Regnskogen gillar värme

Enligt en ny studie som publicerats i Science behöver inte en global uppvärmning innebära slutet för de tropiska regnskogarna. Kanske är det till och med tvärtom – att regnskogen frodas i högre temperatur. En grupp forskare från Smithsonian Tropical Research Institute har nämligen funnit att för knappt 60 miljoner år sedan trivdes regnskogen väldigt bra med temperaturer 3-5 grader högre än dagens och en koldioxidnivå som var 2,5 gånger större än idag.

”Det är anmärkningsvärt att man oroar sig så mycket för uppvärmningens effekter på tropiska skogar”, säger Klaus Winter, chefsforskare vid STRI. ”Dessa skräckscenarier kan dock ha viss validitet om högre temperaturer leder till mer frekvent eller kraftigare torka så som vissa klimatmodeller föreslår.”

Kontentan: osäkerheten är om möjligt än större nu när vi varken vet hur stor uppvärmningen kan bli eller vilka effekter den kan ge. Plötsligt anar man att högre temperaturer kanske inte alls leder till den katastrof som förutspås av de värsta alarmisterna.

Dela detta inlägg

45 reaktion på “Regnskogen gillar värme

  1. 1
    Pär

    Väldigt många kansken… Det är därför FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN finns, ifall det ändå visar sig stämma att regnskogen torkar ut och blir öken.

  2. 3
    Lars Bern

    Den historiska erfarenheten är entydig, ett varmare klimat har alltid lett till blomstrande samhällen och ökad växtlighet och djurliv. Kallare klimat har lett till hungersnöd, krig och farsoter.
    Men klimatpropagandan har inget med denna verklighet att göra. Den handlar om att få oss att acceptera högre skatter och avgifter och att ge mer makt åt den politiska klassen.

  3. 4
    Thomas

    Maggie, i den där artikeln talades om hur det utvecklades nya arter. Låter väl trevligt, men sådant tar med mänskligt mått lång tid, och frågan är hur det blir innan det hinner utvecklas arter anpassade till detta varmare klimat. Snabb evolution drivs vanligen av ett hårt selektionstryck, dvs hög dödlighet.
     
    Som det står i artikeln ”Carbon dioxide levels doubled in only 10,000 years.” Nu går det nästan 100 gånger fortare så jag vet inte hur relevant det exemplet egentligen är.

  4. 5
    Bosse J

    Thomas, hur många nya arter uppstår på 10.000 år? Eller 25.000 år?
    Det syns mig som att det var tillräckligt många för att regnskogen skulle frodas. Och jag har aldrig hört talas om att takten för nya arter skulle vara så hög som 10.00 år? Fast å andra sidan har vi pencillinresistenta bakterier som verkar ha uppkommit de senaste 10-talet åren eller så …
    Det kanske är större fara för regnskogens arter pga övergång till biobränsleodlingar …

  5. 6
    Gunnar Littmarck

    Men Johan L inser inte du att dagens västerländska energipolitik med avsikt att minska den globala användningen av fossilkol är kontraproduktiv?
     
    Juli månad 2009 och Juli månad 2010 för OECD ( som inte är fler än de som bor i Indien, och just vi länder med glödlampsförbud), har under denna tid ökat vår elproduktion från fossilkolenergisystem från 61 till 62%.
     
    Övriga världens ska vi knappt prata om…
     
    Kina skrev nyligen på ett avtal om enorma långsiktiga kolleveranser från Ryssland, Kina har en av världens största kolfyndighet, och ökar sin utvinning så fort de kan, men ändå hinner de inte med… De köpte förra hösten 4 paternosterverk från Tyskland, de är väldens största som bryter så mycket kol per timme att man får svindel.
     
    Kina ska bara de kommande 10 åren öka sin kolanvändning med 600GWe i effekt, det är 50% mer än hela dagens kärnkrafts effekt.
     
    Kärnkraft är billigare men Kina är så desperat så de måste satsa allt de kan på alla energisystem, till deras Nuclearcity är klart och i full produktion.
     
