De gröna jobben

I en intressant artikel i The Wall Street Journal framför två italienare sina tankar om de gröna jobben och deras effekt på övriga ekonomin. Enligt de båda författarna, Carlo Stagnano och Luciano Lavecchia, motsvarar varje ”grönt” arbetstillfälle cirka 4,8 ordinarie jobb. Detta på grund av att den gröna sektorn för närvarande måste subventioneras för att vara lönsam.

”Between 2000 and 2040, all subsidies for wind and solar power will come to roughly €63.6 billion”, skriver Stagnano och Lavecchia. ”That allowed us to calculate that consumers will be forced to spend, on average, between €566,000 to €1.26 million per green job. This compares to the average ”stock of capital,” or cost per job, of €112,500 in the industrial sector and €163,200 in the whole economy, according to the Italian Institute of Statistics.

So one green job costs on average as much 4.8 jobs in the entire economy, or 6.9 jobs in the industrial sector. The same amount of subsidies that have already been given or committed could produce nearly five times as many jobs if allowed to be spent by the private sector elsewhere in the economy.”

Stagnano och Lavecchia drar slutsatsen att även om den gröna ekonomin är lönsam för dem som får tillgodoräkna sig själva subventionerna så har den en totalt sett negativ effekt på ekonomin i stort. Det är möjligt att man samtidigt uppnår en positiv effekt på miljön, men kostnaden för detta är väsentlig.

Jag vill minnas att en liknande studie som genomförts i Spanien fick ganska mycket kritik från företrädare för AGW-teorin som försvarade de gröna satsningarna. Om någon hittar länkar till denna kritik skulle jag vara tacksam. Då kan vi kanske avgöra om kritiken är befogad.

Dela detta inlägg

25 reaktion på “De gröna jobben

  1. 1
    Labbibia

    Allvarligt talat.
    Jag tror faktiskt att t o m de ”svarta jobben” är bättre för ekonomin än de gröna. Därmed inte sagt att jag gillar det.

  2. 3
    Hin Håle

    Svarta pengar är lönsamt till en viss grad, några procent av bnp. Finns studier på det men var decennier sen jag tittade igenom de.

  3. 5
    Holmfrid

    Bert 2: 
    Den spanska rapporten bekräftar dessa siffror.  ”The total overcost from renewable energy that has been incurred from 2000 to 2008 amounts to 10 billion dollars”.   ”the electricity rate in Spain would have to be increased 31% to being able to repay the historic debt produced by subsidies to renewables”.  Detta är en av orsakerna bakom den spanska underskottskrisen.   
    I dag meddelade Opcon om leverans till Italien av Power Box för produktion av el ur varmvatten (över 55 grader) till en produktionskostnad  20 öre/kWh.  (utan elcertifikat)   Varmvattnet produceras i anläggningar för avfallsförbränning.

  4. 6
    Bert

    Holmfrid #4
    EU beräknade att drfiten av fläktar över en viss storlek uppgick till 200 TWh år 2000 (EU-15). Man beräknade att denna siffra ökar till 290 TWh år 2020, eftersom alltfler vill ha ett gott klimat. Denna ökning är helt onödig och kostar inget extra att åtgärda genom effektiva fläktar. Men då ökar ju inte elproduktionen, jämmer och elände…

  5. 7
    Slabadang!

    Det blir så här när joben subventioneras!

    AMS ”fixade” jobb till en kostnad av 2,7 miljoner per styck!
    Det hade varit billigare att skänka de arbetslösa pengarna och låtit dem leva på avkastningen.

  6. 8
    Lejeune

    Har ett svagt minne av att varje grönt jobb i Spanien kostade 2,2 riktiga jobb?

  7. 9
    Jonas N

    Det glädjer mig innerligt att folk till slut har börjat räkna och tom försöker räkna rätt på vad som är en kostnad och vad som är en nytta eller vinst.

