När man trodde man sett allt…

Ja, lite för makabert att kommentera. Läs och fundera själv. Undrar bara om de tänkt på processens realiteter – de var ju trots allt utbildade biologer.

Dela detta inlägg

52 reaktion på “När man trodde man sett allt…

  1. 3
    magnus

    Av jord är du kommen , jord skall du åter vara. den odödliga själen kommer till himmelen eller helvetet. I evighet
     
    Karma. Paradiset. Limbo. Hel Asken Yggdrasil. Det finns många föreställningar om vad som händer med kroppen och själen efter döden. Få av dem är helt rationella. Många är mycket personliga, särskilt när det gäller nära anhöriga.
     
    Men att bara få leva vidare (om än bara i molekylform och kanske lite minnen) i form av ett träd är ju fullständigt galet förstås.
     
    För att ordet ”ekologiskt” namns i artikeln kanske?

  2. 4
    magnus

    Att sprida folks aska vid ett träd är väl inget nytt fenomen. Men vi kommenterar inte det heller av hänsyn till känsliga personer på bloggen…..

  3. 5
    Mats Jangdal

    Att lägga lik på hög i en kyrkogård är väl makabert om något! ( En svensk familjegrav av normalstorlek är 3×3 kistor stor)
    Oavsett tro på var själen blir av så måste kroppens beståndsdelar på något sätt ut i naturen igen. Materien är oförstörbar, om jag inte minns fel.

  4. 6
    Rosenhane

    Peter,
     
    det var det knäppaste….
     
    Varför inte fortsätta som hittills?
     
    Det måste väl ändå vara det mest klimatsmarta sättet efter avslutad vandring här; att flytta till en etta med jordvärme. ;)

  5. 7
    NicklasE

    Hur kommer det sig att det blir föroreningar i grundvattnet om man ”bara ” begraver kroppen i jorden, till skillnad mot om man fryser ner kroppen och pulveriserar den?

  6. 11
    Adolf Goreing

    Jag antar att frysen drar el som nu, – när vintern är här och vattenkraften och kärnkraften inte räcker till – är importerad. Kanske tysk kolkraftsel? CO2 utsläppen är alltså högre än normalt pga av en person inte har blivit begravd! Skyll inte på mig när havsnivån stiger och dundrar in över Sverige.

  7. 12
    bom

    Mja vi har ju det aktuella fallet med Eva Magnusson från Nora. Gärningsmannen styckade ju kroppen sedan han strypt henne. Han spridde sedan paketen i Kilsbergen. Nu har ju polisen samlat ihop de flesta paketen och därigenom hindrat mordoffret att få ingå i flera olika vargar, rävar, fåglar och vildsvin fvb till gräs buskar och träd. Låt oss konstatera att Hr Günther är liksom de flesta ekologister dessvärre en stolle av Guds nåde. Vårt mångtusenåra gravskick är ett hinder för tänkandet. Det är väl egendomligt nog länsstyrelserna som har bestämmandet över våra kadaver. Det är skäl nog att avskaffa denna totalt onödiga instans. Så länge som det behövs reträttposter för odugliga politiker lär dom dock existera vidare.

  8. 14
    magnus

    Bom

    Schysst relevant liknelse.

    Ett styckmord och en man som begraver sin fru.

    Hur var det med ”nivån” :-)

  9. 15
    Jan-Erik S.

    Kan se det framför mig då hon går och vattnar Folke och pratar med honom :-)
     

  10. 16
    bom

    Magnus
    Jag trodde att det var frågan om hur man på bästa sätt undviker förorening från dödas kroppar som var topic. Du hänger nu upp dig på hur individen dog. Det tycker jag är utanför ämnet.

  11. 17
    Börje Gustavsson

    NicklasE #6
     
    Det blir inga föroreningar i grundvattnet under förutsättning att man inte grävt graven alldeles för djup. En vanlig jordbegravning och som inte är onödigtvis djup, måste vara den miljövänligaste metoden. Och när det gäller att spara mark kolla här, två urnor på höjden. 

  12. 18
    bom

    Utanför ämnet är även fyrspaltaren överst på sidan 13 i dagens DN. Artikeln är betitlad ”Vindkraften stör mer än trafiken”. Den är undertecknad av Annika Nilsson och under över alla under den är helt negativ till VKV. Källa är forskaren Gösta Bluhm som är forskare vid KI:s institution för miljömedicin. Det hänvisas även till professor Kerstin Persson-Waye vid Göteborgs Uni., som har lett flera sv de svenska studierna.
     
    Tänk om DN har tillfrisknat från ”NEJ NEJ NEJ tro dom inte”-syndromet? Bojsan! Har du fått avsked på grått papper kanske?
     
