Sanningen om de hotade atollerna

maldives-aeriel-2

Missa inte en riktigt intressant artikel av Willis Eschenbach som berättar sanningen om korallatoller och stigande havsnivåer. De tre stora huvudfrågorna är:

1. Om CO2-halten stiger orsakar det en höjning av havsytan?

2. Är det så att stigande havsnivå orsakar att saltvatten kommer in i och förorenar grundvattnet?

3. Är det så att stigande havsnivå är ett hot mot ögrupper som Tuvalu, Kiribati och Maldiverna?

På alla tre frågor svarar Eschenbach: nej. Läs mer och sprid kunskapen vidare.

Dela detta inlägg

66 reaktion på “Sanningen om de hotade atollerna

  1. 1
    Tege Tornvall

    AGW-ivrarna lever för och på klimathot och andra faror, alla orsakade av Skapelsens niding, människan. Det är som att slåss mot en hydra. Besegrar man en arm, finns många till. De har ett rikt lager att ösa ur.

  2. 3
    Morgan

    Läste just Willis artikel och den är ju mycket välskriven, han har tydligen bott i flera år på en atoll, vilket ökar trovärdigheten.

    Problemen de har är enligt Willis orsakat av människan, men inte av Tjeckerna (som tydligen är stämda!?, helgalet) utan av innevånarna själva .

    Jag hoppas hans artikel får god spridning.

  3. 4
    magnus

    Jag tror på mycket av det an skriver om förändringar ”land use”
    men jag har en invändning mot slutsatserna han drar.

    Jag antar att hastigheten med vilken havsytan stiger är avgörande. Det står inget i artikeln om hur fort papegojfiskarna måste jobba för att hålla atollen flyande.
    Det känns logiskt att det finns en kritisk gräns där havet stiger fortare än atollen. Om man tittar på bilden så ligger ju faktiskt mycket av revet under vattnet.

    Någon som vet?

    Om atollen hamnar under ytan för att sedan poppa upp igen om 50 till 200 år eller något så är det ju ett problem för de som bor där nu.

  4. 5
    Morgan

    Magnus

    Om jag förstod det rätt så växer atollen betydligt snabbare underifrån än vad vattenhöjningen är, men att det övre lagret eroderar vilket förhindrar atollen att bli mer än några meter hög, över en viss höjd blåser det översta lagret av, så en ökad takt i vattenhöjningen betyder inget atollen kommer att se likadan ut ändå.

  5. 6
    Slabadang!

    ”Går det så går det”…sa de på atollöarna!! Juristerna betalas av Greenpeace och WWF!

  6. 7
    Mållgan

    Nej någon ”artikel” var det ju inte, en bloggpost utan några som helst referenser.

  7. 8
    Olaus Petri

    Mållgan, att inte ha referenser är de nya inom vetenskapen. Den trenden startades med självaste IPCC. ;-)

  8. 9
    Jonas N

    ‘Mållgan’ tror att ‘referenser’ är ett argument. Men det är fel. Det är bara genomförd faktisk forskning som skulle kunna vara ett arguement, och det enbart ifall man inte kan jämföra med verkligheten på riktigt, dvs kan titta i ‘facit’ ..

    På UI tror de tex att begreppet ‘peer reviewed’ innehåller någon extra information (utöver sitt innehåll). De tror tex att alla ord är sanna (eller iaf omöjligen felaktiga) bara man man hittar dem i ngt som sägs vara ‘peer reviewed’, och de tycks inte bry sig om ngt annat, dvs de tror att alla ord i en publikation är ‘peer reviewed’ forskning, och därmed sakkunnigt granskad och så nära ‘sann’ man kan komma.

    Och de verkar inte heller lära sig av sina misstag. Inte ens om man idkar högläsning ur referenserna med dem och åt dem …

    Så kan det gå. Och i fallet ‘klimatforskning’ och ‘klimathot’ har vi sett övertydliga exempel på just detta …

  9. 10
    Morgan

    Mållgan

    Killen har ju bott på en Atoll i flera år vilket man måste väga in, han använder egen erfarenhet,  dessutom stämmer det väl med Mörners syn och han har ju en mycket god vetenskaplig bakgrund.