    Jag har varit inne på det så länge jag kan minnas. Och om man sedan dessutom börjar räkna på den miljöbelastningen man vållar(!) genom att 2.2 eller 4.8 personer måste producera riktiga varor bara för att hålla ett sk ‘grönt jobb’ med dess ev marginellt mindre miljöpåverkan vid liv ..

    .. då kommer det att slå en att sådana påstått gröna satsningar i själva verket både förslösar resurser (som kunde användas bättre där de behövs) samt dessutom ökar den totala  miljöbelastningen (vållad av mänsklig aktivitet).

    Men jag gissar att dessa insikter är allt för smärtsamma att ta in för att det skall ske i någon större skala under den närmaste tiden. Men som sagt, det är bra att man iaf börjar räkna på vad aktivisterna hela tiden talar sig varma för …

  8. 10
    Måns B

    Det som för mig känns relevant är vad man får ut i andra ändan. Dvs vilken miljönytta gör de gröna jobben, är det inte det man borde räkna på? Annars kan man ju lika gärna föra liknande resonemang för vårdyrket, hur många vanliga jobb tror ni det går åt på varje läkare, sjuksjöterska, undersköterska eller administrativ personal där.

    Tyvärr så brister det väl ofta i utvärderingen av just den biten, men det är ju ett av grundproblemen inom statligt finansierad och subventionerad verksamhet.

    Som regel sätter man ett kryss i rutan för att verksamheten är utförd, vilket redovisas genom att pengarna är förbrukade. 

    I bästa fall får man någon form av rapportering men när sammanställs denna för att verifiera miljönyttan i förhållande till kostnaden?

    Jag ser inga problem alls med subventionerade gröna jobb så länge de uppfyller syftet att förbättra miljön i motsvarande grad.

    Jonas vi har haft denna diskussion förrut och är överns i vissa delar, men absolut inte i allt. ;)

  9. 11
    Gunnar Littmarck

    Måns B
    Om de ”gröna” jobben i Spanien, krävde 3 ”bruna” jobb i Tyskland, håller inte ditt snack.
     
    JonasN gav mig en tankeställare.
    Den tunga industris, arbetsresor och alla annan verksamhet som krävs miljöpåverkan, måste tas med i satsningar på kollektivtrafik och alla annan subventionerad verksamhet.
    Annars kunde alla sido och skapande verksamheterna dra ner en bra bit och vi alla leva på samma nivå…..
     
    Så din arbetsplats inkl. allt kanske kostar 1.000.000:-/år direkt och 1.000.000:-/år indirekt…
     
    Då ska den mångfald du bevarar jämföras med de miljöpåverkande resurser den kostar…
     
    Det finns ingen sluten ekonomi….. eller mänsklig aktivitet..
     
    P.S. jag anser fortfarande att ditt arbete är ett av de viktigaste… D.S.

  10. 12
    Måns B

    Gunnar, jodå mitt resonemang håller ändå om de gröna jobben är miljöeffektiva och man anser att miljön får kosta pengar.

    I kostnaden för miljön får man också lägga in i beräkningen den miljöbesltning som de genererar om de inte läggs på meningsfulla miljöåtgärder. 

    Om man exempelvis i stället lägger dem i finansiella stöd åt regimer som inte själva kan hålla ordning på sin ekonomi så lär ju inte miljön tjäna mer på detta än om man betalar någon för att faktiskt bidra till en bättre miljö. 

    Men jag hävdar fortfarande att kostnaden för miljön skulle ligga hos producenterna, jag är exempelvis helt för att eventuella koldioxidskatter för oljeproduktion läggs där i stället för längre ned i konsumtionsledet precis som föreslogs i en annan tråd. 

    En annan grundbult är vilken kostnad får en bra miljö ha, är den värd något? 

    Men jag är absolut inte för meningslösa subventionerade gröna jobb. Det handlar helt enkelt om vad man är beredd att betala för och framför allt vad man får för det.
     