    Jag tror att runt 2025 kommer vi nå ett maximum i kolanvändning på kanske det dubbla av dagens, sen kommer det långsamt sjunka…
     
    Det hjälper inte att kärnkraft nu ger Kina elektrisk energi för halva kostnaden mot kolkraft, de hinner inte bygga fler kärnkraftverk än de gör, men ökar utbildning och tillverkning av fabriker för masstillverkning av reaktorer så fort de kan.
     
    Fattar du Johan L?
     
    Vi kan bara dö, det spelar ingen roll om vi så sparar bort hela Västeuropa, hela EU kan dö knall och fall i morgon… det blir bara aningen lägre priser på gas och olja några år, det är det enda resultatet.
     
    Om däremot EU ersatte dagens energipolitik med en offensiv satsning på kärnkraft GenIV, kanske vi skulle kunna bidra med en eller annan modell, kanske vi skulle hjälpa till en aning då för att skapa en global välfärd..
     
    Så även om du tror på det vetenskapligt avvisade CO2-hotet, så finns det bara mitt vägval, om du vill bidra, alla andra vägval utarmar.

  6. 7
    Johan L

    Lars Bern #2: Du skulle ju kunna propagera för att vi ska släppa ut extra mycket koldioxid. Låt oss bränna upp kolet också, bara i rent ideellt syfte, för en mer grönskande värld, de historiska erfarenheterna är ju för sjutton entydiga!
     
    Vi skulle också kunna aktivt försöka destabilisera metanhydratet på havsbotten. Det är ju en extra och mycket kraftig resurs som skulle sätta extra fyr på det hela (hehe).
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Metanhydrat
     
    Och märkligt nog har inte IPCC ens med det i sina modeller trots att de vill förvränga alla prognoser till det varmare för att få mer pengar…
     
    Med Lars Bern för ett blomstrande samhälle och ökad växtlighet/djurliv!
     
    Eller…?
     
    En lista på + och – att väga mot varandra:
    http://www.skepticalscience.com/global-warming-positives-negatives-intermediate.htm

  7. 8
    Jonas N

    Johan L
    Tror du att sådant funkar här? Att skriva tramsuppmaningar? Skeptical Science är ju helt klart pro-AGW-hypotesen men utan dom hysteriska övertonerna. Men det är mer givande att läsa kommentarerna efter artiklarna.

  8. 9
    Christopher E

    # 3
     
    ”Hundra gånger fortare…”
     
    Nä, så kan man inte räkna. För att komma upp i 2,5 ggr dagens CO2-halt till Paleocens ca 1000 ppm, det klarar vi verkligen inte på hundra år. Det mest troliga är att vi inte klarar det alls. Oljan blir irrelevant i det perspektivet. Att teknisk utveckling skulle vara noll i hundratals år framöver, så att ingen bättre källa till energi än att elda stenkol skulle ta över… för att tro det måste man ha en negativ syn på framtiden i kubik.
     
    Så inte ens om IPCC har rätt behöver vi bekymra oss för några Paleocena regnskogar i brådrasket. Men rätt har de ju inte heller, förstås, så det finns ändå ingen anledning till oro.
     
    Att tro det behöver utvecklas nya arter för att överleva några graders temperaturskillnad är också rätt festligt. De flesta regnskogar har varierad topografi. Om någon art eventuellt tycker det blir svettigt är bara att flytta en bit uppåt. Det lär de hinna eftersom några graders temperaturhöjning inte lär inträffa innan interglacialen är slut.
     
    Nä, regnskogens problem på kort sikt är mer att det inte blir någon kvar när klimatalarmisterna vill tillverka biobränsle av den.

  9. 10
    Christopher E

    Johan L #6;
     
    Höjningen av CO2-halten under 1900-talet kan ha bidragit till så mycket som 10% av ökningen i jordbrukets avkastning under samma tid. Vilka är det du missunnar denna extra resurs?
     
    Vidare har biomassan ökat på norra halvklotet enligt satellitstudier. Grönskande öknar pga CO2-inducerad tålighet mot torka har noterats i västra USA, Negevöknen och Sahel.
     
    Varför tror du man håller 1000-1500 ppm CO2-halt i kommersiella växthus?
     
    Och på ett annat spår… var någonstans var metanhydratkatastroferna (eller för all del tundrametanet) under det det betydligt varmare holocena klimatoptimumet, eller den änna varmare förra interglacialen?
     
