Att äta grönt – och ändå ha det kvar

Matt Ridley hade häromdagen en artikel i Wall Street Journal som jag fann intressant.

Så här skriver han:

Inte mycket av den växtlighet man normalt ser när man är ute och åker kan användas av människor som mat, bränsle, kläder eller husrum.

För 500 år sedan skulle detta däremot inte ha varit sant. Vägkantens gräs skulle ha utfordrat hästar, träden skulle ha levererat ved och ekollon skulle ha blivit mat till grisar. Även om tex England av idag har 10 gånger så stor befolkning som på Tudor-tiden så är det mer grönska ute i naturen nu än det var då. Fossila bränslen har nackdelar, men det är lätt att förbise deras fördelar. Genom att ersätta hästar och ved med olja och kol har vi också lättat på trycket mot naturen. Genom att göra tex gödningsmedel av gas kan vi öka effektiviteten i livsmedelsproduktionen och få ökad livsmedelsproduktion trots mindre ytor.

En professor i Wien som heter Helmut Haberl har undersökt detta fenomen under akronymen HANPP, (Human Appropriation of Net Primary Production). Han drar slutsatsen att människor och husdjur idag nyttjar 14,2 % av världens grönska. Inklusive jordbruk, skogar, myrar, gräsmarker mm, men exklusive världshaven. Vi förstör eller hindrar grönska på ytterligare 9,6 % av ytan. 76,2 % återstår för naturen.

Det finns alltså fortfarande en hel del utrymme för mänsklig verksamhet. Det finns dock ytterligare positiva resultat i Haberl forskning. Han noterar att de mest industrialiserade delarna av världen inte nödvändigtvis har de största negativa effekterna på biomassan och ekosystemen, även om man tar hänsyn till dessa områdens import från andra platser.

Anledningen är att rika ekonomier tenderar att öka växternas tillväxt tex genom gödningsmedel och bevattning. I vissa fall kan det möjliggöra att det faktiskt medger mer utrymme för djur och natur. Italien tex har idag mer skog än för 50 år sedan men man producerar ändå mer livsmedel.

Professor Haberls hemland Österrike har mer än fördubblat den naturliga biomassan. Landet har också minskat sina odlingsytor för människans behov sedan 1840 samtidigt som man ökat konsumtionen.

Andra områden, tex Nildeltat, producerar mer biomassa i naturen än det skulle ha gjort utan mänsklig påverkan, även när man räknar bort den ökande produktionen av biomassa för människans behov.

Slutsatserna är att så länge vi har gott om vatten och energi så kan mänskligheten göra så att påverkan på naturens biomassa faktiskt blir netto-negativ. Våra barnbarn kanske därför kan fortsätta att ha en livsstil som innebär ett mycket högt utnyttjande av naturens gåvor samtidigt som man ökar ytorna för de vilda djuren och naturen.

Hur ska vi då komma dit? Först måste vi sluta använda landskapet för biobränslen. Vi måste också stödja de fattiga ländernas övergång från kol till fotogen och solenergi. Vi måste också hitta energikällor med ett litet landskapsavtryck, dvs gas, kärnkraft och kanske även solkraft.

Vi måste ha gott om vatten. Detta kräver avsaltning av havsvatten genom tillgång till billig energi för att tränga undan en överdriven användning av grundvattentäkter. Vi måste också effektivisera vår konstbevattning tex genom droppbevattning. På detta sätt skulle vi kunna fokusera på kvaliten på de ytor vi i framtiden överlåter till naturen.

Dela detta inlägg

44 reaktion på “Att äta grönt – och ändå ha det kvar

  1. 1
    Christopher E

    Håller med om att det är intressant, Jonny. Och hoppingivande. Detta överensstämmer med min egen ”tro”, men jag har inte sett konkreta siffror så här. Skulle misstänka att, i längre perspektiv, fusionskraft blir det som riktigt ökar effektiviteten och frilägger natur. Och resurser som tex. färskvatten när avsaltning blir mer ekonomisk.

    Efter befolkningen på jorden sedan troligt från 2050-talet börjar plana ut och minska, kan sedan ytterligare natur frigöras.