  10. 11
    István

    Mycket intressant artikel.
    Redan Darwin lär ha konstaterat att korallöarna tycks flyta på havet.
    Det är fascinerande med de sötvattensfickorna som finns flytande ovanpå saltvatten.
    Hur går det ihop med ozmosens lagar?
    Kan någon förklara?

  11. 12
    Christopher E

    magnus #4 och övriga;

    Rent teoretiskt har du rätt, det finns naturligtvis en teoretisk gräns för hur snabb nivåförändring ett rev klarar av. Men lägg märke till att de flesta korallarter har en tillväxt som mäts centimeter per år, medan havsnivåökning mäts i millmetrar per år. Så inom en hel tiopotens finns marginal för atollen att hålla takten, så länge inte andra faktorer stör korallerna eller revfiskarna (och inom det ryms ju även de flesta hypoteserna om framtida havsytehöjning, hur osannolika de än må vara).

    Att de flesta atoller har långt, långt ner till bergskärnan från den slocknade vulkanen har dock mer med subidens att göra än havsytehöjning. Så fort vulkanen slutade bygga på, började den sjunka när dess tyngd pressar ner i berget och jorskorpan (tunn oceanplatta i de fallen). Tyngden av kalkstenen från korallreven hjälper till ytterliggare. Så atollerna är vana vid att resa sig i takt en relativt höjd vattennivå sedan miljontals år.

    På några ställen i världen finns fossila korallrev på undervattensrev långt under ytan. Flera saker kan ha hänt; geologiska faktorer kan ha sänkt berget fortare än korallrevet hunnit med, eller har plattektoniken flyttat revet ur gynnsamt klimat för korallerna. Men någon havsytehöjning från smältande isar är inte orsaken, den är för långsam.

    Willis artikel är mycket bra. Han klargör tydligt att själva atollen är uppbyggd av lösa jordarter från reven, och att dessa (bevisligen) kan spolas upp över havsytan till en viss nivå. (Detta lyckades jag aldrig övertyga Thomas Palm om här som en parantes. Han var övertygad om att erosionens krafter dominerade, och att atoller bara finns för att vattnet var lägre förra mellanistiden, något som går att motbevisa med en spade och lite tålamod om  man vill. Jag har själv haft förmånen att efter utblidning i naturgeografi och geologi tillbringa en del tid på just atoller i Polynesien.) Jag vill tillägga till det Willis skrev att multnande växlighet också bygger upp atollen med jordmån (kolet till det hämtas som bekant ur atmosfären via fotosyntes).

    Det är rejält uppfriskande att läsa Willis konkreta förslag till en lokal och effektiv miljövård, med omtanke om reven och smart vattenanvändning. Så fjärran från den politiskt infekterade AGW-debatten där vi helt verkningslöst ska förledas tro att det hjälper atoller att driva lågenergilampor med ström från från vindsnurror i Sverige…

    Den enda kritiken jag har mot Willlis är påståendet att havsytehöjningen varit densamma i ”hundratals år”. Nja, den senaste höjningen tycks ha inletts på 1800-talet som ett fördröjt svar på återhämtningen från Lilla Istiden. Det är dock inget som påverkar kärnan av hans resonemang.

    En liten bild från Raroia i Polynesien med min segelbåt i förgrunden.

  12. 14
    Måns B

    Istvan #11
    Det är en effekt av skillnad i densitet mellan salt- och sötvatten.  Eftersom saltvattnetet har högre densitet och därmed är tyngre sjunker det till botten. Mellan de två vattenmassorna bildas ett så kallat språngskikt där en viss bladning sker. Men när sötvattnet blir saltare ökar samtidigt densiteten och det sjunker, språngskikten är ofta en relativt stabil bariär för vattenblandning mellan olika salthalter.

    Det är samma fenomen som ger upphov till exempelvis syrefria bottnar i Östersjön, där salthalten är högre vid botten och språngskiktet (språngskikten) gör att ingen syresättning sker av de djupare vattnen.

    Fenomenet kallas för haloklin (ungefär saltgradient) och återfinns i de flesta hav.