    Lite att fundera på på kvällskvisten innan du fortsätter håna Lars Bern för att han bättre än dig lyssnat i skolan angående CO2:s roll i fotosyntesen.

  10. 11
    Johan L

    Gunnar L #5: Kärnkraft är väl ett intressant alternativ även om problem är väl kända:
    Någon måste ta hand om det extremt giftiga avfallet. Någon måste betala försäkringskostnaderna för olyckor, vilket inte är småpengar. Från rent humanistiskt perspektiv gör detta det obehagligt bara att ha kärnkraftverken. (Fråga t.ex. danskarna om Barsebäck)
    Vidare finns kopplingen till kärnvapen och uranbrytningen som brukar vara väldigt miljöförstörande
    Kanske har GenIV har lösningar på delar av detta? Det vet du nog bättre än mig. Men något renare alternativ skulle vara önskvärt.

  11. 12
    Johan L

    Jonas N #7: ‘Skeptical Science’ är väl snarast pro-vetenskap. De har alltid en massa vetenskapliga referenser som stöd för sina påståenden. Sen råkar kanske vetenskapen stödja AGW.

  12. 13
    Gunnar Littmarck

    Johan L. du verkar vara sorgligt dåligt påläst även på det.
     
    En lätt läst skrivelse om kostnad.
     
    Här kan du följa det Indiska programmet.
     
    Va är de godkända för placering i tätbebyggda områden utan skyddszon av de försäkringsbolag som tecknar full försäkring?
     
    Va blir det inget långlivat avfall?
     
    Va drivs redan den som finjusteras nu av det vi i Sverige kallas avfall och tar då ut mångdubbelt mer energi samtidigt som alla långlivade isotoper klyvs till kortlivade?
     
    Va bridar den samtidigt torium till U233?
     
    Va finns inget råvaruproblem för att skapa elkraft och drivmedel till en global välfärd för 9miljarder till 2050?
     
    Problemet med sådana som du Johan L. är att ni inte pluggar allt alltid och dessutom alltid ifrågasätter allt.
     
    Ändå går du ut och påpekar för mig..
     
    Du borde skämmas.  Eller är du här för att göra bort dig och därmed visa alla tysta läsare hur fel alarmister har och hur rätt jag har?

  13. 14
    Jonas N

    Johan L, det finns förstås en massa publikationer som lägger fram pro-AGW ståndpunker. Det är dem som Skeptical Science länkar till. Detta är ju inget nytt. Att klimatahotsforskningen varit en storstilad bransch som vuxit och där ytterst få invändingar har fått komma fram.

    Men det ändrar inte faktum. Invändningarna finns, och har funnits länge. Och det publiceringsmässiga övertaget är bara en temporär fördel som kanske imponerar på dom godtrogna. Om argumenten inte håller spelar det ingen roll om 200 till anförde samma argument.

    Har du förresten noterat hur mycket av klimathotet sägs baseras på att påståenden har kommit i tryck? Inte på vad dessa trycksaker faktiskt lyckas visa, bevisa, eller övertyga andra om?

    Kolla ska du se, you might be surprised!

  14. 15
    Osynlige Mannen

    Eftersom jag har varit (formellt fortfarande är) aktiv och förtroendevald i ett politiskt parti, har jag förmånen att ha erfarenhet av insidan av såväl partipolitk som naturvetenskaplig forskning. Skillnaderna är hårfina, men de existerar. En skillnad är att folk är betydligt mer benägna att hugga någon i ryggen inom vetenskapssamfundet. Det som förenar är att det är dina kollegor/partikamrater som är mest benägna till hugget i ryggen… En lustig sak från den politiska sfären är att många faktiskt tror på det egna partiets propaganda. Samma sak manifesterar sig inom forskningen, där folk med liv och lust använder sig av metodik som de borde förstå är bevisligen obsolet eller felaktig. Men alla andra använder ju samma metodik, den ger anslag och det är publish or perish som gäller. Eftersom jag vid mer än ett tillfälle agerat kongressombud för att fastställa ordningsföljden av kandidater för val till kommun, landsting och riksdag, kan jag konstatera att ett en högre kvalitet på kandidater hade varit önskvärd. Minst sagt. Såväl inom politik som inom forskning återfinns en ansenlig andel individer som nog bäst definieras som logiskt funktionshindrade. Det är ju tyvärr så att de mest lättviktiga flyter upp till ytan. Nåväl, jag har lämnat forskningsvärlden och från årsskiftet även politiken. Därefter kommer jag förmodligen att lägga ner min egen blogg. Därefter sluta läsa andra bloggar och nyheter. Därefter är jag en fri man. Då kan jag göra som engelsmännen gör när det regnar. Låta det regna.

