Atmosfärens fönster

När vädret är vackert och molnhöjden normal, ser vi tydligt att atmosfären är genomskinlig. Det är snarare jordytans krökning än atmosfärens spridning och absorption, som begränsar hur långt vi kan se när det är riktigt klart.

De som trängt in i klimatdebatten kan likväl ha ramlat på uttalanden om att jordatmosfären behandlas som en ”svart kropp”. Detta är motsatsen till ”genomskinlig” – så man kan undra hur det verkligen förhåller sig.

För många av TCS läsare är följande välkänt, men jag ägnar detta inlägg åt att förklara hur de båda observationerna kan förenas. Kanske  något  i stil med den nya lärarens programförklaring: ”Ni tror kanske ni förstår det här – men vänta bara till jag har förklarat det!”

Figuren nedan visar transmissionen (i %) som funktion av våglängd (mätt i milliondels meter –  µm)  för ca 1 km genom en torr och sval atmosfär, nära jordytan (”Midlatitude Winter Model”).

Det framgår av figuren att atmosfärens genomskinlighet varierar kraftigt med våglängden. För 5.5  – 7.5 µm är den ogenomskinlig. Ett första svar på frågan om atmosfären är ”genomskinlig” eller ”svart” är därför: ”Det beror på våglängden”. Jag erkänner gärna min förvåning första gången jag fick klart för mig att atmosfären kunde vara ogenomskinlig.

I överkanten på  diagrammet  finns de gasmolekyler angivna, som absorberar vid  respektive våglängd. Det nämnda gapet visar  att vattenånga är den starkaste växthusgasen. Det visar också att vattnets och koldioxidens absorptionsband delvis överlappar.

Fortsättningsvis skall vi ägna oss åt de intervall som har hög transmission. Det är dessa som kallas atmosfäriska fönster. Det synliga ljuset ligger i ett litet intervall längst till vänster: 0.4-0.8 µm. Det genomskinliga intervallet är bredare. Det  förklarar att nattkikare, som arbetar i det nära infraröda intervallet (”NIR” =near infrared) 0.8-2.5 µm, kan fungera. För längre våglängder ser vi att transmissionen sjunker, så då lönar det sig inte att ”spana” på långa avstånd.

När vi rör oss mot  längre våglängder så uppträder nästa transmissionsintervall: 3-5 µm. Då har en viktig förändring inträffat:  Vi kan då detektera värmestrålning från heta objekt i omgivningen.

Hur värmestrålning varierar med våglängd och temperatur ges av Plancks  svartkroppskurva.  Beträffande denna hänvisar jag till Peter Stilbs vetenskapssida. Den första figuren visar sju svartkroppskurvor och hur maxima förskjuts mot kortare våglängd och att ytan under kurvorna växer när temperaturen stiger.  Svartkroppskurvan för 5777 K ( Ca 5504 oC, dvs ungefär solens yttemperatur) har sitt maximum i det synliga området. En svart kropp vid rumstemperatur (≈ 300 K) har däremot så låg utstrålning i det synliga området att vi inte kan se den. Maximum ligger vid ca 10 µm, och då har vi hamnat i nästa atmosfäriska fönster 8-13 µm. Detta s k termiska fönster utnyttjas i många sammanhang.  Det är existensen av detta intervall som gör att man med en IR-kamera på långt avstånd kan observera egenutstrålningen från kroppar vid måttlig temperatur.  En sådan kamera kan användas för att söka människor i skogen från helikopter, hitta värmeläckor i husfasader och för militär spaning.  Temperaturen avbildas som en färgkontrast, och detektionen är så känslig att skillnader på ner till 0.1 oC kan observeras. I 3-5 µm-fönstret söker man snarare efter föremål som är heta, t ex motorer eller avgasrör. Det är typiskt att man i båda fallen filtrerar den inkommande strålningen till endera intervallet. Den värmestrålning som ligger utanför det aktuella fönstret kommer delvis från den mellanliggande atmosfären, och försämrar därför upplösningen.

Existensen av detta övre termiska fönster har betydelse för jordens avkylning. Om atmosfären verkligen är som den ovanstående modellen förutsätter, dvs torr, sval och inga moln – då kan den varma jordytan växelverka med den kalla världsrymden i detta våglängdsintervall. Därför kan delar av jordytan vid vindstilla avkylas till lägre temperatur än den omgivande luften. Vatten har hög utstrålning i 8-13-fönstret . Detta förklarar paradoxen att vattenpölar i öknen kan frysa på natten, fastän luften är över 0o. Det kan verka som fysikalisk advokatyr, men termodynamikens ”slutna system” måste alltså innehålla den kalla världsrymden för att förloppet inte skall strida mot 3:e huvudsatsen.

