Håller Arktis på att bli kallare?

En ensam rysk forskare, Oleg Pokrovsky från Voeikov Main Geophysical Observatory, påstår nu att Arktis mycket väl kan vara på väg åt det kallare hållet.

”En arktisk köldknäpp som började 1998 kan vara i många år och göra det omöjligt att ta sig igenom den norra havspassagen utan hjälp av isbrytare”, säger han. ”Forskare som tror att klimatet håller på att bli varmare har blivit vilseledda av data från amerikanska mätstationer som påverkas av urban-heat-island-effekten”.

Dela detta inlägg

17 reaktion på “Håller Arktis på att bli kallare?

  1. 1
    Lena Krantz

    Ja vem vet? Arktis havsis har i alla fall återhämtat sig stort under de senaste åren.

  2. 3
    Slabadang!

    Det är bara att ”plussa” ihop!

    McItricks artikel i kombination med Phil Jones intelligenta moment 22 svar på UHI nedsmutsningen är faktiskt rolig.Kortfattat så säger McItrick att han bevsat att temperaturhöjningen är förknippad med UHI. Jones svarar ”jamen det är över UHIområden som den mesta globala uppvärmningen skett” Lös den knuten den som kan!

    Ett imponerande detektivarbete har genomförts av Watts DiLeo och EM Smith jag rekommenderar er alla att läsa deras rapport.

    http://scienceandpublicpolicy.org/originals/policy_driven_deception.html

    Sen har jag en efterlysning! Jag läste en artikel som jämförde skillnaden mellan summan av alla världstemperaturer före och efter homogenisering” av Hadley och GISS där en ”uppvärmningseffekt” (vilken överrasking!) uppstod på 0,2 Grader.
    Alltså ett extra ”UHI tilägg” istället för avdrag.

    Lägger man till Roy Spencers enkla förklaring till temperaturförändringarna om att det är de där små bomullstussarna som varierar den globala och samtidigt påverkar det helt meningslösa måttet global genomsnittstemperatur och som förklarar varför den går lite upp och lite ner. Några enstaka procents skillnad i molntäcke förklarar tempdifferanserna.Spencers nya bok ” The Great Global Warming Blunder” tar ett helhetsgrepp om den gigantiska tankevurpan.

    Jag brukar kunna hitta på hyfsade metaforer för att tydliggöra tokigheter men nu är det lite svårt att hitta en bra metafor för vad i hela klimatvetenskapens  galenskap ligger.Jag kan bara komma på varianter av redan befintliga. Om man nu ägnat sig åt att försöka studera detaljers betydelse utan att först förstå helheten ..vad gör man då? Att det dessutom är MILJONER människor som med liv och lust ägnar sig åt samma dumhet.

    ”Med ett barr i handen försöka hitta dess rättmätiga plats   myrstacken”? 
    ” Med ett barr i handen försöka bygga en hel myrstack?” 

    ” Tron på man hittat det bärande barret för hela myrstacken?”
    ” Att gå över ån för att fylla den med vatten ?”
     ” Att tro att det är marsipanrosen som bakat tårtan?”

    Kom med förslag!!! Tokeriet är värt sin egen /liknelse/ordspråk/metafor

  3. 4
    Jörgen O

    Jag tror att det var runt år 1960 plus/minus 2 år vill jag minnas . USA hade just fått igång atomubåtar, som helt plötsligt dök upp vid Nordpolen efter att ha ‘seglat’ eller vad nu en ubåt gör under isen till Nordpolen och kommit upp i övervattensläge och solade sig. Jag har också sett bilder från början av 1920 talet i gamla norska tidningar då det också var varmt där uppe. De var kanske fån en något lägre latitud. Men sådana bilder har väl IPCC förbjudit. Jörgen O. 25/4/10
    Inte ens en  Nordpolen klara sig undan klimat växlingar.