    Som en parantes kan jag ju nämna att temperaturen kan ge upphov till liknande skillnader i densitet, termoklin, vilket ses i insjöar sommartid, med ett termiskt språngskikt.

  13. 15
    Gunnar Littmarck

    Mållgan
    Nog är det avsevärt trovärdigare med en artikel som kommenteras och kan bemötas av de som ogillar slutsatsen.
    Du kan ju skriva dina skeptiska frågor och få svar, till skillnad mot mycket sketen fuskforskning som publicerats i så kallade vetenskapliga alster.
     
    Eftesom bloggen är världsledande i ämnet, läses den mycket noggrant av alla som försöker profitera på felaktiga hotbilder.
     
    Jag kan lova dig att tystnaden bekräftar slutsatserna.

  14. 16
    Gunnar Littmarck

    Kanske ett förbud mot dynamitfiske (gärna med fiskodling som alternativ).
    Menade atollhotstroende allvar, skulle just fiskodling och kanske solavsaltningsanläggningar av havsvatten vara konstruktiva åtgärder.
    Förövrigt kan både solceller och kanske de vindkraftverk som inte skadar fåglar i kombination med batterier vara bra atollbistånd.
    Snart är alla fattiga på Internet, se bara hur Afrika bygger små energiöar till laddning av mobiler och datorer.
     
    Ville vi kunde vi bygga ett gratis satellitkommunikationssystem och starta mycket fler avgiftsfria universitetsutbildningar på nätet.
     
    Problemet är som vanligt, det vill inte våra ledare.
    Det skulle ju skapa utveckling och avskaffa beroende, inga biståndsprofitörer behövs i en sådan värld.

  15. 17
    magnus

    ”Rent teoretiskt har du rätt, det finns naturligtvis en teoretisk gräns för hur snabb nivåförändring ett rev klarar av. Men lägg märke till att de flesta korallarter har en tillväxt som mäts centimeter per år, ”

    Aha, ett rakt svar på det jag frågade efter! Tack för det.
     

  16. 20
    tty

    Mållgan:

    här har du en intressant referens, om Maldiverna t o m:

    Late Quaternary reef growth and sea level in the Maldives (Indian Ocean)
    GISCHLER Eberhard ; HUDSON J. Harold ; PISERA Andrzej ;
    Marine geology, vol. 250(1-2):104-113.
    Abstract
    Based on rotary drilling and radiometric and U-series dating, we present the first comprehensive data on Holocene reef anatomy and sea-level rise as well as nature and age of underlying Pleistocene limestone in the Maldives. Holocene reefs in Rasdhoo Atoll, central Maldives, are composed of four facies including (1) robust-branching coral facies, (2) coralline algal facies, (3) domal coral facies, and (4) detrital sand and rubble facies. Branching coral and coralline algal facies predominate the marginal reefs and domal corals and detrital facies preferentially occur in a lagoon reef. In addition, microbialite crusts are found in lower core sections of marginal reefs. Microbialites formed during the early Holocene in reef cavities. Holocene reef thickness ranges from 14.5 m to >22 m. Reef growth started as early as 8.5 kyr BP. Marginal reefs accreted in the keep-up mode with rates of > 15 m/kyr. Rate of sea-level rise significantly slowed down from 7-6 kyr BP and subsequently gradually rose with rates < 1 m/kyr. The lagoon reef accreted in the catch-up mode with rates of around 4 m/kyr. Even though no indications of a higher than present sea level were found during this study, it is not entirely clear from the data whether the sea gradually rose to or exceeded present level in the late Holocene. Submarine cementation in Holocene reefs studied is rather weak, presumably as a consequence of high accretion-rates, i.e., short time available for consolidation. Pleistocene coral grainstone was encountered in one core at 14.5 m below present level and three U-series dates indicate deposition during marine isotope stage 5e ca. 135 kyr BP.

    Så ett barriärrev klarar en havsnivåhöjning av mer än 15 mm/år och lagunbottnen ca 4 mm/år.