    Haven var ju inte med ovan, de är rätt belastade idag. Men jag tror att även där går att minska påverkan genom annan produktion än vildfångade toppredatorer.

    Till energikällor med stort landskapsavtryck hör förstås även vindsnurrorna. De hindrar visserligen inte grön biomassa i högre grad, men väl de djur (fåglar i synnerhet) som ska leva i det gröna.

  2. 2
    Lena Huldén

    Det är inte bara naturen som mår bra av ökad teknologi. Det gör människan också. Före bilarna hade vi mängder av gödsel på vägarna. Gödsel = flugor och flugor = diarreer. Mjältbrand har också blivit en sällsynt sjuldom i de nordiska länderna. Lägg ihop detta med avsaknaden av frys och kylskåp och de enorma problemen med mathygien. Konserveringsmedel bidrar också till att hålla matförgiftningarna borta.

  3. 3
    Staffan D.

    Svältorna, stenbundna kalmarker, bestående af låga bergåsar och kala ljunghedar, uppkomna genom sköfling af ännu för 200 år sedan befintliga stora ek- och bokskogar inom Kullings och Gäsene härad i Älfsborgs län, omkring järnvägslinjen Borås-Herrljunga. Genom statens försorg ha sedan några årtionden tillbaka på stora områden skogsplanteringar företagits och flerstädes ha äfven af enskilda skogsplanteringar gjorts, de senare i allmänhet för unga att ännu påverka landskapets utseende.  (Nordisk Familjebok 1918)

  4. 4
    Ann L-H

    Jonny, tack för att du förmedlade denna positiva artikel! Innehållet är ju inget nytt men har inte diskuterats av journalisterna i MSM eftersom det inte är speciellt pk. 
    Utsikten från min skrivplats illusterar detta i hög grad. Det överbetade och kala landskapet där mina fattiga förfäder, tre generationer tillbaka, ryckte ljung för att få värme till brödbak mm går knappt att känna igen. De sju korna, är sedan länge borta vilket medför att kalmarkerna bebuskats och till och med håller på att beskogas. Åkerlappar och hagmarker blir allt mer ”naturliga”. Inte ens det frodiga gräset är längre intressant för höskörd. Nu slås det varje år för att i någon mån hindra igenväxningen, men får ligga kvar efter slåttern. 
    Bohusläns innerskärgåd grönskar och såväl älg som rådjur, lo och varg har blivit alltmer frekventa i bygden. Ska man då sörja att ljungpipare och orrspel inte längre kan höras från farstukvisten? 

  5. 5
    Jonny Fagerström

    #4 Ann L-H
    Ja, där ser man. Även en blind höna (jag) kan ibland hitta ett korn.

  6. 6
    Lena Krantz

    Fantastiskt hoppingivande!

    Det är just sådant här man vill läsa till morgonkaffet! Jag har inte ens tänkt på det men egentligen är det ju självklarheter.

    Nej, det var inte bättre förr!

  7. 7
    Kerstin

    Ja speciellt kärnkraften skapar ju mycket stora gröna ytor i områden som blir kontaminerade.

  8. 8
    Lena Krantz

    Ann L-H

    Tänk om vi istället för att ängar och åkrar växer igen kunde få se betande kor där. Det skulle nog både korna och vi må bra av!

  9. 9
    Holmfrid

    Enligt Marit Paulsson, Fp  EU-politiker,  disponerar varje människa på jorden i dag  160 kvm  åkermark för matproduktion.  Fungerar i dag tack vare konstgödning.

  10. 10
    bom

    Detta måste vara totalfel för minsta unge redan i förskolan programmeras ju att vi är en kräftböld på den heliga Gaia.  Hela tokgrönvänsterresonemanget är alltså i grunden tokfel! Var det inte det som jag länge känt på mig! När tokextremisterna får styra så får vi äckliga spolmaskar från de ”ekologiska” värphönsen innesluta i äggen och nu har vi så mycket sälar att den återupplivade torsken bär sälarna parasiter (som gör oss sjuka) i sina ej längre så fina torskfileer. De grönas utopi är en äcklig och sjuk värld som de vill tvinga på oss till varje pris. En röst på miljöpartiet är en röst mot allt förnuft och all samlad kunskap!