Jag är glad för att Ivh #2  har givit mig anledning att avsluta detta med exemplet frost på bilrutor. Det liknar vattnet i öknen, men adderar en pusselbit. Bilens glas har också hög utstrålning i detta övre fönster, och på kvällen kyls det därför snabbare än bilens övriga delar.  Frosten sätter sig därför först på glas och därefter på lackerade delar. Är det sedan någon som sett denna typ av deponerad frost på en metallblank, lågutstrålande kofångare? Det förekommer ofta att endast glas är frostbelagt. Det kan förklaras av att luftens fuktighet därmed förbrukats. Det är också typiskt att frosten sitter på bak- och vindrutor – inte på sidorutorna. Det bekräftar att utstrålningen mot rymden är väsentlig. Det är också därför man inte får frostbeläggning, som Ivh nämner, om bilen står under ett tak.

Till slut, vad innebär kännedomen om de atmosfäriska fönstren för klimatvetenskapen? Jag tvivlar på att GCM-beräkningarna till fullo tar hänsyn till hur utstrålningen varierar med fuktigheten i luften. Den varierar med både latitud och höjd över havet, så det skulle bli krångligt. I tropikerna, dvs ungefär mellan vändkretsarna, är luften så fuktig att direktutstrålningen blir liten. Det blir då endast nedre delen av atmosfären som värms av strålning. På dessa latituder ger avdunstning och kondensation dessutom stora bidrag till värmetransporten. På vår latitud och längre norrut (resp söderut på södra halvklotet) är luften torrare, och därför kan utstrålningen gå till mycket högre och kallare höjder. Nu finns det i varje ögonblick ett medelvärde som skulle ge den riktiga globala värmeutstrålningen. Det kräver en god portion tur att träffa rätt på detta medelvärde.

En tämligen säker slutsats är dock att om det vore så att CO2:s växthuseffekt verkligen har stor betydelse för klimatet, så sker denna inverkan där strålningstransporten är viktig, dvs vid höga latituder. Kring ekvatorn, där solen värmer mest, är utstrålningen från jordytan och den lägre delen av atmosfären av liten direkt betydelse.

Dela detta inlägg

50 reaktion på “Atmosfärens fönster

  1. 1
    NicklasE

    Det är kul med fysik:) Sedan kan man alltid slänga in frågan om strålningen är partiklar eller en vågrörelse… :-)

    Men jag håller inte med om att vi letar efter något som har ”stor” betydelse. Vi har en instrålning från solen som är i storleksordningen 1365 W/m2 (det finns lite olika uppgifter om detta och det gäller alltså endast ytor som är vinkelräta mot solen och i direkt solljus ute i rymden). Sedan letar vi efter en energi-obalans om 1.5 W/m2 (som förvisso är ett snitt över hela jordklotet). Den lilla skillnaden kan inte vara helt lätt att hitta med tanke på att vi endast mäter ett fåtal av alla relevanta parametrar…

  2. 2
    Peter Stilbs

    Utmärkt sammanfattning C-G.

    Kanske man kan påpeka att det på nätterna lär bli svinkallt i torra ökenområden , Medan kustnära områden på samma breddgrad har ”tropiska nätter”.

    Vad jag fattar har det främst att göra med atmosfärens vattenångeinnehåll, och är en demonstration av ”växthusgasernas” inverkan nere vid Jordytan.

    Man bör också erinra sig att växthusgaserna Kyler den övre atmosfären.

  3. 3
    tty

    Jag kan intyga att det kan bli mycket kallt nattetid i ökenområden. Jag minns en gång när jag campade i Västaustralien. Jag hade varit i öknar i Australien förut och hade tagit med mig en hyfsat varm sovsäck. Det hade inte min tältkamrat. Han fick gå brandvakt på efternatten för att hålla sig varm när temperaturen kröp ned mot nollan. Vi fick åka in till närmaste samhälle och köpa en sovsäck. På dagen låg temperaturen på 30-35 grader. Jag har t. o. m. varit med om att skrapa is på bilrutorna i öknen (i Sydaustralien, dock).
    Sådant händer bara i inlandet, nära kusten modererar det varma havet nattemperaturen kraftigt. Landskapet spelar också en roll. Klippor (särskilt mörka sådana) absorberar värme om dagen och avger den nattetid, medan sand leder värme mycket sämre och bara värms upp på ytan. 

