Den brittiska regeringen har spenderat £ 5 miljarder på vindkraft

 

Nyheter från Daily mail

Läs även: Dagens SvD angående vindkraft i natura 2000-områden samt Dagens industri om att vindbolaget Morphic kastat in handduken

Några av Storbritanniens vackraste landskap är fördärvade av vindkraftsparker som ändå inte kommer att generera tillräckligt med elektricitet för framtiden. Institutionen för energi och klimatförändringar (DECC) har släppt siffror som visar en sex procents nedgång i den mängd el som produceras av Storbritanniens landbaserade vindkraftsparker.

Lägre vindhastigheter gjorde att 2010 var det lugnaste året detta århundrade, varvid landbaserade vindkraftverk endast producerade 1,9 procent av all el under 2010 jämfört med två procent året innan. En del meteorologer tror att förändringar i Atlantens jetströmmar kan förändra vindmönstret under de kommande fyra decennierna vilket leder till osäkerhet om effektiviteten av vindkraft. Dr David Brayshaw, en meteorolog från Reading University, säger att om vindhastigheten sjunker är det uppenbart att mindre el kommer att genereras av vindturbiner. Men han tillägger, ”Förutsägelser för långsiktiga framtida förändringar i den Nordatlantiska jetströmmen är mycket osäkra”.

En DECC-talesman angav att vindstyrkorna 2010 var ovanligt låga. Den årliga genomsnittliga kapacitetsfaktorn för landbaserad vindkraft i Storbritannien är 27 procent, vilket innebär att vindkraftverk är verksamma 27 procent av sin nettokapacitet. Det kan jämföras med länder som Tyskland, där faktorn är cirka 20 procent.

”Även mot bakgrund av de lägsta hastigheterna för medelvind detta århundrade under 2010 och minst nederbörd sedan 2003 har den totala förbrukningen av förnybar energi år 2010 ökat betydligt jämfört med föregående år. Havsbaserad vindkraft till exempel, ökade med 75 procent år 2010 mot 2009 års nivåer. EU: s mål föreskriver att 15 procent av all energi, inklusive transport och värme skall produceras från förnybara källor år 2020. Lugnt väder har dock lett till en sex-procentig nedgång i den mängd el som produceras av Storbritanniens landbaserade vindkraftparker. En graverande rapport visar också att de brittiska vindkraftsparkerna hade en verkningsgrad på bara 21 procent av kapaciteten i fjol. (I Sverige: 21,7 %. Red anm)

Stuart Young, författare till rapporten sade: ”Vindkraften är inte vad den förväntas vara. ”Under den studerade tvåårsperioden genererade vindkraftparker i Storbritannien genomgående mycket mindre energi än vindkraftförespråkarna hävdar att de skall producera.” Vindbolagen har anklagats för att grovt överdriva den mängd energi som vindturbinerna genererar i syfte att få tillgång till statliga subventioner.

Direktören för Renewable Energy Foundation, Dr John Constable, menar att trots att  vindkraftverken fått bidrag på £ 5 miljarder under de senaste nio åren så har de inte producerat anständiga mängder energi. Han sade också att subventionerna troligen kommer att stiga till £ 6 miljarder år 2020 och ännu mer de följande 10 åren.

Mer än 3600 vindkraftverk väntas byggas över hela Storbritannien under de kommande 10 åren enligt koalitionsregeringens planer. Många bedömare undrar nu varför så mycket pengar skall kastas på vindkraftverk – och om stora delar av landsbygden verkligen bör avsättas för detta ändamål.

 

Dela detta inlägg

31 reaktion på “Den brittiska regeringen har spenderat £ 5 miljarder på vindkraft

  1. 2
    Bertel

    Sverige/England/Tyskland kan/kommer att hamna i ”bakvatten” gällande elförsörjning. Östeuropa/Frankrike/Finland mm tar helt annan färdriktning, vilket jag anser vara klok energipolitik och märk väl att tex de gamla öststaterna anser att hög grad av oberoende gällande elförsörjning är viktigt(se artikeln nedan).