  11. 11
    bom

    PS Johnny inte behöver Du be om ursäkt för att Du finns till! Tillsammans skall vi nog klara av den här biffen. Alternativet utan Dig vore ju ingen TCS (hemska tanke).

  12. 12
    Ann L-H

    Lena K. # 8 – kanske det, men vem är i dag beredd att göra jobbet dvs stängsla in i ett småskaligt landskap och binda sig för den dagliga tillsynen då friluftsfolket varken stänger grindar eller håller koll på sina hundar och detta för den inkomst som några få betesdjur ger? 

  13. 13
    bom

    #12 och #7
    Ja när vi dessutom skall tvingas hålla minst 500 vargar så kan du ju glömma allt vad boskapsskötsel heter. Att det var en omöjlighet visades experimentellt av våra förfäder långt ända in på änden av 1800talet. Du sätter dock in din stöt mot våra hundar istället. Det är väl sådant som Johnny kallar för diversionsmanöver. Och så har vi #7 som genast skjuter in sig på kärnkraftens tre st olyckor och i gårdagens tidning (SvD) har vi en okunnig miljöpartist som kör den vanliga trallen om att kärnkraft kan vi inte ha för den är ju så mycket dyrare än den gulliga hållbara lågteknologiska vansinnessubventionerade vindkraften. Är det inte dags att vakna snart?

  14. 14
    Ann L-H

    bom – # 13 Håller med Dig ang. vargar, tänkte inte på det just nu bara, men i semestertider är ändå hundproblemet större. 

  15. 15
    C-G. Ribbing

    Ett bra sätt, Jonny, att illustrera en fördel med användning av fossila resurser. Även i Sverige så ökar tillväxten i skogarna volymen virke sedan 1930-talet. Man kan fundera på om dagens vurmande för bioenergi kommer att rubba detta.
    ”Gud välsigne traktorn – den äter bara när den arbetar sa bonden som sålt hästen”

  16. 16
    Inge

    På Gotland skövlade man skogarna på 1800-talet för att få bränsle till kalkugnarna. Sedan kom cementugnarna som under krigsåren eldades med torv och före och efter kriget med kol. Efter en mellanperiod med oljebränning eldas nu cementugnarna med div. bränslen såsom kol, sönderrivna bildäck, pellets och sopor. Man byter bränsle efter tillgång och pris. När ett nytt bränsle dyker upp, såsom kött och benmjöl, eldar man det ett tag blir det också dyrt och så slutar man med det.

  17. 17
    Lars

    Håller inte med… Det känns ganska naturligt att vi ska utnyttja de resurser som finns i naturen på ett effektivt sätt. Tex elda upp ved istället för att låta den ruttna i skogen.
    Några som helst problem att köra på biobränsle och samtidigt föda en ökad befolkning borde inte heller finnas om vi nu utnyttjar ca 14% av marken.
    Problemet med dålig tillgång till mat och eventuell svält är att maten är för billig. Det går inte att ”förkovra sig” som Karl-Oskar skulle sagt. Nä, ska du bli rik så ska du in till stan och arbeta, helst med tjänster… Orsaken är att mat är alldeles för billigt helt enkelt. Ett exempel: Jag har ett antal får. Det finns ”brist” på lammkött, men ingen vill betala vad det kostar att ta fram lammen? Ändå kostar lammköttet ordentligt i butiken… varför uppstår det brist på kött?