  4. 4
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    NiclasE #1

    I en IPCC-figur från rapporten 2007 anges utstrålningen i ”The atmospheric window”, dvs  fönstret 8-13 µm, till 40 W/m2, . Det bör  jämföras med  den totala instrålningen från solen. Du har rätt på solarkonstanten, men IPCC-figuren ager endast fjärdedelen av detta. Mera därom i morgondagens inlägg.

     Beträffande litenheten hos den ev strålningsobalansen, så visar det just hur svårt problemet är. De 1.5 W/m2 du nämner sätter krav på den totala noggrannheten, men är inte ett mått på transmissionen genom det termiska fönstret.

  5. 5
    NicklasE

    #4: Korrekt, jag tog hela strålningen och bloggen handlade ju om det termiska fönstret. Det är så väldigt lite av den totala strålningen som i slutändan smiter igenom direkt från jordytan till rymden. Men det är fascinerande som nämns i bloggen och tty’s kommentar att man kan få frost på tex bilrutan även vid flera plusgrader (det händer ju även här i Sverige vid riktigt klart väder).
    Ser fram emot morgondagens inlägg!

  6. 6
    Ingvar Engelbrecht

    Alltid intressant att lära sig nåt nytt. Om jag inte missminner mig har det konstruerats några sorts ”termosflaskor” som utnyttjar det här fenomenet och om jag inte missminner mig igen så finns en del av förklaringen till varför vattenmeloner kan hålla sig svala i det här området.

  7. 7
    Björn

    Mycket intressant och upplysande, inte bara för oss som skriver här på TCS, utan även för andra som följer oss. Kanske även en AGW-are får en tankeställare och kan lära sig något nytt. Det vore intressant att få veta lite mer om hur den spektralanalys går till som har gjort det möjligt att åskådliggöra luftens tranmittans. 

  8. 8
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Ingvar E #6

    Det har publicerats åtskilliga arbeten som föreslår material- och materialkombinationer som ger antingen maximal eller minimal utstrålning i 8-13 fönstret, och därmed kyler respektive undviker nedkylning/frostbeläggning efter solnedgången.

      Tänk dig ett glas som via  utstrålning kyler kvällsdrinken. Det skulle nog befrämja nykterheten, ty jag misstänker att det ta’r minst en timme även vid stjärnklart väder.

  9. 9
    Slabadang

    CG Ribbing och övriga!

    Denna nyhet är ytterligare en spark iskrevet på hockeyligan. Den totala strålningbalansen mäts ju dagligen och Spencers nya artikel sågar Desslers argument och klimatmodellerna jäms fotknölarna. Spencers artikel bygger på OBSERVATIONER och inte hallucinationer.

    http://www.drroyspencer.com/

  10. 10
    Pehr Björnbom

    Slabadang #9,
     
    Tack för tipset om detta! Det är en mycket intressant utveckling att denna nya artikel av Spencer och Braswell (jag förmodar att Braswell är medförfattare) har blivit accepterad för publicering av Science (förmodar jag eftersom Spencer skrivit på bloggen att de skickat in sin kritik mot Desslers artikel i Science dit).
     
    Jag har redan fått början fått ett starkt intryck av att Spencer och Braswell (2010) med sin innovativa fasplansanalys som pekar på så låg klimatkänslighet som 0,6 °C är på rätt spår. Den har utvecklingen med framgången för deras kritik av Desslers arbete, om det hela är som jag uppfattar det, stärker intrycket att av Spencer och Braswell har starka vetenskapliga argument som stöder deras uppfattning om att klimatkänsligheten är låg.
     

  11. 11
    Slabadang

    Pehr B!

    Missa inte Spencers recension av Hansens märkliga prioriteringar av frågesträllningar. Man behöver inte vara klimatspecialist för att förstå att Spencer prioriterar rätt och Hansen fel. Jag tror inte det är ett mått på Hansens förmåga till logiskt tänkende utan hur med sin inteligens försöker kränka andras genom att tro att han kan slippa undan med sina resonemang.

    Jan Guillou har utvecklat detta till en konst och när Publicistklubben hade debatt om Marklunds böcker om ”Gömda” där sanningen kom i kapp böckerna och ”Mia” i böckerna visade sig vara en teatralisk martyr som hade satt lättkontrollerade lögner i sytem för att utnyttja allt och alla.