    Var finns elintensiv industri/tillverkning mm, säg, om trettio år?
    Några gissningar? I Sverige, England eller? dvs, vilka konsekvenser får dyra(samhällsekonomiskt)satsningar på vind, sol, vågkraft.

    Kommer vi kunna trygga vår framtida elförsörjning utan att dränera vår ekonomi med subventioner till sol, våg och (s)vindel.
    Staten/riksdagen beter sig som sol och ”vågare” med vind i ryggen(för närvarande).      

    http://www.svd.se/naringsliv/osteuropa-pa-karnkraftsoffensiv_6309776.svd
       

  2. 4
    pekke

    Bertel
    När pekke rör sig står blixten stilla ! ( om han orkar röra sig… ), gammalt släktordspråk !
    Ännu en nyhet om satsning på ” bioenergi ”, 500 mille skall satsas på forskning för tillverkning av biobränsle för alla fordon till 2020.
     
    http://www.e24.se/entreprenor/biomassa-forvandlas-till-gront-drivmedel_2918212.e24
     
    Undrar om nån ur miljörörelsen kommer att fundera år 2020 när det står vindparker i varje buske och man hugger som besatt i skogarna för att föda massaindustrin, sågverken, el/värmepannorna, biobränsleindustrin och bereder plats för nya vindssnurror.
    – Blev det för mycket av det goda ?
    – Vi skulle väl inte skövla naturen för den gröna energin ?
     

  3. 5
    Jan E M

    Bertel

    5 mdr $ för ett kärnkraftverk på 1200 MW. Det är 33 mdr.
    Ingår räntekostnader byggnadskreditivet? Det brukar inte ingå i kontraktssumman.

    Om det ger 8 TWh/år så är investeringen 4,12 kr/årsKWh
    Om man räknar med en byggnadskreditivkostnad på 6 mdr blir det 4,62 kr/årsKWh

    För samma pengar får man c:a 1000 vindkraftverk, Typ Siemens 2,3 med 100-metersturbin. De skulle ge i Sverige 6,5 TWh/år. Investering 5,08 kr/årsKWh.

    Eftersom ett vindkraftsbygge går på ett halvår blir kostnaden för byggnadskreditivet marginell. En halv miljajrd ungefär. Investering 5,16 Kr/årsKWh

    För svenska kärnkraftverk så är drifts- och underhållskostnaderna c:a 20 öre/KWh. Ett nytt kärnkraftverk skulle nog klara sig med 15 öre.

    Vindkraft har en underhållskostnad på 7 öre/KWh

    Med 8% kapitalkostnad på kärnkraft så blir elkostnaden 48 öre/KWh och 52 öre/KWh om man räknar med ett byggnadskreditiv.

    Med 9% kapitalkostnad för vindkraft blir elkostnaden 52 öre/KWh och 53 öre/KWh om man räknar med byggnadskreditiv.

  4. 6
    Jan E M

    Jag glömde slutkommentaren.

    I Östeuropas inland blåser det nog inte lika mycket som i Sverige, så där är nog inte vindkraft något bra alternativ.

  5. 7
    Pär Green

    Jan E M # 5
    Kan du utveckla lite hur vind och sol kan ge något som helst tillskott i detta land?
    Eftersom vindkraft inte producerar prima kraft går det inte att jämföra med kärnkraft. Det är som att jämföra äpplen och päron. Detta förstår inte politikerna dvs skillnaden mellan energi och effekt. Vindkraft ger i stort sett noll i effekt vilket man inte talar om dvs vindkraft kan aldrig ersätta kärnkraft eller kolkraft.
     
    Vad som är intressant är hur vindkraften skall klara sina leveranser när det inte blåser. Vem skall betala för detta? Jag anser att vindkraftleverantörerna, för att få tillgång till nätet, måste tillhandahålla prima el dvs alltid kunna garantera en viss effekt exempelvis genom avtal med reservkraftleverantörer. Nu hoppas man på att vattenkraftägarna skall ställa upp och täcka upp för dem vilket man till alldeles för låg ersättning. Men jag tror inte detta kommer att fortsätta alltför länge till och då blir elen dyrare alternativt prisar vindkraften ut sig.