  18. 18
    Skogsmannen

    Mycket intressant artikel Jonny!
    Har själv alltid haft en känsla för att människans påverkan på naturen har varit grovt överskattad utan att kunna sätta en siffra på det. Skulle vara intressant att få en motsvarande siffra för Sverige där i stort sett all skog är planterad. Men även om den siffran är många gånger högre jämfört med den globala siffran så tror jag att vår negativa påverkan på naturen är grovt överdriven.
    Sen kan man ställa nästa fråga, även om naturen är påverkad av människor så behöver detta inte vara till nackdel för den biologiska mångfalden (ja, jag vet att det sticker i mångas ögon att uttrycket används, men jag gör det ändå). Hur mycket hagmark (som har mycket höga naturvärden) kommer vi att kunna behålla om det inte finns ett betestryck från tamdjur. Med så mycket hagmark som växer igen eller planteras med gran (har inga siffror omfattningen men jag ser med egna ögon) är jag övertygad om att naturvården skulle vinna på en ökad köttproduktion. Men det finns säkert ”oberoende” utredningar som visar att jag har fel och att vi borde äta rovor istället.
    bom, #13!
    Utan att utveckla det hela (hinner inte just nu) delar jag inte din uppfattning om att vargstammen skulle vara något stort problem för hållning av tamdjur. Det fungerar att hålla tamdjur runt om i världen där det är högre vargtäthet än vad vi har här. Då är det ett betydligt större problem med vildsvin som gör att flera markägare i min omgivning även börjar sätta elstängsel kring åkermarken. Elstängsel fanns inte på 1800-talet och funkar även mot varg (även om det inte är 100% säkert, men vad är det?).

  19. 19
    Jan E M

    Åkrarna växer igen.
    Där jag bor så växer mycket åkrar igen. En del planteras det skog eller Salix på, men det är mycket som bara förbuskas. Det är ingen miljökatstrof, men det ser inte vackert ut.
     
    Den vackraste naturen är betesmarker med inslag av en del träd. Det håller tyvärr på att försvinna.

  20. 20
    Slabadang

    Rätt grepp Johnny!

    Planeten har blivit 6% grönare sedan satellitmätningarna började runt 1980. Jag flög tvärs över norra Sydamerika och fick en helt annan bild av hur ”stressad” vegetationen var. Vad gäller ”tippingponts” så borde skogsavverkningen i Europa från medeltiden fram sekelskiftet utlöst katastrofala följder men vi ser numer åkrar och öppna fält som vackert naturliga.

    Bilden av vad som är rätt fel ”naturligt” eller ”onaturligt” är byggd på att alla förändringar är farliga istället för bara annorlunda och nytt.Lars Berns sista artikel i Newsmill tog upp fenomenet att vi väljer hellre det vi har än det vi kan få som stämmer väl överens med denna bild på förändringar.

    Hur blir tall eller gran mer ekologiskt rätt än potatis eller raps? Bättre eller sämre för planeten? Hela den gröna tankemodellen är naturkonservativ som dogm. På vems villkor räknas plus och minuspoänger? och jag har aldrig fattat resonemanget där odlad mark med grödor bestämda av bönder ses som ”förbrukad”  ”utnyttjad” eller förstörd i den balansräkningen.

    Människan är förtalad av den gröna rörelsen och att de låtsas veta vad som är ”hållbart” eller ej är en ren lögn. Det problem vi skapar oss är vi konkreta och enkla att inse och att faktiskt ta itu med lösningar för tex överfiske och giftspridning är saker vi redan påbörjat.Med giftspridningn har vi hunnit långt och det gäller att prioritera. Vad gäller utfisket så har vi en bit kvar där fiskodlingar är ett mycket bra konkurerande alternativ.Fiskekvoter är ett annat verktyg.

    Likhetstecknen mellan att nyttja utnyttja och förstöra måste bort helt enkelt. Mänsklig påverkan får inte tillåtas att alltid sättas minustecken framför. Vilket är den bild dogmerna försöker skapa.

    Vi behöver ny energitekniker och allt fler inser stt biobränslen anant än naturgas är en återvändsgränd. Att hitta teknik som blir alternantiv till de flytande bränslena för transportsektorn är den smala sektorn för verkligt nya alternativ. En ”Rossi2motor vore inte så dumt och för sjötransporter kommer små nukleära reaktorer bli vanligt förhoppningvis med typ Thorium som Kina satsar stenhårt på.

    Det är klart som korvspad att vi hittar lösningar. Problemet är att politikerna låst sig vid vid sin.