    Guillou med armarna nere i syltburken Marklund genom piratförlaget försökte likt Hansen förflytta den enkla debatten om sanning och lögn till att istället bli en debatt om ”dokumetära romaner”. Som sagt Guillou Hansen med flera är förbannat smarta tyvärr mäter det i deras fall hur skickligt man kan använda förmågan till att beslöja den egna moralen i dess förhållande till just sanningen och lögnen.

    http://www.drroyspencer.com/2011/07/understanding-james-hansens-view-of-our-climate-future/#comments

  12. 12
    Slabadang

    Piers Corbyn!! Igen å igen å igen å igen å igen!

    Jag har nervöst bitit lite på naglarna för varje extremprognos han utfärdar med sånt självlysande utmanade självförtroende att jag förväntat mig några i följd riktiga magplask svårighetsgraden är med standardmeteorologiska mått enorma. Men Nej ! Tvärtom han spikar med ett slag i spiken varenda prognos.

     Jag vet inte om den ”risk för tornados” i England i början av Juni slog in fullt ut hans prognoser för ”en lång period av vulkanisk och seismisk aktivitet är utan konkurrens.

    När man försöker leta efter vad P Corbyn inte ännu i detalj berättat  vad han använder sig av, så läser jag mellan raderna att hastigheten och volymen (hur man nu mäter den) på solvinden är dagliga data han använder för att applicera i sin SLAT teknik.

    Tage Andersson som skriver här ibland borde kunna beräkna eller kommentera svårighetsgraden och sannolikheten för att Corbyns prognoser skall slå in.
    Det skulle vara en värdefull parameter att utgå ifrån. Vad är sannolikheten för att de ska bli intensiva snöfall med åska på USAS östkust under en tredagarsperiod samtidigt som det  blir 100 årigt köldrekord i England prognostiserat tre och an halv vecka i förväg?

    http://www.weatheraction.com/displayarticle.asp?a=356&c=5

    Läser du Tage? :)

  13. 13
    Pehr Björnbom

    Slabadang #11,
     
    Stort tack för detta andra tips! Jag hade annars kunnat missa detta mycket läsvärda blogginlägg av Roy Spencer.
     
    Detta är mycket välskrivet och som så ofta av Spencer helt fokuserat på sakfrågan. Trots att Spencer kritiserar Hansen så finns det inga personangrepp i artikeln utan Spencers kritik är vetenskapligt grundade invändningar mot vad Hansen och medarbetare har skrivit i sin artikel.
     
    Jag har själv grundligt studerat en annan artikel av Hansen et al. (2008) där ungefär samma saker diskuteras som i den artikel som Spencer kritiserar (ett långt utbyte av åsikter om denna artikel mellan mig och Mats Almgren, prof. em. i fysikalisk kemi, finns på UI:s öppna tråd nr 5).:
    Hansen et al, (2008). Target Atmospheric CO2: Where Should Humanity Aim?
    http://pubs.giss.nasa.gov/docs/2008/2008_Hansen_etal.pdf
     
    Spencers kritik bekräftar mina egna funderingar om Hansens åsikter. Mitt subjektiva intryck är att UAH-gruppens aktier är stigande inom klimatvetenskapen medan Hansens och hans medarbetares dito är sjunkande.
     
    Spencers blogginlägg bekräftar återigen att det inte finns några pålitliga mätningar av hur aerosolerna påverkar klimatet och att därom är IPCC-skeptiska klimatforskare som Spencer och mer IPCC-lojala klimatforskare som Hansen eniga. Detta öppnar för att klimatkänslighet bestämd med hjälp av modeller kan variera inom vida gränser.
     
    Men de resultat som kommer från Lindzens och Spencers forskargrupper, som bygger på satellitobservationer av värme- och ljusstrålningen från jorden, innebär att klimatkänsligheten hamnar i ett mycket lågt intervall.
     

  14. 14
    Björn

    Slabadang [12]; Som jag förstår det är solvinden ett mått på moduleringen av den kosmiska strålningen. Man kan börja ana att det tveklöst finns ett samband med den jonisering av troposfären som den kosmiska strålningen ger upphov till och de väderförändringar som därav följer. Den kosmiska strålningen ger inte bara upphov till åskmoln utan de är också enligt ny forskning, utlösare av blixtrar. Man har kommit underfund med att fältstyrkan mellan + och – laddningarna är för låg i molnen för att utlösa en blixt, så hypotesen är att den kosmiska strålningen är ett måste för utlösningen.

  15. 15
    Uffeb

    Björn #14

    Du har läst någonstans att:

    ”Den kosmiska strålningen ger inte bara upphov till åskmoln utan de är också enligt ny forskning, utlösare av blixtrar.”

    Var har du läst det? Vore intressant med en referens eller två.

    För det vore ju verkligen revolutionerande nyheter när det gäller väderprognoser och åskprognoser.