  17. 21
    Gunnar Littmarck

    tty
    om dagens lokala höjning (den enda stora på världshaven) på Tuvalu håller i sig länge, får de problem, över 15mm/år
    Men det nog bara ett tag, havet där kan inte värmas mycket mer, ty avdunstningen och därmed nedkylningen ökar parallellt.
    Visst är det häftigt med jordens effektiva termostater? ( där vatten finns i gas och flytande form)
    I princip kan det djupare vattnet i området värmas avsevärt mer.
    Jag gissar att det är just från havsbotten temperaturtillskottet kommer där.

  18. 23
    magnus

    tty
    Förutsatt förstås att korallerna växer som dom ska. Om vi antar att det finns en havsnivåhöjning orsakad av en högre temperatur så har ju detta också effekter på korallernas tillväxt. Åtminståne under en tid.
    Tänker på Coral bleaching förstås.
    http://www.springerlink.com/content/k6788j1h36qu6702/
     (jag antar att korallrev återkoloniseras av nya arter som tål högre temperaturer med tiden men vilka tidsperspektiv talar vi om? Experttips tack!)

  19. 24
    Ahrvid Engholm

    Helt oaktat att havsytan inte lär stiga mer än ganska litet, och inte mer än hanterbart, gäller att det också sker en sorts ”landhöjning” i av människor brukade trakter även utan att landet studsar tillbaka från en istid.
      Det sker nämligen en stadig tillväxt av s k kulturlager. På odlad mark stiger markytan därför att växter tar upp kväve och CO2 och bildar en massa som läger sig överst (även om man skördar och tar bort växtligheten hela tiden, blir det en del kvar). Det är därför arkeologer alltid får gräva sig nedåt för att komma bakåt i historien. I städer och bebyggelse bygger man oftast nya hus ovanpå gamla grunder. Och människor lämnar ofta efter sig skräp m m som lägger sig i lager överst.
      Jag är inte insatt i hur stor denna ”kulturella landhöjning” är för t ex Maldiverna, men jag skulle bli förvånad om den vore *helt* frånvarande. Öarna lär vara ganska tätbefolkade, och det är normalt sett gynsamt för ”kulturell landhöjning”.
      En annan faktor av betydelse är att i floddeltan (Mississippis mynning, Nilen, Bangladesh m fl ställen) sker hela tiden en tillväxt, därför att floden hela tiden bär med sig slam och materia som avsätts i flodmynningen. Det oreras stundom om att floddeltan skulle sköljas bort av ”klimatförändringar” – men man bör också ta i beaktande att de även hela tiden byggs på!
      Jag såg en dokumentär om Egypten, där det framhölls att strandlinjen mot Medelhavet flyttat ut *5 mil* jämfört med faraonernas dagar.

    –Ahrvid

  20. 25
    Måns B

    Jag tror fortfarande att det största hotet mot atoller, låglänta öar och kustnära områden är inte en ökad havsnivå utan en ökad högstanivå på vågorna.
    Flera studier (jag har länkat tidigare till en del av dem) vissar att våghöjden ökar på haven. Sambandet mellan temperaturökning och våghöjd verkar finnas men jag har inte fått helt klart för mig hur det samverkar (det kanske Gösta W eller tty kan förklara för mig).

  21. 26
    totte wallin

    Måste vara jobbigt att läsa för a-ya-tollorna på IPCC !  Hur går det för Per Holmgrens barn … det var ju för att dom inte kunde åka skidor i framtiden (nu) som han  engagerade sej !!!!

  22. 27
    Uffeb

    Tyvärr utanför ämnet för tråden…

    Men visst har det varit kallt som attan på sina håll.
    http://www.yr.no/nyheter/1.6967320

    Visserligen bara väder, men det kan kanske vara till glädje för många?

    När det gäller atolldiskussionerna så följer jag nyfiket med, men har noll att bidra med.
    Inte ens en gliring.. :-)

    Men jag lär mig en hel del som jag inte visste att jag inte redan kunde. 

  23. 28
    Jonas N

    Jag tror nog snarare att överexploatering är det enda reella hotet mot korallatoller, sådan som sliter för mycket på grundvatten och kringliggande rev.