  15. 16
    Bäckström

    Osynlge Mannen!
    Det hedrar dig. Må väl som fri man!
     
    /Bäckström

  16. 17
    ALI.K.

    ‘Logiska funktionshinder’ som Osynlige Mannen påpekar är mycket
    vanligt ,skolorna med dess elever matas med mängder av propaganda
    och färdiggjord s.k kunskapförpackningar,eleven får aldrig tid till
    att värdera kunskapen och tid att tänka efter.
    Om eleven skall få bra betyg måste eleven hinna så mycket som möjligt,
    tänka logist,glöm det hinns inte med.
    Detta är dagens stora dilemma för skolans elever.
    Värre blir det med Björklunds betygskola.
    Resultatet blir’ logisk funktionshinder’,jag har också sett mycket detta .
    Gamla skolan var inte så dum iallafall.
    Logiken måste tränas liksom rörelser måste ständigt tränas.
    Man är för lat idag ,man serveras färdig kunskap punkt slut.
    Vem bryr sig.
    Lycka till i framtiden ‘Osynlige man’.
    ALI.K.

  17. 18
    maggie Inläggsförfattare

    Pär: #1 Om vi konsekvent hade använt oss av försiktighetsprincipen så hade vi nog fortfarande bott i grottor och samlat nötter.

  18. 19
    maggie Inläggsförfattare

    Thomas: #3 Ja, en svala gör ingen sommar. Men tänk att det är så svårt för dig att säga: ”Vad skönt med åtminstone en studie som motsäger katastroflarmen”. Du tycks verkligen vara övertygad om att allt kommer bara att bli sämre och sämre.

  19. 20
    Thomas

    Christopher #9, temperaturökningen från CO2 är som du säkert hört förr logaritmisk, därför är det fullt rimligt att jämföra en dubbling av halten med en annan även om absolutnivåerna är  annorlunda.
     
    Du tycker att regnskogen kan anpassa sig genom att flytta upp på högre höjd. Det lämnar dock två problem:
    1. Vad skall växa längst ned vid havsytan där det blir varmare än någon art är anpassad för.
    2. Vad händer med de arter som redan idag lever på hög höjd. De kan ju inte flytta högre upp än terrängen sträcker sig.
     
    Tillverkning av biobränsle är inget jag heller gillar, men om vi fortsätter att använda olja som om den aldrig kommer att ta slut kommer det uppstå desperation när den faktiskt tar slut (eller i alla fall tillgången börjar minska) och då ökar pressen på regnaskogen ”alarmister” eller inte.
     
    Maggie #19, jag försöker vara motvikt mot de vanliga inläggen här.

  20. 21
    Olaus Petri

    Problemet som biobränslet idag medför beror uteslutande på CO2-alarmismens fixering vid fossila bränslen med tillhörande skräckpropaganda. Utan denna hade inte blivit tank(e)subventionerad ”industri” av skiten.
     
    Bara detta enkla faktum, som alltså är iakttagbart, borde få den mest miljömedvetne att rygga tillbaka inför konsekvenserna. Monokulturodlingar breder ut sig som är så ‘mono’ att endast vissa delar av Södermalm kan mäta sig med dem vad gäller konformitet.