    Glada nyheter Johnny?

  13. 19
    bom

    Magnus!
    Du vet väl inte hur fru Günther lämnade jordelivet? Du bara utgår från att hon dog en ”normal naturlig” död. Jag är dock överens med dig att ämnet nu blivit makabert och bör därför överges.

  14. 20
    Börje Gustavsson

    Magnus #3
    Av jord är du kommen , jord skall du åter vara.”
     
    Borde väl rent fysikaliskt vara: Av luft är du kommen, luft skall du åter vara. De stora byggstenarna en människa består av är ju i sin grundform gas. Så tills vida att graven inte skötes av mig, för jag jordiserar nämligen direkt på plats allt vissnat växtmaterial som växt på mina föräldrars grav. Och så länge som jag jordiserar så åker det ner i jorden igen, d v s inga molekylsopor till lufthavet, vilket vore fallet om det komposterats på kyrkogårdens kompost. Behöver jag nämna att motsvarande växter på andra gravplatser ser ut att leva en tynande tillvaro i jämförelse med mina.

  15. 21
    tty

    Med risk för att bli kallad makaber så vill jag påminna om vad en skämtare i Stockholms Ornitologiska Förenings tidskrift en gång föreslog i samma ämne:
    ”Gör en sista insats för fågelskyddet: bli åtel”
     

  16. 23
    István

    För att undvika extra belastning på Naturen från våra giftsmockade kroppar, bör dessa slutförvaras i bergrum, med garanterad säkerhet i 100 tusen år.
    Detta borde vara en värdig uppgift för Carlgren, kanske en framtida GD post.
    Jag menar nu när det visar sig korkat att gräva när värdefulla restprodukter från våra kärnkraftverk.
    Vi har ju byggt upp en imponerande kompetens i ämnet. Det kan inte ha varit en tok-satsning?
    Re fluor i mjölken. Det kan inte vara så farligt med det. Ingen kommer att klaga. Alla ligger ju över genomsnittet på IQ värde!

  17. 25
    Thomas

    PA #24, det är som vanligt här. Ni blir upprörda över en massa konstiga saker men är helt oförmögna att förklara varför. Slängd i jorden i en kista, uppbränd eller frystorkad. Varför skulle det ena vara konstigare än det andra?
     
    Det finns också platser där traditioner bjuder att man gör som tty föreslår, lägger ut sina döda direkt i naturen också så de kan bli uppätna av djurlivet.

  18. 26
    Jan-Erik S.

    Thomas #25:
    Vi blir nog ungefär lika upprörda som när man tittar på ”Pang i bygget” (Fawlty towers). :-)

  19. 27
    Inge

    Man kan väl säga att de som vill vara ”ekologiska” skaffar sig en massa bekymmer för en så naturlig sak.
    ”Av jord är du kommen. Jord skall du åter varda.”
    Enkelt.

  20. 28
    Jan-Erik S.

    Thomas #25:…igen.
    Hmm…ny ide för att rädda snöleoparder…lägga sig som åtel.
    Sen så gjorde ju vissa indianstammar det…gick och letande en bergstopp eller liknande för att dö. Det är säkert en fin tanke men att lägga sig som åtel…suck.

  21. 29
    magnus

    problemet är troligtvis att det finns ett gäng som har ett starkt behov att profilera sig som ”icke PK” och därför måste reagera när ordet ”ekologiskt” nämns i offentliga sammanhang.

  22. 31
    Thomas

    Jan-Erik #28, nu är det knappast matbrist som är hotet mot snöleoparderna. Bättre använda tjuvjägarna som åtel i så fall.

  23. 32
    tty

    Själv måste jag säga att jag inte fattar vad hon/han egentligen bekymrar sig för. Antingen man begravs eller kremeras övergår det organiska materialet till koldioxid och vatten. Vid begravning blir för all del en del bakterieprotein en tid först.
    Kvar blir oorganiska beståndsdelar, främst kalciumkarbonat. Om man begravts i kalkrika delar av landet som t ex Skåne, Öland och Gotland stannar kalciumkarbonatet i jorden på obestämd tid, men i större delen av Sverige med sura jordar försvinner obrända ben snabbt, upplösta av syrorna i marken. Vid kremering förvandlas benet till olöslig kalciumapatit så brända ben står sig väldigt mycket längre i jorden.
    Kort sagt, vill man försvinna spårlöst och ”återgå i cirkulationen” så förefaller begravning (inhumation) vara en alldeles utmärkt lösning, så vad är problemet?

  24. 33
    magnus

    tty
     
    Jag tror att problemet ursprunglingen var platsbrist på kyrkogårdarna. Det var därför metoden utvecklades, och därför den inte slagit i sverige.