  24. 29
    magnus

    Ahrvid Engholm

    Floddeltan växer så länge vattnet rinner. Ökad behov av dricksvatten och konstbevattning gör att flera av de stora floderna inte är vad dom har varit när de faktiskt når havet (om dom ens gör det!)
     Exempelvis Coloradofloden.

    Då misstänker jag att en del deltan börjar erodera bort. Jag har inte läst om det  men det kommer nog.
    Nån som vet?

  25. 31
    Uffeb

    Jonas N #28

    Så du tycker att dom ska leva annorlunda där borta?
    Jo det har nog kanske funnits poänger i det tankesättet. ”Sköt dig själv och skit i andra” är ett ofta använt uttryck.
    Men det fungerade nog bättre i det gamla bondesamhället och före globaliseringen.

    Nu använde jag ”halmgubben” i min kommentar. Något som jag tycker illa om. Men du tycks ju gilla den metoden. :-)

  26. 32
    Christopher E

    magnus;
     
    Jag tycker i princip dina funderingar är riktiga. Annan mänsklig påverkan tillkommer till de naturliga processerna. Så har till exempel Mississipideltat börjat krympa därför att man stört den naturliga tillrinningen och därmed sedimentationen. I Bangladesh däremot har ju avskogning och därmed ökad erosion högre upp fört ut mer sediment, vilket åtminstone teoretiskt hjälpt deltat bli större.
     
    Och temperaturer påverkar även koralltillväxt som du säger. Fast det behöver inte alltid komma nya arter för det. Korallerna byter den alg de är i symbios med mot en med högre värmetålighet, vilket inte behöver ta lång tid, av döma från studier vid Stora Barriärrevet. Man ska inte heller glömma att högre temperaturer också ökar korallernas utbredningsområde.
     
    Jag är dock helt övertygad, vad gäller atoller, om att de effekter Willis nämner (fiske, revexploatering mm) helt överskuggar andra faktorer vad gäller revets, och därmed atollens, fortlevnad.
     
    Notera förresten angående trådens ämne att ingenstans i hela världen har någon behövt flytta från låga öar på grund av havsnivåhöjning.
     
    Måns B:
     
    Högre vågor kan bara åstadkommas av starkare vindar, alternativt samma vindstyrka som blåser mer varaktigt eller över ett större uppbyggningsområde (fetch) för vågor. Dessa saker kan lika gärna åstadkommas av sjunkande temperatur.

  27. 33
    JacobS

    Ayatollorna är mer hotade än atollerna. Väktarrådet och ayatollorna lever på lånad tid medan atollerna lånar tid och rum från papegojfiskarna. Och dom i sin tur har all rumtid i världen. Ränta: 0%
    Det blir min slutsats av att läsa alla smarta bidrag i den här tråden.

  28. 34
    magnus

    Det lilla jag har sett av dynamitfiskepåverkade (är det ett ord?) korallrev får mig att dra samma slutsatser som du om vad som hotar atollerna. Men det är ju ingen tröst. Effekterna är väl additiva så att korallrev i dålig kondition är mer utsatta för vädrets makter.

    och en tanke:
    ”I Bangladesh däremot har ju avskogning och därmed ökad erosion högre upp fört ut mer sediment, vilket åtminstone teoretiskt hjälpt deltat bli större.”- Knappast någon långsiktigt hållbar lösning på problemet – eller hur:-)

    Sen reagerar jag på det sätt som Willis argumenterar mot att det skulle finnas ett samband mellan havsnivå och CO2-halt.
    Jag är ganska säker på att om han plottade CO2 och havsnivå mot varandra så skulle han få en mycket stark korrelation. (jag vet -korrelation är inte orsak) Särskilt om han valde ett lite lite längre tidsperspektiv.
    Men varför gör han inte det?

  29. 35
    JR

    Problemet för atollerna är att folk käkar upp kokosnötterna. Låter de bli det så växer det upp stora kokosberg. Tror jag i alla fall. Fast jag har väl fel som vanligt. :D

  30. 36
    Gunnar Strandell

    Thomas Palm gav mig omdömet ”okunnig men kreativ” och sedan dess försöker jag förbättra båda punkterna. 

    Tack Maggie, och alla ni andra för det jag lärt mig i denna tråd!

