Rework the World del 3 – vad händer sen?

Vad händer när 1700 personer från 120 olika länder samlas i natursköna Leksand i svenska Dalarna? Kan de på fyra dagar lösa problemet med att inom femtio år skapa uppemot en miljard nya arbetstillfällen utan att äventyra ekonomi och miljö och förvärra de eventuella konflikter som finns? Ja, det vet jag faktiskt inte. Målet är ädelt och ambitionerna höga. De förväntansfulla unga entreprenörer som kommit hit brinner av entusiasm, men får de gehör för sina idéer?

Innan jag kom hit blev jag förvarnad om att mycket lite skulle handla om klimat. Men under invigningskvällen duggar klimathotet tätt, de fossila bränslen framställs som det värsta som hänt mänskligheten och västerlandet beskylls för i stort sett all missväxt och torka, och alla översvämningar och konflikter som drabbar de fattiga länderna.

De nya jobbtillfällen det talas om är förstås så kallade gröna jobb. Det handlar om att samla biomassa till ett kraftverk i Ghana. Det handlar om småskalig vindkraft och solpaneler. Är detta lönsamt? Vem betalar? Och vem kommer att få ta hela kostnaden den dagen som subventionerna ebbar ut?

På ena sidan av bordet den rika delen av världen med sina förskräckligt dyra alternativa bränslen, elektriska bilar och ekologiskt odlade grönsaker. På andra sidan de fattiga från Asien och Afrika som mer eller mindre förväntar sig att väst ska betala för allt. Är detta en rimlig väg att gå?

Det skulle vara intressant att följa upp hur många av de 150 initiativ som presenteras i Leksand som faktiskt överlever morgondagen och verkligen skapar nya arbetstillfällen, minskar fattigdom, bygger välstånd. Kommer vi någonsin att få reda på det? Carl Mossfeldt, projektansvarig på Tällberg Foundation, menar att hela processen är transparent, att alla projekten hela tiden följs upp och att vem som helst har insyn i verksamheten. Gäller det ända fram till 2050 eller bara till nästa års Tällberg Forum? Låt oss hoppas på det förstnämnda.

Dela detta inlägg

8 reaktion på “Rework the World del 3 – vad händer sen?

  1. 2
    Pehr Björnbom

    ThomasJ #1,

    Läsvärd länk, tack! Han tar upp en definition av klimatalarmism, det tycker jag behövs.

    Vad sägs om detta. fritt efter skribenten Kenneth P. Green:

    Klimatalarmism = den reflexmässiga tendensen att anta det värsta  fallet i fråga om tänkbar klimatutveckling

  2. 3
    Ingemar

    Politik är en megamaskin som sällan är kontakt med verkligheten. Den följer sina egna lagar och Tällberg Foundation har lärt sig att spela på dess strängar för att maximera utfallet till egen fördel, både beträffande ekonomiskt stöd till den egna organisationen och för de syften som man ideologiskt är uppkopplade till. Staten och dess skatteindrivningsrätt är en källa till enorma inkomster, både för NGO’s och för privat näringsliv. Mötet handlar uppenbarligen om att försöka bilda karteller så att man kan suga åt sig en maximal vinst för alla parter. Marknadsmekanismerna slutar aldrig att fungera, vare sig det handlar om privat näringsverksamhet på en fri marknad, halv-offentlig verksamhet där man lever på skattesubventioner, eller hel-offenlig verksamhet som universitet och statliga departement. Det är budgetmaximering som gäller i samtliga fall. Frågan är bara vilka system som bäst tjänar konsumenten eller medborgaren.

  3. 4
    Holmfrid

    För de 40 miljoner kr  som kalaset kostar kan man finansiera 70000 solväskor (svensk produkt), som renar skitigt vatten till dricksvatten med hjälp av solljus.  Kombinerat med solugn så blir livet drägligare,  tidsvinsten dramatisk, avskogningen minskar, stoftet till atmosfären reduceras.  Då slipper kvinnorna vandra miltals för brunnsvatten.

  4. 5
    Uffeb

    Holmfrid #4

    Jag håller med dig, men det är inte lätt att stoppa och samla utgifter för olika företelser i samhället till investeringar i nyttiga produkter.

    Dessutom blir jämförelserna melan olika företeelser ganska konstiga om man räknar krona för krona och timme för timme.

    Läste för någon vecka sedan hur mycket ”Googlandet”, Face Book, och liknande kostar världens industri om det sker på arbetstid.

    Men det är ju inga reella pengar som kan investeras eller bekosta nyttigare verksamheter.

    Och när det gäller de 40 miljoner kronor du nämner så är det ju bara pengar som flyttas.

    Många har intäkter i motsvarande grad.

  5. 7
    Mats Jangdal

    Maggie, du fick nog relevant information om klimatfrågans andel. Sett ur det perspektiv som uppgiftslämnar har. Nämligen, att klimatfrågan bara är en bisak i den stora frågan att utjämna alla skillnader och orättvisor i världen. Att i det godas tjänst ta från alla som har något alls att ta och ge till dem som sitter och gapar.
     
    Året innan jag skulle börja skolan satte mina välmenande föräldrar mig i lekskola. Där tog fröknarna konsekvent av mig de leksaker som jag ville leka med (bilar) och gav mig dockor eller tvingade mig att baka eller sjunga fåniga Gullan Bornemark visor, när det fanns Elvis! Jag rymde och skolkade så att jag förmodligen blev historiens första lekskoledropout , när mina föräldrar lät mig slippa eländet så att jag kunde dra till skogs och leka som vanligt. Det var och är min viktigaste lektion i frihet.

Kommentarer inaktiverade.