  21. 21
    Peter Stilbs

    För ca 10 år sedan fick jag klart för mig att ex Bergslagen för några sekler sedan var ett månlandskap . All skog gick åt till träkol för järnframställning . Så sade i alla fall guiden vid Långbans Gruvmuseum, rekommenderas varmt, ca 3 mil norr om Filipstad.

  22. 22
    Slabadang

    Skogsmannen!

    Jag tänker på gamla golfbanor som exempel.Med vattenhål sandbunkrar löv gräs vass där det tidigare var näringsfattig torr barrskog som exemplel. Här spöar vi den naturliga ”biodiversiteten” med hästlängder.

    Jag är ute i skärgården och märker att Ejdrarna reducerats enormt på bara två år och undrsr om det är virus eller de stränga vintrarna eller vad det kan vara. Man saknar de stora ”dagis” med ejderungar som brukar simma runt med kuttrande mammor som skydd. Det är nästan soprent från Ejder nu. De tog stryk i början på åttiotalet också när vi hade kall vinter men kom igen (om det nu är vintern som är orsaken).

  23. 23
    Börje Sandquist

    Denna tråd gav ovanligt mycket positiv ammunition till en amatörskeptiker som jag!

    Sänder därför att tackar så mycket till Johnny och alla kommentatorerna.

  24. 24
    Slabadang

    OT Mörner sticker ut hakan ordentligt i nypublicerad artikel.

    Från WUWT:

    ”Solar Minima were linked to a general speeding-up of the Earth’s rate of rotation. This affected the surface currents and southward penetration of Arctic water in the North Atlantic causing “Little Ice Ages” over northwestern Europe and the Arctic.”

    Han hävdar att vi kommer få en ny ”little ice age” 2040-2050, å försök hitta den i IPCCs klimatmodeller om ni kan!!

  25. 25
    ALI.K.

    Nedkyliningen har nog redan börjat,nedkylingen påverkar Golfströmmens nordliga strömriktning,hur mycket kan man bara spekulera om.
    2040 +- 10 år.
    ALI.K.

  26. 26
    ALI.K.

    Korruptionen inom den vetenskapliga forskningen gällande klimat
    växer,se artikel Climate Realist.
    ALI.K.

  27. 27
    bom

    Jomen fint Skogsmannen! Gack Du ut i Din egen skog och bli tvingad att skjuta en varg. Du blir automatiskt rannsakad som misstänkt för GROVT jaktbrott.
    Läs greve Stackelbergs fina blogg I Grevens Tid. Han undrar varför söderjuppisarna skriker ve och förbannelse över att i några få procent av fallen vid jakt inträffar skadskjutningar medan de när vargen slår till (som senast i Kolmården) ingen enda yuppie känner något för de lidande fåren dom hasar runt med inälvorna hängande utanpå kroppen. Och elstängsel kan Du glömma.  En varg är lika så intelligent som ett förstagluttarbarn. Vargen tar sig in det kan du vara säker på. I dom länder du tänker på har man herdar och ett koppel nittiokilos hundar av mastiff eller liknande raser. Overvakning krävs varenda sekund. Varför har vargempatikerna ingen fårempati frågar Wolter Stackelberg?

  28. 28
    Lena Huldén

    Eidrarnas reducering i den finska skärgåden beror först och främst på att havsörnsstammen inte bara har hämtat sig utan är relativt stor. Havsörnarna har under flera år utfordrats vintertid och de har inte heller jagats.

  29. 29
    ALI.K.

    Tack L.Hulden#
    Intressant info om havsörnar,jag är mycket intresserad av örnar,
    vet du mer är jag tacksam för mera.
    ALI.K.

  30. 30
    Börje Gustavsson

    Slabadang #20
    Hur blir tall eller gran mer ekologiskt rätt än potatis eller raps? Bättre eller sämre för planeten?
     