    För det är väl inget gammalt nummer av Blixt Gordon du refererar till? ;-)

  16. 16
    Uffeb

    Slabadang #12

    Ja det är intressant att följa hur Pierse Corbyn gissar med mindre felmarginal än de som inte gissar alls.

    När det gäller jordbävningar och vulkanutbrott så finns det en del samband. Häftiga förflyttningar av någon kontinetlaplatta skapar nya spänningar på andra håll och ökar risken för skalv på annat håll.

    Många små förändringar efter det stora skalvet i Japan ökar risken för nya skalv på annat håll, och vulkaner påverkas också av rörelser i jordskorpan.

    Att gissa att det ska förekomma extremt väder nu för tiden är ju inte så konstigt eftersom det förekommer mer extremt väder nu än på de senaste 20 – 50 åren.

    Där har jag inga referenser att redovisa, bara ett intrycka jag fått.

    Men jag vill inte påstå att det beror på huruvida vi använder bil eller cykel. Det enda jag vill påstå är att Pierce Corbyn är duktig på att publicera gissningar om framtiden om sånt som de mer kunniga på området inte bryr sig i att ens fundera över.

    Pierce Corbyns modell, som är hemlig, skulle kunna ge miljarder i intäker om han sålde den. Men det är ju bara en modell, och det tror ju inte så många på längre.

    Därför kan han inte sälja den, utan tvingas leva på att vara ensam om att gissa sånt som vetenskapen inte vill gissa om.

    Vi har upplevt andra som studerat abborrfenor, och annat för att spå väder. Andra har tjänat pengar på att gissa utgående från statistik från tidigare år.

    Corbyn drog till med jordbävningar och vulkaner efter det stora skalvet i Japan. Smart gubbe.

  17. 19
    Uffeb

    Björn #17

    Tack för referenserna.

    Men nog ver du att det sällan blixtrar ur annat än åskmoln?
    Och åskmoln bildas inte genom kosmisk strålning.

  18. 20
    tty

    NicklasE #5:

    ”Det är så väldigt lite av den totala strålningen som i slutändan smiter igenom direkt från jordytan till rymden. ”

    Inte alls! En stor del av strålningen (ljuset) från solen reflekteras direkt och försvinner ut i Världsrymden. Jordens albedo är 0,3, så 30% av solstrålningen bara vänder och försvinner. Visserligen reflekteras en del av detta av moln och når överhuvud taget inte markytan. 

  19. 21
    Uffeb

    Jonas N #18

    Kul att du dyker upp utan annat än ett spydigt och lösryckt citat.

    En plötslig förflyttning på i storleksordningen två meter i en skarv i jordskorpan är inte så vanlig.

    Att du skulle kommentera det jag skrev om var inte förväntat.

    Men du vill ju konsekvent göra alla du inte gillar till Halmgubbar att flina åt.
    Åt glädje för dig och publiken.

    Du som har koll har säkert min mailadress kvar och kan maila mig om du inte förstått någon av mina kommentarer.

  20. 22
    Björn

    Uffeb [19]; Läs på lite om fältstyrka! En blixtkanal är analog med en ledare som för ström, men man börjar ana att den tändande gnistan i blixtkanalen är energirika kosmiska strålar som rycker loss elektroner vid kollisioner med luftens molekyler, i sådan mängd att en urladdning initieras. Fältstyrkan mellan laddnigarna är för svag enligt forskarna för att utan hjälp kunna skapa den ström som behövs för laddningsutjämning. Ström är ju elektroner i rörelse.

  21. 23
    Pelle L

    UffeB #16, om vi säger så här
    I stort sätt all materia är elastisk i en viss utsträckning.
    Detta gäller naturligtvis också kontinentalplattor.
    När du läser i tidningen att Japan har flyttat sig två meter gäller detta naturligtvis inte hela kontinentalplattan.
    Gränsen mellan två tektoniska plattor har flyttat sig, och plattornas elasticitet tar upp förändringen.
    Annars skulle ju ett jordskalv var som helst på jorden märkas över hela jordskorpan.
     
    Fattaru?

  22. 24
    Ingvar Engelbrecht

    UffeB!
    Jag fattar inte varför du är så djäkla spydig mot Pierce Corbyn! Att ens tänka sig att han hittat några vitala samband finns tydligen inte ens som en möjlighet för dig.