  6. 8
    Jan E M

    #7 Per Green

    Nu får du förklara varför inte vindkraften ger något tillskott?

    Att det är asynkrongeneratorer i en del vindkraftverk stör inte elnätet så mycket. I Sverige så har vi mycket vattenkraft som kan reglera ojämnheter i nätet. I stora vindkraftparker brukar man ha en del vindkraftverk med synkrongeneratorer. En del tillverkare har bara synkrongeneratorer.

    Om det blir en betydande del vindkraft så kommer elpriserna att stiga när det blåser dåligt. Då kan de som kan lagra energi (vattenkraftverk) producera mer när de får mer betalt.

    Jag tror att det kommer att byggas nya kärnkraftverk i Sverige med start sådär år 2025.

  7. 9
    Pär Green

    Jan E M # 8
    Läs igen.
    Eftersom vindkraft inte producerar prima kraft går det inte att jämföra med kärnkraft. Det är som att jämföra äpplen och päron. Detta förstår inte politikerna dvs skillnaden mellan energi och effekt. Vindkraft ger i stort sett noll i effekt vilket man inte talar om dvs vindkraft kan aldrig ersätta kärnkraft eller kolkraft.
    Vad som är intressant är hur vindkraften skall klara sina leveranser när det inte blåser. Vem skall betala för detta? Jag anser att vindkraftleverantörerna, för att få tillgång till nätet, måste tillhandahålla prima el dvs alltid kunna garantera en viss effekt exempelvis genom avtal med reservkraftleverantörer. Nu hoppas man på att vattenkraftägarna skall ställa upp och täcka upp för dem vilket man till alldeles för låg ersättning. Men jag tror inte detta kommer att fortsätta alltför länge till och då blir elen dyrare alternativt prisar vindkraften ut sig.
    Du har facit på vindstat.nu redovisar tyvärr bara hälften av befintliga vindfjollor.
    Varför byggs det vind(kraft) i norra Sverige, där det finns ett överskott av el?
    Kan du redovisa förlusten av elöverföringen från norr till söder?
    Varje hemman har en sladd ansluten som garanterar el efter behov!
    Eftersom el inte går att lagra måste den produceras vid behov.
    Segla förutan vind är lite knepigt.

  8. 10
    Helge

    Vad är det för demokrati när jag inte har någon möjlighet att välja/påverka energipolitiken, när jag inte kan välja bort koldioxidskatter?
    Vad är det för demokratiska spelregler där huvudmedia och makten samarbetar?

  9. 11
    Inge

    En sak till med vindkraft/kärnkraft. Ett kärnkraftverk håller minst 60 år medan ett vindkraftverk håller knappt hälften. Avskrivningen blir alltså helt olika. Vindkraften tycker jag, kan fungera som ett komplement. Men när vindkraften tillåts dominera blir det viktigt med mer pålitliga källor och så länge Vattenfall m.fl. tillåts vinstmaximera och sälja vattenkraft på sommarhalvåret så att, som det varit, har brist på vatten i magasinen i Norrland och vi måste importera dyr utländsk el på vintern som i sin tur blir prisreglerande, ja då spelar dett ingen roll om vi har vattenkraft som reglerkraft. Nej det bästa är gen. 4 kärnkraft eller nya bättre alternativ.

  10. 12
    Staffan D.

    ”Vindfarmer är meningslösa t.o.m. mot vampyrer”.  Bokrecension, James Delingpole, Telegraph.
    –  ”…Jag kan i alla fall köpa tanken att odödliga, bredkäftade, grymt hoppande vampyrer tagit kontroll över vår jord. (Med sådan superstyrka, vad annat?)  Men det som låter bokens trovärdighet gå helt, helt, helt förbi brytpunkten är tanken a) att vindturbinerna fortfarande skulle vara driftsdugliga om 90 år (de klarar sig på sin höjd 20–25 år) och b) att eftersom de fungerar med avbrott och på sin höjd till 25%, de skulle kunna ge överlevarna el-kraft dygnet om.”
    –  ”Sanningen är att vindturbinsfarmer inte räddar oss från vampyrer (eller över huvud något).  Om vindfarmer är allt som står mellan människosläktets överlevnad och blodig, mångkäftad undergång, då är vi dömda…  Låt mig säga det igen:  då är vi dömda till undergång.”
    http://blogs.telegraph.co.uk/news/jamesdelingpole/100095295/sorry-but-wind-farms-are-useless-even-against-vampires/