  21. 22
    Kent Forssgren

    Debatten är för mycket förenklad. Regnskog är som namnet antyder beroende av regn. Vi har regnskog på varierande höjder över havet. Från s.k. låglandsregnskog, nära havsytan, till molnregnskogar på t.ex. Andernas sluttningar och Borneos Mount Kinabalu. Således är inte regnskogen generellt beroende av temperaturen.  Vi finner regnskogen i det som vi grovt kallar tropiska områden. Detta hindrar inte att temperaturen i regnskogen varierar ordentligt under dygnet och även under året. Vissa växters blomning triggas t.ex. av en plötslig men tillfällig kraftig temperatursänkning. 
    Lite vid sidan om temperaturdebatten i regnskogen.
    Regnskog är intressant att debattera ur andra aspekter också. Känneteckande för regnskogens miljö är att den äre mycket stabil. Detta är anledningen till att vi där har den största artrikedommen i världen. Stabiliteten och artrikedommen leder i sig till ”problem” för fortplantningen. Man måste ju träffa på varandra. Korspollinering som är regel i våra norra skogar har däreför till stor del ersatts av självpollineringg i regnskogarna. Detta leder i sin tur till att definitionen på själva artbegreppet inte stämmer. Vi ser i regnskogen effekten en gentisk drift, misstag vid kopieringen av arvsmassan, som leder till att en viss arts individer gradvis blir mer olika varndra jiu längre från varandra de kommer. När är de då olika arter? Fråga Andreas Carlgren.  

  22. 23
    Kent Forssgren

    Ett litet tillägg. Regnskogarnas ekosystem är alltså så rejält buffrade att de har klarat av de temperatursvängningar som har skett under årtusendena  och ändå upprätthållit den stabila miljön.

  23. 25
    Thomas

    Olaus #21, den plötsliga vurmen för biobränslen hade minst lika mycket att göra med skenande oljepriser och en stark jordbrukslobby. Klimatet var mer en ursäkt.

  24. 26
    Olaus Petri

    Precis min poäng Thomas, alltså att klimatvetenskapen används utanför labbet på ett sätt som ger oöverskådliga konsekvenser.

  25. 27
    Bim

    Thomas # 20
    Försök inte!
    Det är vi skeptiker som är motvikten, du måste ha missuppfattat rubbet.

  26. 28
    Jonas B1

    Thomas #25,

    Helt rätt! Klimathotet har används för att motivera vansinnigheter en masse. Det är detta de flesta har reagerat mot, men de har då blivit kallade förnekare.

    Skönt att samtalsklimatet blivit bättre.

  27. 29
    Jan-Erik S.

    Thomas #20:
    Om det nu skulle bli varmare så borde ju rimligtvis faunan spridas norrut också där det nu är för kallt. Det kompenserar väl mer än väl ditt påstående att växtligheten vid havsnivån minskar. 

  28. 30
    Börje Gustavsson

     
    Christopher E #10
    Varför tror du man håller 1000-1500 ppm CO2-halt i kommersiella växthus?
     
    I vilka ”kommersiella växthus” håller man så höga CO2-halter? Vid så höga halter gör det troligen mer skada än nytta, redan vid 700-800 ppm planar effekten ut. Vad som inte nämns i debatten med förhöjd CO2 och ökad växtlighet är att om inte tillgången på växtnäring och vatten i jorden är optimal så gör den förhöjda CO2-halten mindre nytta. Man kan inte bara leva på luft.    

  29. 31
    Christopher E

    Börje #30;

    ”I vilka ”kommersiella växthus” håller man så höga CO2-halter?”

    Det är vad jag hade läst. Men jag framhärdar inte om det är fel. Även de halter du anger ger mig samma poäng i framställningen.

    Visst behövs det näring och vatten också (även om CO2-gödsling faktiskt minskar växtens vattenbehov). Det går säkert att finna fall där näring behöver tillföras också. Men grönskandet är likväl dock dokumenterat i naturen och min avsikt var protestera mot Johans förlöjligande av CO2:s positiva egenskaper för växtligheten.

  30. 33
    Thomas

    Jan-Erik #29, det är inte så stora ytor på jorden där det är för kallt för växtlighet, speciellt inte sådana där det också finns jord de kan växa i. Temperatur är inte allt. Sen skall alla organismer hinna flytta också, och dessutom anpassa sig till sådant som större svängningar mellan sommar och vinter längre från ekvatorn. Till sist får vi alltid de där som idag bor så långt norrut det går och därför inte har någonstans att flytta. Vi lär få se åtskilligt ekologiskt kaos framöver.
     