  11. 13
    Måns B

    Hmm jag blev avbruten av telefon mitt i det förra inlägget vilket ledde till att jag förde samma resonemang två gånger :(

  12. 14
    Jonas N

    Måns …

    Där gör du ett allvarligt tankefel. Du en poäng i att där finns många ‘blekvita och nästan osynligt genomskinliga’ jobb (eller skall vi säga anställda)  i den offentliga sektorn. Och de utgör förstås också en både ekonomisk- och därigenom miljöbelastning på samhället.

    Men det gäller inte per automatik alla som finns där. Många arbetsuppgifter som finns (eller tom monopoliserats) i den offentliga sektorn utför riktigt värdeskapande som skulle efterfrågas, betalas och utföras även helt utan samma sektor.

    Högst sannolikt skulle en (hel?) del av detta göras både bättre, billigare och i större omfattning om det inte hade tvunget behövt ske inom en byråkrati! 

    (Och ja, Måns, vi har diskuterat ämnet förut, och du är en av få som vurmar för miljösatsningar som ändå förstått resonemanget och problematiken, iaf delvis. Det är iaf vad jag försöker intala mig)

  13. 15
    Måns B

    Jonas #14
    Ok ge mig några exempel på miljö/naturvårdsarbete som du anser skulle utföras bättre utan byråkrati eller myndighetsstyrning. Jag kan inte komma på något (att inte göra något som du anses görs fel, räknas inte).

  14. 16
    HenrikM

    Bert…
    Det absolut bästa åtgärden är energieffektivisering.

    Jag tror inte att energieffektivisering kommer ge någon effekt på miljön på kort sikt. Effektivisering/förbättrat resursutnyttjande leder oftast till lägre kostnader som innebär högre tillväxt som sin tur oftast leder till högre miljöbelastning. Det är väl därför Miljöpartiet förordar en annan sorts tillväxt (sen hur det ska gå till kan dom inte säga…).  Det är först när tillväxten stimuleras att fasa ut dålig miljöbelastning mot något bättre. Jag antar att det endast kan inträffa om det ”gröna” alternativet är mer effektivt än det ”dåliga” alternativet. Vilket jag tror i sin tur kommer av sig själv om man låter marknadseknomin hanterar sig själv, då på lång sikt är miljövård ”smartare” än dålig miljövård. Men det kommer ta tid.

  15. 17
    Gunnar Littmarck

    Måns B jag kan enkelt avskeda alla miljöbyråkrater, tillsyningsmän, verk, m.fl. och skapa en större mångfald, mindre miljöbelastning och ökad välfärd…
     
    Busenkelt, bara klara vetenskapligt motiverade lagar och regler vars kostnad och mål utsätts för ett medborgerligt demokratiskt val.
     
    Så kan jag införa straffskalor som är extremt ohemula och att boten går till den påivrande….
     
    Marknadskrafterna skulle lösa ditt arbete oerhört mycket effektivare.
    Till en avsevärt lägre miljöbelastning samt kostnad för skattekollektivet.
     
    Visst har jag rätt, den skattefinansierade miljövården är ett skämt ur effektivitetssynpunkt…
     
    P.S. jag har jobbar mycket på naturvårdsverket och sötvattenlabbet, jag vet alla duktiga i fältet och de mindre duktiga i ledningen…D.S.

  16. 20
    Måns B

    Gunnar L
    Busenkelt, bara klara vetenskapligt motiverade lagar och regler vars kostnad och mål utsätts för ett medborgerligt demokratiskt val.
     
    Så kan jag införa straffskalor som är extremt ohemula och att boten går till den påivrande….
    Detta har vi ju i princip redan (förutom straffskalorna som ändå ingen bryr sig om eftersom ingen blir fäld) så vad du skapar är ett nytt skattefinansierat byråkratiskt system för tillsyn. Vad vinner du på det ;)
    Eller ska det vara självfinansierat som vissa parkeringsbolag? Ja det hade kanske kunnat fungera, det var faktiskt en bra idé Gunnar, miljövakter med rätt att utfärda böter på platsen som i princip inte går att överklaga….. mmm jag gillar den (någon annan som håller med?)