  11. 13
    Pia

    Kostnaden för utbyggnad av 30 TWh vindkraft har Svenska Kraftnät och Elforsk beräknat till 182 miljarder kr.
    Det må vara mycket pengar för elkunderna, ca 45 000 kr per elkund.

    Men huvudfrågan – varifrån kommer reglerkraften till vindkraften?
    Ytterligare 1400-1800 MW krävs i reglerkraft vid en utbyggnad av vindkraften till 10 TWh enligt Svenska Kraftnät.
    Vid 30 TWh krävs 4300-5300 MW.

    En utbyggnad av de fyra riksälvarna(Torne-, Kalix-, Pite- och Vindelälven) ger 2300 MW som möjligen räcker i alternativet 10 TWh även år med begränsad tillrinning till reservarerna.

    Men är det överhuvudtaget politiskt möjligt att bygga ut ens någon av älvarna?
    Finns någon som minns, då Vindelälven var aktuell?

  12. 14
    Rolf

    Inga riksdags beslut är heliga, alla kan ändras, bara förutsättningarna är de rätta. Därför kommer förmodligen 1) det att byggas nya kärnkraftverk, (bara en tidsfråga), 2) Alla älvarna kommer att byggas ut, möjligen med ett enda undantag. (En kall vinternatt när folk börjar frysa är nog allt som behövs som väckarklocka). 
     
    Innan detta händer kommer man att försöka bygga en j-a massa vindkraftverk. Man kommer att kasta bort en massa pengar på konstgjord framställning av energi, biobränslen och annan ‘ren’ energi. För att inte tala om hur mycket pengar som kastas iväg till SMHI’s datamodeller och annat CO2 trams. 

  13. 16
    ThomasJ

    Av intresee – inte minst för de som ‘beslutar’ (hah!) – torde dessa rapporter vara:

    http://juandemariana.org/pdf/090327-employment-public-aid-renewable.pdf  (Spaniens katastrof)

    http://brunoleonimedia.servingfreedom.net/WP/WP-Green_Jobs-May2010.pdf  (SP, IT, D, DK – katastrofer)

    http://en.rwi-essen.de/media/content/pages/publikationen/rwi-projektberichte/PB_Renewable-Energy-Report.pdf  (RWI rapport över ‘fönybar energi’)

    Samt, inte minst, i repris den norska dokumentären över havsörnar & vkv:
    http://www1.nrk.no/nett-tv/klipp/193197 

    Precis som  Rolf (#14) nämner är inga riksdagsbeslut heliga. I ett fungerande samhälle är det tvärtom: en PLIKT hos de s.k. ‘folkvalda’ att ändra/
    backa på felaktiga beslut – innan skadorna inträffat. Ett minimum härav vore välkommet i detta land.

    Sedan (Pia #13) har nästan samtliga ‘kostnadsprognoser’ från allehanda storskaliga projekt visat sig utgör bråkdelar av vad de till slut kostar.
    T.ex. Hallandsåstunneln och Botniabanan – för att nämna blott två… Go figure!

    Mvh/TJ

  14. 17
    robjoh

    @Jan E M
    Kan vara så att jag räknar fel men jag får inte ut samma mängd TWh/år som du:”För samma pengar får man c:a 1000 vindkraftverk, Typ Siemens 2,3 med 100-metersturbin. De skulle ge i Sverige 6,5 TWh/år. Investering 5,08 kr/årsKWh.”

    Siemens 2,3 tillhör enligt Siemens egna produktblad 2,3 MW klassen.  Detta borde enligt mina snabba uträkningar ge:
    2,3 [MW] * 24[h/dag]]*1000*[antal verk]*365 [dagar/år] *0.22[tillgänglighet] = 4433 GWh/år = 4.433 TWh/år

    Tillgänglighetssiffran är ungefärlig och kommer från vindstat.nu. För att uppnå dina siffror måste jag anta en tillgänglighet på 32%.