    Jorden är dessutom ett klot. Det innebär att ytan är störst vid ekvatorn för att per breddgrad bli allt mindre när man går norrut. Om vi förlorar yta vid ekvatorn blir det svårt att ersätta den.

  31. 34
    M.Sc.Eng.

    Min lokale tomatodlare Per S ökar CO2 till 1500 ppm i sina växthus. Man SER effekten  – mycket kraftig tillväxten!

  32. 35
    Gunbo

    M.Sc.Eng #34,

    Visst, om han samtidigt gödslar och vattnar rikligt. 

  33. 36
    Jonas N

    Gunbo, vattenåtgången minskar faktiskt perproducerad enhet. Och gödsel i naturen är vad naturen själv lämnar. Dvs med mer växter kommer även mer sådan näring finnas.

    Eller hade du någon annan poäng du ville göra? Att det är synd om plantorna vid mer CO2, eller nåt sånt? Din kommentar kan iaf tolkas så …

  34. 37
    Gunbo

    Jonas, Nej min enda poäng var att växter måste ha tillgång till näring och vatten, förutom CO2. Det verkar finnas en uppfattning om att CO2 i sig är något slags gödningsmedel.

  35. 38
    Uffeb

    M.Sc.Eng. # 34

    I ett växthus kan man tillåta sig att göra lite av varje för att öka produktionen.  Inget stort fel i det. 

    Att det går åt mer vatten och gödning i jorden (som Gunbo påpekade)  är ju varken konstigt eller ett problem.

    Och att Jonas N dök upp för att försöka förneka det Gunbo skrev är inte heller konstigt eller ett problem.

    Och att den gode Jonas avslutade med en ”Halmgubbe” eller en ”Red Herring” är ju bara en del av ett naturligt förlopp utan mänsklig påverkan. 

  36. 39
    Uffeb

    … borde skrivit i stället för:
    ”en del av ett naturligt förlopp utan mänsklig påverkan.”

    … så borde jag ha skrivit:
    ” en del av ett mänskligt förlopp utan naturlig påverkan.”

    Men de som känner mig hyfsat bra fattade nog ändå…

     

  37. 40
    Uffeb

    Gunbo #37

    Kul att en amatör på klimatforskningsområdet fick tillfälle att förklara att CO2 inte är det enda som växter behöver.

    Bra gjort Gunbo. Och du förde fram den kunskapen i precis rätt läge.

    Det hade sannolikt varit omöjligt att ifrågasätta den envåldshärskande nyttan av CO2 i en hel del andra sammanhang.

    Tack för att du kanske vidgade vyerna och ökade kunskaperna hos många läsare av den här bloggen.

  38. 41
    Bosse J

    Vad konstigt det resoneras ibland. Att CO2 inte skulle vara ett gödningsmedel för växterna kräver vatten , solljus och vissa spårämnen också. Så vad är då gödning? Vatten? Solljus? Mikroskopiska mängder av andra grundämnen?
    Oavsett vad växterna mår bra av förutom CO2 så tror jag alla kan enas om att utan CO2 i luften så dör växterna. Ja, om all CO2 tvättades ur atmosfären skulle all fotosyntes upphöra, alla växter dö och kort därefter även allt liv som beror av växter. Men kanske inte allt liv, svampar och anaeroba bakterier kanske skulle börja trivas efter att O2 också försvunnit ur atmosfären.
     
    Vid vilken CO2-halt dör allt växtliv? 100 ppm? 10 ppm? I vilket fall som helst så står det i artikeln Stilbs länkade att en ökning från 340 till ca 1000 ökade fotosyntesen med 50% (under i övrigt goda förhållanden med solljus och vatten) och att en minskning från 340 till ca 200 hade lika stor effekt – åt andra hållet. Det syns mig som att lägre CO2-halt är en större fara för livet på planeten än en hög.

  39. 42
    Johan L

    Gunnar L #13:
    Notera att jag inte påstod att Gen IV skulle vara fel väg att gå. Ändå börjar du angripa vilt.
     
    Hursomhelst, uppenbarligen finns det stora fördelar med Torium reaktorer jämfört med dagens Uran dito. Dock verkar inte alla problem vara lösta angående kärnvapen-koppling och ren/ofarlig bränslecykel.
     