    Marknadskrafterna skulle lösa ditt arbete oerhört mycket effektivare.
    Till en avsevärt lägre miljöbelastning samt kostnad för skattekollektivet.

    Här får du tillåta mig att tvivla, om detta utrymme funnits på marknaden undrar jag varför det inte finns någon som sysslar med det på  ‘marknaden’.  Det finns däremot en massa företag som tjänar oförtjänt mycket pengar på miljöbedömningar som ofta är rena beställningsarbeten som skattefinansierade människor sedan måste granska, korrigera och kräva kompleteringar från och ändå blir slutresultatet magert för miljön.

    Vad jag har sett så har det heller inte funnits några marknadsmässiga initiativ att lösa miljöproblem i historien. Utan tillsyn roffar och utnyttjar man vad man kan och drar sedan vidare om det går. 

    När skulle marknadens krafter agera sedan då, på vilka signaler? Sällan innan det är för sent skulle jag tro, och då endast i de lägen det finns möjlighet för vinst.

    Nädu Gunnar, tänk igen. 

  17. 21
    Holmfrid

    Energieffektivisering måste stimuleras fram genom skatt på förbrukning, när strömmen är för billig och framförhållningen kort.  Opcons Powerbox kan alltså ur Europas 300 TWh varmt spillvatten producera  30 TWh el för 20 öre/kWh över 8 år för investering och drift..  En person med kapital kan alltså investera i tekniken, installera och sälja till spotpris, ofta med elcertifikat med en vinst på 50-70 öre/kWh på marknaden.  Investeringen betalas på 2.5 år.
      Ett annat exempel är NFO Drives i Blekinge, som uppfunnit en frekvensstyrning av asynkronmotorn med noll störning på elnätet.  Tekniken kan användas i varvtalsstyrda kompressorer i vitvaror, värmepumpar, fläktar i bostäderoch sjukhus, båtar mm.  Energibesparingen rör sig om 10-30%.  Tekniken har funnits i 10 år.  Varför händer ingenting?  Elströmmen för billig?  Alekletts synpunkter i Engelsberg är ju till sina konsekvenser förfärande med fossilbrist inom 30 år utan att samhället reagerar med omställning.
    Människan i det moderna samhället kan liknas med grodan i grytan.  Var finns ledarskapet.  Under kalla kriget bar Sverige höga kostnader för 100% självförsörjning med livsmedel. 

  18. 22
    Gunnar Littmarck

    MånsB jag har iofs utvecklat på min blogg.
    Med entydiga lagar utan möjlighet till kryphål eller prejudikat, (det åtar jag min, jurister är korkade och saknar fantasi) kan vi ha mycket höga bötesbelopp.
     
    Du skulle bli anställd av entreprenörer och markägare för att de inte ville ens riskera att bryta mot miljölagarna.
     
    Men så får inte 100% av bötesbeloppet gå till anmälaren för då anmäler bolag sig själva (det kanske de ändå gör om de råkat missa för att få lägra bot).
    Jag gissar att kanske anmälaren ska få 50% av boten vilket kan leda till att fältbiologer, ornitologer och andra med stort naturintresse kollar att verksamheter bedriv enligt naturlagar.
     
    Alla skulle tjäna på detta system.
    Jag tror jag skulle kunna ersätta det mesta av statlig verksamhet så alla van stort på resultatet.
    Vad tror du?

  19. 23
    Gunnar E

    #22#
    Håhå,jaja!
    Det tror Du .? Att du kan åstadkomma vattentäta juridiska system.Männikans förmåga att sidsteppa regler är  oändlig

  20. 24
    Gunnar Littmarck

    GunnarE man ska inte komplicera lagtext, den måste vara entydig, vilket den sällan är, det följer med lagskrivarens andemening och så flummar allt bara ut.
     