    Men säg inget till Maldivernas president, för då hamnar jag kanske i samma utvisningsbås som Axel Mörner. Det vill jag slippa eftersom vi nog inte har samma syn på kärnavfallsförvaring och slagrutor. 

    Jonas #28 och Uffeb #31,   
    Jag tolkar Jonas ord om överexploatering så att drar sig  för att åka till en atoll och om han ändå gör det ska lovar han att inte dyka på natten och väcka fiskarna. 

    Jag tänker bara drömma om en paradisö dit inte ens Greenpeace eller WWF får åka för att berätta hur mycket bättre det blir om de får pengar till att ha att ha permanent närvaro.

  31. 38
    magnus

    Gunnar Strandell. #36 mfl
    O.T.
    ”Kreativ” tror jag allmänt anses som en positiv egenskap och  inget som du måste försöka arbeta bort :-)

    Vilket får mig att tänka på den här bloggen
    http://www.nattvakt .com
    Inte min cup of tea. Men jag undrar vad i hela fridens namn han menar med sin slogan. Är han för eller emot. Vadå?

    ”nattväktaren – en fyrbåk mot oförnuft, ofrihet och osjälviskhet”

    Hur skall man tolka det? och hur tror han att han skall få någon uppslutning i sin kamp mot osjälviskhet.
    Eller är det något han strävar mot.

    Förslag någon….

  32. 39
    Gunnar Strandell

    Natrix #37
    Tack för länken!
    De närmaste timmarna och dagarna blir spännande, för det går att tolka detta som en ”pudel” från Susan Solomon. IPCC har ju tidigare inte velat behandla vattenånga annat än som förstärkning av växthuseffekt en hos CO2.

    ”Pudeln” kanske är bara halv eftersom hon bara behandlar stratosfären och andra skriver om ”låga moln”. Och den kan minska till en ”tumme” med alla hennes förbehåll om naturliga och andra effekter.

    Det är ändå banbrytande när en forskare som stöder AGW-hypotesen publicerar något som närmar sig negativ återkoppling från vattenånga.
      

  33. 40
    Natrix

    Gunnar #39 – Just det.
    Hon avslutar med att påpeka att det finns många obesvarade frågor kvar. Det är ju en självklarhet för alla utom för de troende.

  34. 41
    Gunnar Strandell

    Magnus #38
    Jag lovade Thomas Palm att både öka min kunskap och min kreativitet och hoppas att det inte var det som fick honom att lämna TCS.

    Efter en snabb titt hos Nattväktaren får jag ett litet problem med att vara emot osjälviskhet.

    Jag håller med om att begreppen ”självisk” eller ”egoism” per definition inte  är goda eller onda. Men sedan jag fick barn har jag  inkluderat dem och deras barn i alla tankar om mig själv eller mitt ego och då krackelerar objektivismen i mina ögon.  Jag vill inte se mig i en situation där jag tvingas välja mellan dem och mig. Kalla mig förnekare om ni vill!   B-)

    I trådens ämne står jag dock fast vid att jag är nöjd med att drömma om en atoll och att krydda med Bengt Danielssons skildringar. 

  35. 43
    tty

    Magnus #29
    Jodå, både Coloradoflodens och Nilens deltan är illa ute eftersom dammarna uppströms fångar upp sedimenten. Fast naturligtvis får CO2 skulden, åtminstone i Nilens fall. När det gäller Mississippideltat är problemet ett annat. Man har vallat in flodfåran för att undvika de förr årliga översvämningarna. Resultatet blir att sedimentet samlas på flodbotten och flodens nivå blir allt högre. Resultat: färre men värre översvämningar. Det har sedan många år funnits en färdig plan för hur deltat skall kunna återställas, men det blir dyrt och kräver dessutom att man accepterar att vissa områden översvämmas regelbundet, så ingen politiker vill ta i det med tång. Till sist kommer naturligtvis Mississippi att bryta igenom vallarna och ta sig en ny väg till havet (som brukar ske med några hundra års mellanrum), förmodligen i trakten av Atchafalaya.

  36. 44
    Uffeb

    Annika #42

    Jag trodde att den här bloggen ville stoppa alla konstiga artiklar i ”gammelmedia” som skrivs för att det inte finns annat och mer väsentligt att skriva om.