  23. 25
    Thomasj

    Jonas N. #18: Jo, just det… ‘häftiga förflyttningar…” Jösses…
    De enda ‘häftiga förflyttningarna av ‘kontinentalplatta(-or) man – i bästa & vänligaste fall kan tänka sig – är la sandbunkrar på en golfbana i trakten av Idre… ;)
    Tror (obs! tror) där kan finnas konkurrens till världens sämsta sandwedge-spelare… ? Tips: en som aldrig kom ur bunkern… ;) Trots att han på slutet hade tillgång till kjoldioxid…  (ja-ja, jag vet det är over the top, couldn’t resist, though… ;)

    Mvh/TJ

  24. 27
    Uffeb

    Ingvar Engelbrecht #24

    ”Jag fattar inte varför du är så djäkla spydig mot Pierce Corbyn! Att ens tänka sig att han hittat några vitala samband finns tydligen inte ens som en möjlighet för dig.”

    Det är inte Pierce som jag är spydig mot.
    Han är smart och beundransvärd!

    Det är de som tror att han kommit på något som dom inte begriper som jag är spydig mot.

  25. 28
    Bertel

    Uffeb # 27

    Du anser att Piers är beundrandsvärd, dvs att du beundrar honom. Är du spydig mot dig själv(vilket iofs är mänskligt) när du anser att de(inkl dig själv) som beundrar honom är du spydig emot.

    ”Lätt” förvirrande resonemang eller hur?    

  26. 29
    Jonas N

    Uffe …

    Kontinentalplattor flyttar sig inte häftigt eller plötsligt, de rör sig väldigt makligt och med ganska jäm hastighet. En jordbävning är alltså inte konsekvensen av att ngn kontinentalplatta får för sig att ruska till axlarna lite extra. Tvärtom, det är när spänningar som byggts upp under längre genom dessa (jämna) makliga rörelser  tid frigörs, och som då gör att det lokalt, just där denna uppdämnda förskjutning vid dess kanter korrigerar sig.

    Jag föreslår att du istället berättar att molnbildning har med lufttryck, dito fuktighet och temperatur att göra. Inte för min eller din skull, utan för alla dem som du regelbundet menar behöver upplysas om dylik trivia eftersom de ännu inte fattat det, eller ev är alldeles nya här (på läktaren!?)

    Och nej, att bli emotsagd eller bli upplyst om att dina argumenten klingar ihåligt, eller tom varför de gör det .. det är fortfarande inte att måla upp halmgubbar, och kommer heller aldrig att bli det. Märkligt att den saken skall vara så svår för dig att greppa, du som har fattat så mycket om molnbildning att du tror dig kunna göra en utbildningsinsats här ..

    Och Publiken!? Det är väl bara du som stänigt drar upp en sådan … nästan lika ofta som prat om halmgubbar. Du kanske blandar ihop även dessa ..

  27. 30
    Jonas N

    Pelle L, Bertel  (och Uffe)

    Jag tror att vad Uffe försöker ge sken av är att han (men inte andra, iaf här) har förstått vad Piers Corbyns metod går ut på. Han försöker då förklara att Corbyn bara paketerar självklarheter, lite känsla för väder och tektoniska(!) händelser, tillsammans med en alls inte unik förståelse av och kunskap om väder mm, till en smart marknadsförd produkt. Och även att hans image ingår i den marknadsföringsstrategin …

    Det är iaf vad han hela tiden försöker beskriva. Men vad han därigenom säger är att varje nationell eller rofessionell vädertjänst eller metrologiskt institut förstås borde besitta samma slags kunskaper, förståelse och dessutom otroligt mycket bättre utrustad med all teknik och datainsamlig sådana har ..

    Och någonstans där förstår jag alltså heller inte vad för slags poäng (ifall någon öht) han försöker göra. Men visst, intrycket är att även Corbyn stör bilden av … ja något måste det vara. Annars skulle han inte försöka vara spydig!

  28. 31
    Jonas N

    Bertel, ett bra (men internt) citat:

    ”Jasså!? Här sitter ni och har roligt! …. Har ni verkligen inget roligare för er?”

  29. 32
    Slabadang

    Pehr B!

    Visst blir det intressant att ta del av skillnaderna i tankefigurerna mellan Hansen och Spencer. Jag tycker det framgår tydligt vad Hansen INTE vill problemisera och ifrågasätte och det är ju där Spencer lägger hela sin rätta uppmärksamhet. Det blir tydligt att Hansen vill undvika och gör en rejäl komplicerad omväg för att slippa ifrågasätta klimatkänsligheten.

    Spencers slutkommentar tycker jag är förbaskat kul.. ”Jag ser till att de på IPCC får ett helvetes jobb att negligera mina bevis”  (Fritt ur huvudet)

  30. 33
    Slabadang

    Björn !