  4. 6
    hahn

    Hans Iwan Bratt #2, Isutbredningen idag är på snittet mellan åren 1979 och 2000. Att utbredningen en enskild månad eller vecka kan vara rekordlåg för att någon vecka senare vara helt normal, eller till och med större bevisar bara att variationerna är ganska normala och odramatiska. Alltså, det framställs av alarmister som årtionden av enorm avsmältning där större delen av all is snart är borta. Vidare kryddar man med att isbjörnarna ska dö ut och havsnivåerna höjas farligt mycket.

    I verkligheten så, vips, en vecka senare är isen tillbaka på genomsnittet. Vi snackar trams. Inget annat!

  5. 7
    Fredrik L

    Hans Iwan Bratt, varför just 1979-2000?

    Det är som när Rockström år 2010 säger att läget är värre än någonsin och visar mätningar t o m 2007.

  6. 8
    Lena Krantz

    Hans Ivan Bratt #2
    Man brukar hålla sig till den sk vinterisen och sommarisen, dvs när isen har som störst utbredning och när den är som minst. Vinterisen är som störst under mars-månad även om det givetvis inte behöver vara just den sista mars. Man brukar ändå använda sig av det datumet för att ha något att jämföra med. Sommarisen är som minst under september och motsvarande använder man sig alltså av det datumet som jämförelse.
    Isen växer till sig olika mycket olika månader olika år så du kan alltid hitta en dålig eller bra dag (beroende på vad du vill visa). Motsvarande smälter den av olika mycket.
    Här har du en sattelitbild som visar att vinterutbredningen var lika stor 2010 som den var 2004:
    http://nsidc.org/cgi-bin/bist/bist.pl?annot=1&legend=1&scale=75&tab_cols=1&tab_rows=2&config=seaice_index&submit=Refresh&mo0=03&hemis0=N&img0=extn&mo1=01&hemis1=N&img1=conc&year0=2010&year1=2004
    Motsvarande bilder för sommarisen är än så länge inte lika upplyftande men här ser du att 2009 är bara lite under 2005:
    http://nsidc.org/cgi-bin/bist/bist.pl?annot=1&legend=1&scale=75&tab_cols=1&tab_rows=2&config=seaice_index&submit=Refresh&mo0=09&hemis0=N&img0=extn&year0=2009&year1=2005
    Det är alltså som så att den långa trenden är nedåtgående för Arktis men den intressanta frågan är om den är bruten nu?
    Vissa skriver om strömmar som byter riktning mm vilket skulle vara den avgörande processen för Arktis is och inte luftens temperatur (än så länge). Denna ström har en riktining i ca 30 år och byter sedan till en annan. Jag vet inte om det är så men om det är sant är det just det vi har bevittnat och i så fall kan Arktis komma att växa till sig ytterligare under kommande år.
    Men det viktigaste i mitt budskap är kanske att det inte är riktigt så dramatiskt som man gärna har velat framhålla i media.
    Men vem är förvånad över det?
    :-D

  7. 11
    Lena Krantz

    Steve
    Det är riktigt, just nu är Arktis is helt normal. Dock skall man ju minnas att det var en mycket kraftig isläggning under mars vilket borde innebära att den isen är relativt tunn. Lätt fånget, lätt förgånget skulle man kunna säga.
    Jag vet inte men inte skulle jag bli förvånad om avsmältningen blev rätt kraftig ett tag.
    Men inte än, i alla fall inte igår..
    ;-)

  8. 12
    hahn

    En annan sak att tänka på när det gäller isutbredningen är hur den sett ut tidigare. Nedtecknade rapporter och ögonvittnesskildringar talar ju om områden och farbara vatten som antyder lika lite eller mindre is än vi typiskt haft sedan 1979.

    Problemet är att vi inte vet. Nu har vi i alla fall förutsättningar att ta reda på saken men att börja införa korrumperad cap’n trade handel med luft och andra inskränkningar känns som vanligt inte som den ände man börjar i.