  25. 34
    Börje Gustavsson

    Ett av de mer makabra sätten att ta hand av våra avlidna måste ju vara likbränningen i Indien och att därefter strö askan i floden Ganges. Och tyvärr är det väl lite si och så med noggrannheten för det lär inte vara ovanligt med att det flyter omkring både halvbrända och ruttnande lik i floden. Jag ska snart besöka Indien och då kan jag passa på att studera det på lite lagom avstånd.  

  26. 35
    magnus

    metoden är möjligtvis energisnålare än kremering då det inte främst är den avlidnes kroppsfett som ger bränsle till förbränningen. gissningsvis.

  27. 37
    Claes L.

    Thomas:
    ”det är som vanligt här. Ni blir upprörda över en massa konstiga saker men är helt oförmögna att förklara varför. Slängd i jorden i en kista, uppbränd eller frystorkad. Varför skulle det ena vara konstigare än det andra?”

    Att vilja frystorkas för att inte förgifta grundvattnet kan för en ”icke biolog” som mig te sig som konstigare än allt annat när man betänker att vi människor bara är en av tusentals arter( ? nån annan kanske orkar leta fram det exaktaste numret).

    Eftersom alla andra arter vid sidan av oss människor ännu inte börjat fundera på att frystorka sig utan bara är ofina nog att bara lägga sig ned och dö varsomhelst, så kan man ju undra varför just vi människor skall vara ett sådant stort hot mot grundvattnet.

    Är vi så mycket giftigare än renar, björnar, älgar, rävar och fjäll-lämmlar?

  28. 38
    Skogsmannen

    Claes L #37!

    Med allt amalam och alla mediciner som vi trycker i oss är vi nog att betrakta som miljöfarligt avfall!

    Tycker trots det att folk får göra vad f-n de vill när de går hädan. Däremot får jag lite dåliga vibbar av att en del önskar publicitet kring det hela……

  29. 39
    PA

    Thomas #25
    ”Ni blir upprörda över en massa saker, skriver du … ”
    Vilka är ”ni”?
    Vilka konstiga saker menar du?

    Tacksam för uttömmande svar.
    PA Johansson

  30. 40
    Skogsmannen

    Amalgam skulle det vara!

    Jag blev väl för upprörd…………….hihi

  31. 41
    Börje Gustavsson

    Claes L #37
    så kan man ju undra varför just vi människor skall vara ett sådant stort hot mot grundvattnet. Är vi så mycket giftigare än renar, björnar, älgar, rävar och fjäll-lämmlar?
     
    Nä, men vi är bättre på att gräva oss ner till  alldeles för stora djup (kanske till grundvattnet) när vi ska begravas, än vad dina uppräknade djur är.

  32. 42
    Toprunner

    Börje Gustavsson #41:
    Jag är ägare av en stor areal mark som mest består av gammal sjöbotten (läs lera). Kan du kanske av ren välvilja dela med dig av din kunskap och tala om hur jag ska få något vettigt att växa ur den marken?

  33. 43
    Mikael

    Men nu kanske vi inte behöver oroa oss för att dö av fett, i alla fall. Se Expressen:
     
    http://www.expressen.se/halsa/1.2298759/fett-ar-inte-farligt
     
    I decennier har alla ensidigt propagerat att animaliskt fett orsakar hjärt-/kärlsjukdomar. ”Forskarna” var eniga, vilket togs upp av alla dietister, journalister, Livsmedelsverket, Folkhälsoinstitutet m.fl. som alla visste att berätta hur vi skulle äta.
     
    Men nu har något hänt:
     
    ”Forskarna har tittat närmare på en rad studier av det mättade fettets betydelse för hälsan. Till deras stora förvåning har de inte hittat något samband mellan intaget av mättat fett och risken för att utveckla blodproppar eller hjärt-kärlsjukdomar.”

    Hoppsan! Konsensus rådde ju? Finns inget samband, nu plötsligt? Hur kunde man ta så fel?

    Forskaren Uffe Ravnskov gav redan i början på 90-talet ut boken ”Kolesterolmyten”. Tror ni att han var väl sedd? Ha, ha, jag tror att få varit så föraktade som han. Jag har inte kollat, men säkert har han beskyllts för att hota människors liv och hälsa med sin forskning. Jag skulle bli förvånad annars.

    Så nu finns inget samband mellan animaliskt fett och hjärt-/kärlsjukdomar längre. Bara så att ni vet, efter 40 år av konsensus om motsatsen. Så ni TCS:are som är ute och äter tillsammans ikväll, ta gärna mycket av köttet, smöret och den feta såsen. Det kommer i alla fall inte att påverka hur snart ni måste välja mellan kremering och frystorkning.