    Just att förutspå åskväder i kombination med extremväder är P Corbyns extra brillians. Det kan mycket väl vara skälet till att han systematiskt påstår att standard meteorologin även dygnen innan när lågtrycken syns på radar ändå underskattar vädersystemen då de inte har tillgång till Corbyns kunskaper om dem. Den ”turboeffekt” på extremvädrena Corbyn beräknar syns inte på radarn helt enkelt. Större förändringar i hastigheten och volymen på solvinden verkar ligga till grund för hans ”extra” — ”red alert” bulletiner om extrema händelser.

    Uffe!

    ”Surt sa räven om rönnbären”

  31. 35
    Bertel

    Slabadang # 33

    Att kunna se sammanhang(eller dess tolkare) är inte vardag i AGW-lägret och skriftliga uppstötningar av surligt innehåll är mer regel än undantag, så jag bjuder på en musikalisk upplevelse till de inom AGW-lägret som är tom losec resistenta(dvs de flesta).    :)

    PS. Slabadang, vilken underbar röst? DS

    http://www.youtube.com/watch?v=uEBBGSgO16M
        

          

  32. 36
    Uffeb

    Jonas N #29

    Värst vad mycket tid du ägnar dig åt att förklara självklarheter.

    Kontinentalplattor flyttar sig inte häftigt eller plötsligt, de rör sig väldigt makligt och med ganska jäm hastighet. En jordbävning är alltså inte konsekvensen av att ngn kontinentalplatta får för sig att ruska till axlarna lite extra. Tvärtom, det är när spänningar som byggts upp under längre genom dessa (jämna) makliga rörelser  tid frigörs, och som då gör att det lokalt, just där denna uppdämnda förskjutning vid dess kanter korrigerar sig.”

    Antingen beror det på att du tycker att du beskriver så svåra saker att få andra begriper, eller också är det för att göra sken av att jag inte begriper…

    Men jag kan hålla med dig om att man kanske måste underskatta läsarnas kunskaper för att vara tillräckligt tydlig i detaljerna när man skriver om det som man förutsätter att alla begriper.

    När det gäller långtidsprognoser om lokal åska och annat väder så tror jag att alla som vet hur vädersystemet fungerar struntar i att gissa.

    Corbyns ”produkt” är snarlik den som många andra vädergurus marknadsfört. Skillnaden är att han är duktigare på att marknadsföra när han haft rätt, och att han har en hemlig metod som inte bygger på rönnbär eller abborrfenor.

    Piers Corbyn kan inte sälja sin överlägsna metod eftersom han tjänar pengar på att gissa och förklara sina gissningars utfall på ett övertygande sätt.

    ”Turboeffekterna” i samband med frontåskväder (som någon skrev om) uppstår när skillnaderna mellan den kalla och varmare luften är större än vanligt. För att uttrycka det enkelt eftersom de flesta här förstår mycket om atmosfär och vädersystem…. och om rörelser i jordskorpan…

  33. 37
    Slabadang

    Tack Bertel!

    Jag får ståpäls av Eva C. Så rent, så klart, så känsligt, så lidelsefullt, så varmt, så natuligt begåvat, så stämningfullt, så  hoppfullt, sån livsglädje, så lägmält och samtidigt genomskärande som den starkaste varma solstråle. Hon var bara helt underbar. Att hon skulle gå bort så tidigt är en stor stor sorg.

  34. 39
    bom

    Jag tror att det är meningslöst att kasta länkar till UffeB. Minst varannan gång säger han ju uttryckligen att han aldrig läser sådant – ja att han inte har tid att förkovra annat än sin golf över huvud taget. U bor ju vid början av fjällkedjan med de ofta tvära väderkast som kännetecknar denna naturtyp. Därmed anser han sig tydligen meteorologiskt överkvalificerad och i läge att lära oss stackars låglandsboende ett och annat. Han har vagt fattat att några bland oss imponeras av Corbyns förmågor och det gör honom avundsjuk för i egna ögon är han ju så mycket klokare än Corbyn. Det är därför han försöker tafatt riva ner Corbyn från piedestalen. …………….

    Kommentar modererad

  35. 41
    Jonny Fagerström

    Inga personangrepp på denna blogg. Håll dig till resonemangen Slabadang så slipper du bli modererad!

