Mer om temperaturens utveckling

Vi har i flera blogginlägg diskuterat att temperaturen inte har ökat signifikant på 14,5 år. Se figur 1 nedan.

Av denna figur kan vi se att det sedan år 1997 inte finns några uppmätta värden för temperaturen som är signifikant större än detta års. Detta motsvarar en period av 14,5 år utan signifiant ökat uppmätt värde på temperaturen.

Om man tittar på tioårsmedelvärdena enligt WMO:s rapport för år 2010, se figur 2, så är denna period inte synlig eftersom den delas upp mellan de två sista decennierna.

I huvudfiguren ovan längst upp ser vi temperaturdata från HadCRUT3. Data går från 1960 och medelvärdena är för tio år fram till och med 1989, därefter 7 år, 7 år och 7,5 år. I det resulterande diagrammet framgår avsaknaden av signifikant temperaturökning de senaste 14,5 åren av att de två sista staplarna nästan inte skiljer sig.

Det vore naturligtvis bättre om vi kunde visa att två tioårsmedelvärden är lika. Men då måste temperaturen ha stått still i tjugo år i sträck och för detta måste vi vänta ytterligare 5,5 år (om 1,5 år kan vi jämföra åttaårsvärden, och nioårsvärden om 3,5 år).

Precis som framgår tydligt av figur 1 så skiljer sig medelvärdena för 1990-1996 och 1997 – 2003 helt klart signifikant (medelvärdesbildningen minskar felgränserna markant från de ±0,1 K  som gäller för ettårsmedelvärden). Men för 1990 – 1996 är medelvärdet 0,40 K och för 1997 – juni 2011 är det 0,42 K och dessa värden skiljer sig inte signifikant.

I den klimatvetenskaplig litteraturen har man kommit fram med olika hypoteser för att förklara att temperaturen knappast har ökat under mer än tio år. Detta kanske inte är helt omotiverat om man tittar på diagrammen här.

Det väcker naturligtvis frågor att koldioxidhalten ständigt ökat i 15 år och borde ha värmt jorden alltmer som tiden går men vi har ändå inte sett någon signifikant temperaturökning.

Om växthusgashalter värmer jorden kan kanske naturliga variationer motverka denna uppvärmning och leda till paus i uppvärmningen, kanske till och med avkylning. Om klimatkänsligheten är hög är sådan pauser förmodligen kortare och när temperaturökningen kommer tillbaka så blir den också starkare än om klimatkänsligheten är låg.

Jämför vad IPCC-lojale Denning och skeptiske Spencer sade i debatten enligt det intilliggande blogginlägget En vänlig debatt om klimatvetenskapliga kärnfrågor – Denning mot Spencer. De svarade på frågan vad som skulle få dem att ändra sin inställning. Spencer skulle ändra sig om temperaturen började stiga kraftigt igen inom några år medan Denning skulle ändra sig om temperaturen fortsatte att inte stiga.

 

Dela detta inlägg