar dom intern konkurrens? Den som vill veta mera kan gå in på bloggen En elak jävel och läsa mera. Stilbs fredagsroliga får hård konkurrens idag! ;-)

  7. 9
    Janne

    Det första jag tänkte på när jag läste Stellan Hamrins artikel var, hur kan han vara så säker på att Slussen kommer att vara kvar om 100 år i den planerade varianten. Den nuvarande har redan passerat sitt bäst före datum med 30 år så varför skulle man redan nu med extra kostnader bygga för något som med stor sannolikhet inte kommer att vara där om 100 år. Den planerade nya Slussen kommer troligen att ha ersatts minst en gång innan 2100.

  8. 10
    Pehr Björnbom

    Klimatforskningen är för övrigt, liksom forskning i allmänhet i dagens värld, mycket internationaliserad. Även svenska forskare finns med i sammanhanget.
     
    John Christy samarbetar med Lennart Bengtsson:
     
    Stendel, M., J. R. Christy and L. Bengtsson, Assessing levels of uncertainty in recent temperature time series. Clim. Dyn., 16, 587-601, 2000.
     
    James Hansen samarbetar med flera svenska forskare med Johan Rockström i spetsen (eftersom det är så många namn har jag markerat Hansen med fetstil i listan):
     
    Rockström, J., W. Steffen, K. Noone, Å. Persson, F.S. Chapin, III, E.F. Lambin, T.M. Lenton, M. Scheffer, C. Folke, H.J. Schellnhuber, B. Nykvist, C.A. de Wit, T. Hughes, S. van der Leeuw, H. Rodhe, S. Sörlin, P.K. Snyder, R. Costanza, U. Svedin, M. Falkenmark, L. Karlberg, R.W. Corell, V.J. Fabry, J. Hansen, B. Walker, D. Liverman, K. Richardson, P. Crutzen, and J.A. Foley, 2009: A safe operating space for humanity. Nature, 461, 472-475.
     

  9. 12
    Labbibia

    Pehr B # 10

    Många namn, och väldigt många svenska namn?

    Rockström,Persson,Folke, Nykvist, Rodhe, Sörlin, Svedin, Falkenmark (svensk?) Karlberg, Corell (svensk?)

    Av 28 samarbetspartners är alltså minst 8 st max 10 st, svenskar?

    Finns med i sammanhanget” skriver du, Pehr. Jag får intrycket att svenska forskare dominerar i ”samarbetet”?

    Vad är det här?

  10. 13
    Pehr Björnbom

    Labbibia #12,
     
    Jo, det är svenska forskare som dominerar den blandade skaran men man kan ladda ner artikeln från NASA:s hemsida för publikationer:
    http://pubs.giss.nasa.gov/docs/2009/2009_Rockstrom_etal_1.pdf
     
    Artikeln är en diskussion, inte en peer-reviewad forskningsartikel:
     
    Editor’s note This Feature is an edited summary of a longer paper available at the Stockholm Resilience Centre (http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries). To facilitate debate and discussion, we are simultaneously publishing a number of linked Commentaries from independent experts in some of the disciplines covered by the planetary boundaries concept. Please note that this Feature and the Commentaries are not peer-reviewed research. This Feature, the full paper and the expert Commentaries can all be accessed from http://tinyurl.com/planetboundaries.
     
    Titel och ingress:
     
    A safe operating space for humanity
    Identifying and quantifying planetary boundaries that must not be transgressed could help prevent human activities from causing unacceptable environmental change, argue Johan RockstrÖm and colleagues.
     
    Artikeln är ett diskussionsinlägg som målar upp en pessimistisk bild av tillståndet för klimat och miljö.
     

  11. 14
    Gunnar Strandell

    Labbibia #12 och Pehr Björnbom #13

    Är det inte synd att dessa svenskar kallar sig forskare.

    Har de någonsin gjort något annat än att klippa och klistra från andras resultat ända sedan de började med Elloskataloger på lekis?

    I veckan hörde jag att man på transportforskningsinstitutet i Linköping forskar på tåg som återmatar energi när de bromsar.

    – Men det har ju funnits i 50  år! kanske någon säger.
    – Ja, men den här forskningen handlar om hur man ska lära förare att ta ut max av tekniken.

    Ta vara på de mjuka värdena i livet, kudden t.ex.
    God kväll!

Kommentarer inaktiverade.