    För de som är AGW-troende så lär väl ett 70-80 år gammalt träd fånga in CO2 och bygga ner i sitt rotsystem (kolsänka) och även i ovanjordsdelarna, och som per ytenhet är helt överlägset ettåriga grödors CO2-infångning. I förra veckan var jag på fältdagarna i Borgeby och där hade man bl a grävt ett långt och djupt schakt för att man skulle kunna studera olika växters rotsystem. Bl a odlades raps men en snabb koll visade att det verkligen inte hade några stora eller djupa rotsystem. Så blir det när man plöjer tunt och bara konstgödslar. Eller Johan Rockströms vansinniga förslag att t.o.m. skrota plogen. Man får då en hård jord och rötterna får svårigheter att tränga ner i jorden på en växtsäsong. Jag säger det igen trots att de flesta inte fattar det, men det är djup nerplöjning av stora mängder organiskt material (så kallad ”jordisering”) som gäller om man vill erhålla riklig växtlighet.

  31. 31
    Börje Gustavsson

    När jag ser en lastbil fullastad med flis och på väg till ett fliseldat värmeverk tänker jag alltid: vilket decennium kommer vi att befinna oss i när lastbilen istället är på väg till en lantbrukare med sin last för nerplöjning/jordisering?  

  32. 32
    Skogsmannen

    bom #27!

    ”I dom länder du tänker på har man herdar och ett koppel nittiokilos hundar av mastiff eller liknande raser. Overvakning krävs varenda sekund.”

    Ja, just det! Tror du att dessa hundar sover hemma hos husse? Många av dessa raser ”präglar” man på fåren (Maremmor, Pyrenéer t ex) från 8 veckors ålder så att de solidariserar sig med fåren. Därefter sköter de om övervakningen 24/7 – året runt, livet ut.
    Och visst kan en varg ta sig igenom ett ellstängsel, men f-n inte om det står en Maremma på andra sidan.
    För den som är intresserad av boskapsvaktare finns det lite på Wikipedia.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Boskapsvaktare

    För övrigt har det väl knappast undgått någon att det är mycket heta känslor i vargdebatten – i likhet med debatten kring AGW och kärnkraft.

  33. 33
    Skogsmannen

    Slabadang, #22!

    ”Jag tänker på gamla golfbanor som exempel.Med vattenhål sandbunkrar löv gräs vass där det tidigare var näringsfattig torr barrskog som exemplel. Här spöar vi den naturliga ”biodiversiteten” med hästlängder.”
    Ja, det var väl ett bra exempel i det lilla. Men Slabadang – Golf? Nä förresten jag skriver inte mer nu. Jag har väl retat upp tillräckligt mycket folk idag på denna blogg. :)

  34. 34
    Pelle L

    Skogsmannen #33
    Det är nog ingen risk att vi blir uppretade av dina skriverier.
     
    Jag vet nog ungefär vad du tänkte: En golfbana som exempel på biodiversitet är väl som att se ungkarlens kylskåp som en naturlig biotop.
    Men kanske Slabadangs ”gamla” golfbanor är något annat än dagens sterila gräsöknar.?
    Något han har sett i Den ofrivillige golfaren?
    http://www.youtube.com/watch?v=1YxD4_RoBsE&NR=1

  35. 35
    Börje Gustavsson

    Bra skogsmannen att du uppmärksammade mig på detta åt skogen helt felaktiga påstående:
    Jag tänker på gamla golfbanor som exempel. Med vattenhål sandbunkrar löv gräs vass där det tidigare var näringsfattig torr barrskog som exempel. Här spöar vi den naturliga ”biodiversiteten” med hästlängder.
     
    För det första: för att man anlägger en golfbana; hur kan det då helt plötsligt bli vattenhål när det tidigare bara varit en ”näringsfattig torr barrskog”? Hux flux så är där ett vattenhål. Och hur kan lite sandbunkrar, löv och gräsvass ”spöa” en 50-60 år gammal barrskog som med sina rötter har kommit ner till stora djup och funnit vatten som är helt överlägset några små vattenhål. Alltså, ska vi ”spöa” den naturliga biodiversiteten med hästlängder får vi nog vara lite smartare än att anlägga golfbanor. Att de använder konstgödsel för att få det att växa på en golfbana kan vi debattera i ett annat inlägg.