    Vad har nu detta för samband med klimatet? Inget, förstås. När det gäller klimatet vet vi ju hur det fungerar. Konsensus råder ju. Inte kan så många forskare ta fel, eller hur?

  34. 44
    Svempa

    Behovete av ritualer vid näras frånfälle delas av många. Vad som uppfattas som korrekt eller ej beror oftast på konventionen och här på TCS brukar väl inte flockbeteende och konsensus stå högt i kurs för sin egen skull?

  35. 45
    Börje Gustavsson

    Topprunner #42
     
    För att göra en lång historia kort (jag tänker hålla kväll nu) så citerar jag från en artikel ur tidningen Betodlaren (år1999) och som handlar om hur de italienska sockerbetsodlarna kan få stora skördar trots hårda lerjordar och torka:
    Den grundläggande jordbearbetningen sker redan på sommaren före sockerbetorna. Höstvete är dominerande förfrukt och när den har tröskats i början av juli är det djup plöjning som gäller. Man kör ner plogen på 40-50 centimeter så att jorden luckras rejält. Något annat är inte att tänka på enligt expertisen. Betan måste ha luckert för att snabbt kunna tränga ner på djupet.”
    Plöjningsdjup ner till 40-50 centimeter är lite skillnad mot Rockström, och många med honom, plöjningsfria feltänk och som i förlängningen betyder fortsatt svält i u-ländrena.

  36. 46
    Börje Gustavsson

    Topprunner

    Ett lite tillägg. Jag vet inte om du känner till den ”svarta jorden” i Ryssland? Men det är ett stort område i Ryssland med ett otroligt djupt och fint matjordslager.  Där har man funnit att om man plöjer två gånger, en tidig och en lite senare, så ökade skörderesultaten ännu mer än med enbart en plöjning. Att bruka jorden maximalt är tyvärr ingen specialitet för Sverige.

  37. 47
    Uffeb

    Börje Gustavsson #45

    Och Toprunner som frågade om lerjord…

    Jag är ingen expert, men har viss erfarenhet från ett litet projekt på kompakt lera. Eftersom det bara handlade om en liten yta, som dessutom bara skulle omvandlas till en gräsmatta, så fräste jag upp den kompakta leran efter att ha täckt den med ett rejält lager sand. Den blev liksom lite mer lucker..

    En liten inblandning av torvmull hade nog behövts om jag inte hade toppat med mera sand och en färdig gräsmatta som jag bara rullade ut…

    Och detta är helt sant, men när det gäller större ytor för odling av annat än gräs så är det nog ett ihärdigt plöjande i kombination med inblandning av grövre material som krävs. Kanske sand blandat med halm? Inte vet jag.

  38. 48
    Thomas

    Svempa #44, tvärtom står konsensus och likatyckande mycket högt i kurs här på bloggen. Avviker man det minsta från partilinjen får man vänta sig kommentarer som #9.

  39. 49
    PA

    Thomas #25,48
    Tycker du inte att du generaliserar väl mycket nu?
    Tacksam om du höjer nivån lite och inte drar alla över en kam…

  40. 50
    Börje Gustavsson

    Toprunner, Uffeb
     
    Hur förbättra lera. Nedanstående stycke är ordagrant hämtat ur Den Praktiske Landtbrukaren, anno 1907. Som framgår så kunde man bruka jorden bättre för hundra år sedan än dagens kompost- ytgödsling- och skrota plogen tramseri.
     
    Matjorden och alfen
    Matjordens djup har ett stort inflytande på jordens fruktbarhet därigenom, att den erbjuder växterna ett större näringsförråd ju djupare den är, hvarjämte hon i samma mån kan upptaga och kvarhålla en större mängd fruktighet. Vid inträffande torka lida skördarna alltid mycket på grund jord. Samma är förhållandet de tider då ymnigare nederbörd inträffar. En grund matjord bör därför, såvidt möjligt är, fördjupas och förbättras (=jordisering – min kommentar). Alfven har äfven stort inflytande på jordens fruktbarhet. Ju mer godartad den är, ju mer näring lämnar den åt djuprotväxterna. Den kan äfven förvandlas till matjord genom djupare bearbetning. Kol är en hufvudbeståndsdel i mullämnena och dessa havfa, såsom antydt är, en mycket stor betydelse för åkerjordens bördighet.

  41. 51
    Håkan Sjögren

    magnus # 29 och 30 : Jag tycker att Du bör sluta att använda ”fula ord” här på bloggen! Mvh, Håkan.

Kommentarer inaktiverade.