    Om jag inte har missat något i mina beräkningar skulle det innebära en skillnad på:
    6,5 TWh/år –  4,5 TWh/år = 2 Twh/år

    Det skulle göra om dina siffror så att kostnad för installation blir: 7,33 SEK/årsKWh. En kostnadsökning på 2.25 SEK/årsKWh. 

    Några frågor som uppkommer är dessutom:
    * Ingår kostnaden för att dra fram elledningar och vägar för de 1000 vindkraftsverken? (om nyinstallation av kärnkraft sker genom att byta ut existerande verk, vilket jag tror är planen i Sverige så finns ej den kostnaden)
    *  Har vi förmåga att reglera 4.5 TWh med existerande reservkraft? (Frågan kommer från att TWh vindkraft inte är samma som TWh kärnkraft)

  15. 18
    Janne

    Hörde härom dagen på radion att Vattenfall ville bygga högre vindkraftverk för att de skull bli lönsamma. I skogsmark når inte snurran upp till vinden.

    Undrar hur högt de vill bygga, jetströmmar kanske…

  16. 19
    Holmfrid

    #5  Jan E M,
    Ett tips – studera Elforsk PDF-rapport på nätet om Kostnadsjämförelse mellan ny-el från alla produktionsmetoder (uppdaterad 2009).
    Kärnkraft 1600 MW,  vindkraft på land, vindkraft till havs och vattenkraft jämföres där kostnader för el från nya anläggningar redovisas till:
    43 , 58, 90 resp. 38 öre/kWh.   Elforsk är branschens centrala forskningsinstitut och är största auktoritet på området.  Rapporten finns på Elforsks hemsida.  Läs på bättre till nästa gång.

  17. 20
    robjoh

    @Holmfrid
    Försöker hitta den rapporten du citerar på Elforsk hemsida. Jag har misslyckats hittills, har du en direkt länk till dokumentet för min google magi är rätt kass idag. Hade varit mycket tacksamt för jag tror det skulle vara intressant läsning för en oinsatt som mig.

     

  18. 24
    Jan E M

    Holmfrid #19
     
    Jag känner mycket väl till elforsks rapporter där den senaste är från 2010 och presenterades i maj 2011.

    Där utgår man ifrån 1600 MW reaktor som kostar 40 mdr inkl byggnadskreditiv. Jag utgick ifrån tidningsartikeln där en reaktor på knappt 1200 MW skulle kosta 33 mdr. Därav skillnaden.

    robjoh #17

    Vindstat har ingen statistik från landbaserat Siemens 2,3 MW med 100-metersturbin. Ett Vestas 2,0 MW med 90-metersturbin producerar ungefär 5,5 GWh/år. Jag känner inte till att det finns något verk med 100-metersturbin som varit i drift så länge att det finns statistik att tillgå, därför jämförde jag med en vindkrftspark med vestas V90-turbiner och ökad siffrorna med 15%.

    Att ett vindkraftverk producerar så lite som 21% av det möjliga är ovanligt. Stora verk har generellt bättre siffror än små verk. Det beror också på storleken på generatorn. Man behöver inte vara allt för matematiskt kunnig för att förstå att resultatet skiljer sig ganska markant mellan General Electrics 2,5 MW med 100-metersturbin och Vestas 1,8 MW med 100-meters turbin.

    Vad jag känner till så är de första verken i Sverige med 100-metersturbin de vid Brahe Hus som togs i drift under första kvartalet i år. Kostnaden för ett sånt verk var lägre än för Vestas med 90-meters turbin 2 år tidigare.

  19. 25
    L

    Jan EM, snurrorna vid Brahehus stod stilla sist jag åkte förbi, men dom är ändå störande när man kör söderut och får dom ”mitt i vägen”. Undrar hur dom ser ut i mörker, borde vara mycket blixtrande..?