  36. 42
    Pehr Björnbom

    Slabadang #32,
     
    Jo. avslutningen på Spencers senaste blogginlägg
    http://www.drroyspencer.com/2011/07/our-refutation-of-dessler-2010-is-accepted-for-publication/
    är både kul och intressant, väl värd att citera:
    Given the history of the IPCC gatekeepers in trying to kill journal papers that don’t agree with their politically-skewed interpretations of science (also see here, here, here, here), I hope you will forgive me holding off for on giving the name of the journal until it is actually published.
     
    But I did want to give them plenty of time to work on ignoring our published research as they write the next IPCC report :)
     
    I Spencers blogginlägg om Hansen
    http://www.drroyspencer.com/2011/07/understanding-james-hansens-view-of-our-climate-future/
    är jag imponerad av skärpan i hans resonemang och trots att han nämner Hansens namn ett otal gånger så kan jag inte hitta ett enda argument ad hominem eller personangrepp i hela inlägget (rätta mig om jag har fel).
     
    Detta är starkt av Spencer eftersom ad hominem obestridligen är ett argumentationsfel och man får förmoda att AGW-are bevakar vad Spencer skriver och utnyttjar om han använder sig av ad hominem och personangrepp (vi har ju själva sett på TCS hur AGW-are på vissa konkurrerande klimatbloggar utnyttjat situationen när det förekommit personangrepp här).
     

  37. 43
    Bertel

    Slabadang # 37

    Håller med dig till fullo.     :) 

    PS.Inte ett öga tort hos mig, gällande hennes sensuella tolkningar.DS     

  38. 44
    Jonas N

    Uffe, det var du som pratade om att:

    ”Häftiga förflyttningar av någon kontinetlaplatta skapar nya spänningar på andra håll och ökar risken för skalv på annat håll”

    Mitt förslag skulle vara att du pratar betydligt mycket mindre om vad du tror att andra begriper, eller vad de som inte kommenterar här vet, tycker eller applåderar. Och i stället koncentrerar dig på att bena ut vad du själv menar. Gärna för dig själv först innan du måste delge det till övriga.

    Om du tex menar ngt annat än det du skrev är det en bra idé att klargöra det. För dina utläggningar i efterhand där du försöker få sådant till att istället vara andras halmgubbar är bara outhärligt tradiga, förutom fel i sak i båda instanser …

    (Sen begriper jag inte varför du känner dig föranledd att låtsas att du skulle begripa väder eller Corbyn för den delen. Speciellt när du aldrig kommer längre än att hävda det)

  39. 45
    Bertel

    Pehr Björnbom # 42

    Du skrev   ”vi har ju själva sett på TCS hur AGW-are på vissa konkurrerande klimatbloggar utnyttjat situationen när det förekommit personangrepp här”, vilket är korrekt beskrivning, med tillägget att personangrepp mot sk klimatskeptiker undslipper AGW-arnas nålsöga, dvs dessa angrepp får tysnadens godgännande. Moraliska måttstocken hos AGW-are gör skillnad mellan folk och folk.    :)   
     

  40. 46
    Pehr Björnbom

    Bertel #45,
     
    Det anser jag också. I själva verket fanns den åsikten underförstådd i och med att jag använde frasen att vissa AGW-are utnyttjat situationen.
     

  41. 47
    Bertel

    Pehr Björnbom # 46

    Jag missade din skriftliga ”finlir” och lyfter hatten för din skrivkonst.   :)
       

  42. 49
    Slabadang

    Pehr B!

    Jag hoppas du inte missat Lindzens vittnessmål om hur redaktören skruver ett poersonligt brev till honom och pååekar att man ínte för skriva artiklar som motsäger CAGW hypotesen och en annan redaktör fick sparken va det skälet.

    Det kanske ingår i de länkar Spencer har i sitt inlägg ? Man baxnar Pehr ….man baxnar !!

  43. 50
    Pehr Björnbom

    Slabadang #49,
     
    Jo, det är verkligen en skön historia ;)
     
    Spencer har den med som den tredje av länkarna … here, here, here, here …:
    http://www.masterresource.org/2011/06/lindzen-choi-special-treatment/
     
    Lindzens och Chois artikel är mycket intressant och som väl är publicerades den i en annan tidskrift än PNAS.
     
    En annan intressant sak är att man kan läsa alla de fyra reviewerkommentarerna och Lindzens och Chois svar:
    http://www.masterresource.org/wp-content/uploads/2011/06/Response.pdf
     
    Detta är mycket tankeväckande och visar vilka stora problem det finns inom klimatvetenskapen, dels på grund av de rent vetenskapliga svårigheterna både att observera och att förstå klimatsystemets fysik, dels på grund av dogmatiken kring växthusgasfrågan och återkopplingen från vattenånga.
     

Kommentarer inaktiverade.