  9. 13
    Lena Krantz

    hahn
    Absolut! Tiden innan 1979 är dock betydligt sämre dokumenterad eftersom det är före satelliternas tid.
    Man kan kanske tycka att detta faktum har utnyttjats till att hävda att dagens utveckling har varit dramatisk och speciell.

  10. 15
    Uffeb

    gunnar helmius #14

    Ja vad ska man tro?

    Det jag för ögonblicket (det senaste halvåret) tror på att ett mått på isen i Arktis i form av en graf som visar yta med minst 15% is känns porös…

    Jag förmodar att 15% is menas yta med minst 15% isflak. Is är väl annars 0% eller 100%. På en viss fläck som satelliterna ser.
    Nåja, inte på millimetern precis, men ändå…

    Vindar och strömmar kan sprida isflaken eller packa isen. Och då kan förändringarna i utbredningen ske snabbt.

    Det intressanta, om man tycker att det är intressant, är väl hur volymen av is utvecklas i Arktis. Och när det gäller tjockleken lär det finnas olika uppfattningar som du säger.

    Men att atomubåtar tryckte upp tornet genom havsisen för många år sedan är ju inget bevis för att isen på sina håll är tunnare eller tjockare idag… 

    Personligen tror jag på att det finns en trend som visar att utbredningen av isen i Arktis sakta minskar sedan ett flertal år.
    Och varje år som det sker en återhämtning så kan det bero på mer nyis eller strömmar som är gynnsamma för ”ytutbredningen”.
    Men det behöver ju inte bli mer is på grund av det.

    Därmed inte sagt att jag har en uppfattning om vad det beror på.

    Men att det skulle bero på solen eller kosmiska partiklar tror jag inte ett dyft på i det här korta perspektivet.

    Men visst är det intressant!

  11. 16
    Uffeb

    forts #15

    fattades ett ord
    Det jag för ögonblicket (det senaste halvåret) tror på, är att ett mått
    f-låt

  12. 17
    Oleg Pokrovsky

    Dear Colleagues,

    Thank you for discussion of my conclusions presented at recent IPY conference
    held in AARI (St.Petersburg, Russia).
    My vision of future climate is based on comprehensive analysis of available climate index series analysis, which permits to reveal fundamental quasi-periodical oscillations in most components of climate system:
    -Solar activity
    -SST of ocean (AMO and PDO)
    -Surface air temperature
    – Surface irradiance (modulation of cloudiness)
    -Precipitations
    -Ice extent in Russian Arctic Seas
    I found that that those are in strong coherence when inter-annual climate noise was removed in each of them
    I revealed that solar activity (next after 11-year) quasi-periodical cycle is close to 68-70 years. It drives ocean. There is 17- year delay between North Atlantic and Pacific due to global conveyer found by Prof Brocker in 90-th. Deep water branch of the conveyer has a scale of 800-1000 years. But there are several other scales for solar oscillations. Next one is close to 380-420 years. That is why I assume that solar activity minimum (analog Maunder) and cold climate is close ahead.

    My motivation might be illustrated by a set of figures presented at recent Arctic Frontiers Conference (Tromso, Norway)
    http://www.arctic-frontiers.com/index.php?option=com_docman&task=doc_download&gid=242&Itemid=155

    See also
    Pokrovsky O.M., 2009. The North Atlantic SST impact on the Ice Extent in the Kara and Barents Seas.-”Sea Technology”, Arlington, COMPASS Publ., v.50, N 9, p. 27-32.
    Pokrovsky O.M., 2009. Coherence between the winter Pacific Decadal Oscillation and the Surface Air Temperature trends in the continental regions adjoining the North Pacific.
    – CLIVAR Exchanges, Southhampton, UK, N 49, p.32-35. (http://www.clivar.org/)
    Pokrovsky O.M., 2008. Relationship between the Atlantic Multidecadal Oscillation and the ice extent in Kara Sea. – CLIVAR Exchanges, N 46, p.8-9. (http://www.clivar.org/)

Kommentarer inaktiverade.