    Jonas N #14: Sceptical science refererar inte bara till vetenskapliga artiklar. De för också väldigt pedagogiska och logiska resonemang. Har aldrig sett något liknande från skeptiker sidan.
    Om man skall kritisera dem för något är det kanske att osäkerheter ibland underskattas.
     
    Om du vill vara en seriös skeptiker kan du ju som första åtgärd vederlägga en utav förklaringarna som ges där. Alltså inte bara påstå och tycka utan att visa med rimliga koherenta argument varför en annan sanning är troligare.

  40. 43
    Gunnar Littmarck

    #42 Den reaktor jag brukar skriva om, den indiska som just justeras in, klarar GenIV-kraven utom på ett viktigt område, den kan enkelt ändras så den tillverkar vapenmaterial, därför Indien bara ska använda modellen inhemskt.
     
    Däremot finns en Rysk modell sedan flera år i 7 ex, drivvandes ubåtar, den klarar alla GenIV-krav men det handlar om pris med… Den Indiska som startar nu producerar elkraft till 36öre/kwh (2r) i 100 år om det dricksvatten och bränsle till kommande rena toriumreaktorer är gratis, samt att det saknar värde att destruera dagens bränsle.
     
    Men de har avsatt kapital för sex till, de första fyra är i drift före 2018… de ger elkraft till 25öre/kWh (om all annan produktion saknar värde).
     
    Vi kommer få ett antal olika reaktorer 2020 (jag gillar bäst LFTR, men den ligger lite efter finansiellt).
     
    Många små rektorer på upp till 125MWe som byggs färdiga i fabrik, så transporteras kompletta till kraftverk eller fartyg (världens handelsflotta kommer vara nukleär inom 15 år) några gigantiska som monteras på plats av fabrikstillverkade moduler. Många högtemperatursreaktorer som de kinesiska bubbelbeddsreaktorer som blir ute på världsmarknaden redan 2013, de har sämkt priset till 1,5$/We och är därmed med i leken i högsta grad… 950C borgar för att växla mellan produktion av elkraft eller drivmedel.
    Vätgas kan produceras till 60% verkningsgrad och elkraft till 50% med superkritisk CO2, av vätgas kan alla drivmedel, konstgödsel och råvaror till plastindustrin tillverkas, med förening med atmosfärens CO2 då förloras 1/3 av energin, men kan vi inte lagra vätgas billigt då, så blir det ändå billigare än alla dagens drivmedel.
     
    Nu ser jag… jag skriver på autopilot,, förlåt Johan L.  jag brinner så för de energisystem som har potentialen att skapa en global välfärd, så trycker du på knappen kan jag inte sluta..
     
    En sak är i vart fall 100% säker, dagens svenska energipolitik utarmar medborgarna och saknar total potentialen att på minsta vis bidra till en global välfärd..
     
    Därför är den konfliktskapande, miljöbelastande och utarmande.
     
    Eller hur igen Johan L?

  41. 44
    Kjell-A Jönsson

    Koldioxid och växtlighet!
    Det är nästan genant  att en  ökad halt  av CO2 och höjd temperatur påstås vara ett hot mot regnskogarna.  Elementär agrar vetenskap säger obestridligen att CO2 och värme är två av de viktigaste faktorerna för all växtlighet.
    Stiger temperaturen  ökar dessutom avdunstningen och mängden sötvatten i kretsloppet ökar. 
    Man borde distribuera den gamla folkskolans naturlära till våra politiker.
    Kjell-A  Jönsson

  42. 45
    Gösta

    Visst kan det vara så att regnskogen kan växa och trivas i ett varmare klimat och med högre koldioxidhalt, men det är ju själva förändringen som är det riksfyllda. Evolution och anpassning tar många många år. Klimatförändringen är däremot något som kommer hastigt och innebär stora förändringar. Risken är då att den regnskog vi har idag inte klarar av så drastiska förändringar. Går klimatförändringen till på ett naturligt sätt, över många år – då hinner naturen anpassa sig. Men med den ökande koldioxidhalten orsakad av oss hinner inte mycket anpassa sig, vilket kan få stora konsekvenser för många arter och för vår egen överlevnad.

Kommentarer inaktiverade.