  36. 36
    Börje Gustavsson

    Johnny Fagerström
    Din avatar med ett grönt och bevuxet jordklot är väldigt fin men tyvärr är den bara ett önsketänkade blott, och detta kan du tacka dagens feltänkare inom odling. Det kvittar hur många akademiker du bunkrar ihop med syfte att lösa världssvälten, något resultat att tala om blir det tyvärr ändå inte. Akademikerna har haft gott om tid på sig för att lösa problemet med världssvälten men tyvärr har de fortfarande inte ens kommit i närheten av pudelns kärna.

  37. 38
    Lena Huldén

    Uppgiften om ejdrar kommer från ornitologerna på Zoologiska museet i Helsingfors. Utbredningar, populationsuppskattningar mm. finns i den nyaste Finska  fågelatlasen, som kom ut i vintras. Jag är entomolog och tycker att det intressantaste på fåglarna är deras mallophager. Min kunskap om vinterutfordring av örnar beror på att jag vintertid har undersökt förvildade kaniners parasiter och mina as går vidare till örnmat.

  38. 39
    L

    Lena H, i Sverige säger man att att minskad utfodring av Havsörnarna gjort att dom nu börjat ta Ejder istället. Med tiden kanske det hela stabiliserar sig om man låter naturen ha sin gång…

  39. 40
    Labbibia

    L # 39

    Synd att havsörnarna inte koncentrerar sig mer på skarven…..
    Men de kanske smakar lika illa som deras ”kolonier” luktar?

    För övrigt såg jag ganska mycket ejder häromveckan, vid båtfärd lite längre ut i skärgården. (Sandhamn) 

  40. 41
    Enid

    Havsörnen har de facto fått upp ögonen för skarven och det smörgåsbord som kolonierna med ungar utgör. (förstahandsinformation från insatta personer)

  41. 42
    L

    Labbibia, jag ser numera betydligt mer ålakråkor än ejder, även långt ute.

  42. 43
    Labbibia

    L # 41

    Ja, helt klart har ”ålakråkorna” brett ut sig ordentligt i skärgården. Jag ser dem varje dag.

  43. 44
    Lars Jonsson

    Kan inte låta bli att kommentera detta med ejderns variation. Till att börja med så har vi en viss tendens att se på naturen som statisk. Vi ser framför oss en rad populationer av torsk, sill, skarpsill, gädda, ejder, fiskmås, gråtrut, havsörn etc som varandes i jämviktsläge och så skall det förbli. På 1800 och 1900-talet har sett en rad stora förändring orsakade av människans närvaro. Utdikningen av våtmarker, konstgödslingen, kvicksilverbetningen, kommersiellt fiske, jakt etc. etc har ständigt förändrat och förskjutit spelplanen och olika populationer reagerar direkt eller med fördröjning. På Linnés tid (1700-tal) fanns tydligen mycket få gråtrutar (ej beskriven av Linné), en art som på 80-talet dominerade vitfågeln i Östersjön, samtidigt som sillmåsen (beskriven av LInné) eller silltruten minskade så drastiskt under 90-talet att vi trodde den gick mot utrotning. Kylan under lilla istiden formade ett mer ”nordligt” klimat och säl och lax dominerade i Östersjön. Under 1900-talet så har antagligen både de temperaturtoppar (30-talet, 00-talet) påverkat balansen. Ejdrarna som sköts regelbundet under vårsträcket fram till mitten av förra seklet kulminerade under 80 talet men tycks ha hamnat i en skarp dalgång de senaste åren. Vilken orsaken är kan diskuteras men något som är relaterad till födan är mitt tips. Havsörnen har haft en lokal påverkan och även ändrat beteendet (ejdern flyttar från ytterskärgården) men den exakta orsaken eller kombinationen av orsaker är enligt min mening inte fullt klarlagd. I grunden bör man förstå att många naturliga populationer varierar cykliskt på samma sätt som sillen gjorde. Torsken är plötsligt åter i Östersjön, silltruten klarar sig bättre. Gråtruten exploderade p.g.a de öppna soptipparna och kanske fiskrens under 70 och 80 talets rekordfångster av torsk. Vi ser ett känsligt samband mellan en rad olika aktörer som som system pressas av både förändringar orsakade av människan och naturliga cykliska fenomen.

Kommentarer inaktiverade.