  20. 26
    Jan E M

    L
    Sist jag åkte förbi, i slutet på maj, så snurrade verken. Jag stannade till vid Brahe Hus för att lyssna på verken, därför att någon på den har debatten hade skrivit att det numera var olidligt att stanna till där för verken bullrade så mycket. Det var tidigt på morgonen med lite trafik så de borde gå att höra verken då. Det enda man hörde var vindbruset från träden när trafiken var så tyst att det gick att höra.

    Under våren har jag mest åkt förbi när det varit mörkt. Då märker man inte att verken finns där. Man ser en och annan röd lampa, men det märks ju inte för allt ljus från trafiken.

    Jag hoppas att det du tycker är störande med verken ”mitt i vägen” inte påverkar din bilkörning. Om det är så skall du nog fundera på att sluta köra bil. Jag har aldrig upplevt vindkraftverk störande på det sättet, däremot tycker jag att de är ganska fula.

  21. 28
    robjoh

    @Jan E M
    Tillgängligheten kan säkert variera med både storlek och tillverkare av vindkraftverket, dock är det knappast ovanligt med en tillgänglighet på 22%. Det är snittet på de rapporterande vindkraftverken till vindstat.

    Den länkade artikeln i blog inlägget ger att företagen räknar med 27% men att de får ut 21%. Det kan mycket väl vara så att jag räknar lite för elakt när jag väljer ett svenskt snitt som mycket väl kan dras ner av äldre vindkraftverk. Jag har dock inte sett några siffror som tyder på att 32% tillgänglighet ens är möjlig. 

    Kan du peka ut en större anläggning i Sverige som klarar detta?

  22. 29
    pekke

    Den senaste rapporten för 2010 visar det här på sida 35:
     
    Jämförelsetal
    För att få en möjlighet att jämföra produktionen under åren så har några medelvärdestal
    beräknats enligt nedanstående tabell. I beräkningarna har endast de verk som varit i drift hela
    kalenderår och tillgänglighet över 90 % tagits med, dvs från 863 verk.

                             År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

    Tillgänglighet (%) 99,1  99,1  99.8  99,0  98,7  98,2  95,81  95,51

    Kapacitetsfaktor 0,208 0,225 0,203 0,190 0,238 0,243 0,222 0,212

    Elenergi per installerad effektenhet
    (kWh/kW)          1826 1970 1853 1658 2199 2130 1859 1875,5

    Elenergi per svept ytenhet
    (kWh/m2)             747  778  739  654 875 835 728 722

    1) Beräknad baserad på autmatisk avläsning
    Hög kapacitetsfaktor och energiproduktion per effektenhet respektive ytenhet tyder på lägre
    vindtillgång 2010 än exempelvis 2008 och 2007.
     
    http://www.vindstat.nu/Reports/arsrapp2010prel.pdf
     
    22 % av installerad effekt är vad VKV förmår över året !
     
     

  23. 30
    Pelle L

    Jan E M #24
    ”Man behöver inte vara allt för matematiskt kunnig för att förstå att resultatet skiljer sig ganska markant mellan General Electrics 2,5 MW med 100-metersturbin och Vestas 1,8 MW med 100-meters turbin.”
     
    Hur menar du?
    Menar du produktionsutfall i relation till installerad nominell effekt (det är väl det du menar med ”det möjliga”)?
    Vad har det med fabrikatet att göra?

  24. 31
    Holmfrid

    #24  Jan E M
    Enligt driftstatistik  om vindkraften i Tyskland gäller att man där producerar 32 TWh/år fråm 25000 MW vindkraft. Det innebär ca 15 % enligt Spiegel On line.  Därför måste tyskarna köra 100000 MW för att ersätta kärnkraften.  Att den tyske ambassadören förespråkar samarbete med Sverige är ju då förståeligt.  Det svenska landskapet kan då ”beskogas” med ännu fler vindsnurror än tyskarna bygger i Pite Markbygden. 
    Norrmännen vill leda vatten från Lule- och Pite älvs källflöden och ta ut elström via en tunnel till Saltfjorden.  Jo-jo  elkraften börjar bli värdefull och Sverige är generöst.

Kommentarer inaktiverade.