    Därför lagtext visserligen är självklart att man vet i det relevanta området, men mycket viktigare är alla tidigare prejudikat…
     
    Men jag inser svårigheten.
    I vart fall går det att göra något som fungerar oerhört mycket bättre än dagens system.
     
     
    Jag ska göra ett försök med en grustäkt:
    För att få koncessionen ska först marken dokumenteras med bilder och prover (enligt ett kravsystem) så ska en avgift fonderas för att efter återställandet återfås. (den avgiften ska vara i proportion med möjliga böter).
    Efter återställandet ska det gå en tid för allmänhet att undersöka utförandet, så om ingen klagar återfås avgiften.
     
    Det kommer vara mycket lönsammare att följa lagen än att försöka bryta den, så kan man ha en liten del av avgiften som premie för det årets bästa markåterställande, vilket röstas fram av någon grupp, kanske lokalbefolkning eller alla konkurrenter.
     
    Samtliga som bedriver den typen av verksamhet skulle vilja ta en bit i taget och snabbast möjligt återställa den på bästa vis, ty det skulle vara den mest lönsamma utvinningsmetoden..
     
    De som arbetade i den branschen skulle tävla med varandra om att utföra den bästa återställningen av marken…
     
     
    Nu var detta en spontan skrivning om jag på allvar skulle få chansen skulle jag såklart göra ett spel med höga vinster för att finna ev. svagheter innan det testades i praktiken.

  21. 25
    Ulf L

    Måns B
    Kan det vara så att miljöproblem som sådana per definition inte kan hanteras med nuvarande marknadsordning. I den omfattning som miljöproblem har kunnat lösas inom marknadssystemet har de lösts.
    Typexempel är ”tragedy of the commons” där egendomsrätter ,eller mer precist säljbara nyttjanderätter, har löst ett stort miljöproblem, överutnyttjande.
    Att mark är ägd är så självklart för oss idag att vi inte ens refelkterar över att det var en lösning på ett gigantiskt problem, där miljöpåverkan var en del av problemet. 
    Islänningarna försöker lösa utfiskningproblemet på det sättet och har, om jag förstått saken rätt, löst det rätt bra.
    För mig är ett formulerande av säljbara rättigheter (Caps and trade) ett lämpligt sätt att delvis lösa vissa miljöproblem.
    Jag vet att du vill ha Polluter pays  istället och  det är kanske bättre rent teoretiskt. I praktiken tvivlar jag. 
    Administrativt är det betydligt enklare att ge en förorenare en säljbar rätten att förorena. Om varje transaktion av dessa rättigheter dessutom bara gäller 90 % av föroreningsvolumen, resten måste reduceras,  så kommer vi att få en automatisk reduktion vid varje försäljning.
    Visst skär det i hjärtat att en förorening plötsligt får ett värde men pragmatiskt ser jag det som det enklaste sättet att få in marknadens dynamik i miljövården. 
    Ett sådant system kan införa pö om pö och lokalt. 
    Ett  Pollutor pay systemet är mycket svårare att införa. Någon måste  fastställa ursprångstillståndet och tvinga förorenaren att återställa det (vem betalar om förorenaren går i konkurs inför de nya pålagorna). Det måste införas över stora delar av samhället mer eller mindre samtidigt för att inte snedvrida ekonomin. Inför man det stegvis kommer man att undanta existerande förorenare för att skydda arbetsplatser medan ny teknik och nya företag kommer att få pålagor som kommer att bromsa investeringar.
    Jag är alltså inte lika negativ till Caps and trade som en del på denna blogg. Det är ett rätt effektivt sätt att reducera föroreningar. Problemet är om CO2 verkligen är en förorening av den digniteten.
    För att svara på kommentarer innan de kommer. Ja, CO2 är en förorening om den försurar haven och och därmed förändrar biologin.

Kommentarer inaktiverade.