    Men sedan en längre tid har det ofta länkats här till, och spridits, den sortens journalistik som man inte vill se spridd.

  37. 46
    Slabadang!

    TTY!

    Observera att Tuvalu och Kiribati liiger i ett område med naturlig landsänkning.Skandinavien höjer sig dock tre gånger fortare än vad Tuvalu sjunker.Läser man ut skillanden i relativa havsnivå   mellan Tuvalu och de andra öarna i den , så hittar man nog svaret  om landsänkningen i skillnaderna dem emellan.Tuvalu verkar dock klara sin ”kulturella höjning” i takt sin landsänkning.

  38. 47
    Tomas

    Despite popular opinion and calls to action, the Maldives are not being overrun by sea level rise,
    http://wattsupwiththat.com/2009/03/19/despite-popular-opinion-and-calls-to-action-the-maldives-is-not-being-overrun-by-sea-level-rise/

    Nils-Axel Mörnes öppna brev till Maldivernas president,
    http://network.nationalpost.com/np/blogs/fpcomment/archive/2009/10/20/maldives-president-all-wet-on-sea-level.aspx

    Dr. Nils-Axel Morner on Alex Jones Tv 1/3
    IPCC’s Global Sea Level Rising Statement is Wrong,

    http://www.youtube.com/watch?v=vQRe7hNwN-c

    Dr. Nils-Axel Morner on Alex Jones Tv 2/3
    IPCC’s Global Sea Level Rising Statement is Wrong,

    http://www.youtube.com/watch?v=YMRHJPozCRs

    Dr. Nils-Axel Morner on Alex Jones Tv 3/3
    IPCC’s Global Sea Level Rising Statement is Wrong,

    http://www.youtube.com/watch?v=dMLoYDzgSI4

  39. 48
    Christopher E

    magnus #34;

    Nej, jag menade inte naturligtvis att avskogning är bra i sig, bara att deltan påverkas av mänskliga aktiviteter utan värdering.

    Vad gäller korrelation mellan havsytehöjning och CO2 saknas den som Willis skriver. Den nuvarande fasen av havsytehöjning började ca 1880 och har inte accelererat. CO2 däremot började inte öka signifikant förrän efter 1940. Man skulle alltså behövt en havsyteacceleration efter 1940 för att kunna hävda korrelation. I kortare perpektiv har ju dessutom höjningstakten minskat senaste tiden trots rekordstora CO2-ökningar. Ibland hävdas det att havsytehöjningen accelererat, men då jämför päron och äpplen (tidvattenmätare mot satelliter sedan 1992). Kontinuerliga serier med samma teknik visar ingen acceleration, och då ska man komma ihåg att om tidvattenmätare visar fel, är det sannolikt i riktning mot för höga värden. Detta därför de ofta ligger i hamnar där ökad infrastruktur ger lokal subsidens.

    Sant är förstås som du skriver att mänsklig störning på rev minskar deras motstånd mot förändringar. Men då är det det som är problemet och ska fokuseras på. Det är lättare att stödja önationerna att skydda reven än att fruktlöst försöka styra världshaven nivå.

  40. 49
    Mikael

    ”Sanningen” om de hotade atollerna… Jo, det är ju klart att när en skeptiker skriver blir det en sanning. Den som lever får se – tycker för övrigt att magnus och christophers diskussion ovan är mkt intressant. Och jag tror inte på en ljus framtid för världens korallrev, tyvärr.

  41. 51
    Gunnar Littmarck

    tty#45
    Jag sände iväg ett bete till alarmisterna…
    Men om vi ser till satellitkartorna och inte till de lokala stationerna (som tar med landändring) så finns ett område, ser nu att det är väster om Tuvalu, med minst 15mm/år.
    Jämför sid 7 med sid 36 i din länk.
    Du har samma karta i din hänvisning, jag plockade ner den på ett annat ställe.
    Jag skrev ganska otydligt och fel i min kommentar över:
    Så här borde det stått:
     
    Lite väster om Tuvalu stiger havsytan med minst 15mm/år i förhållande till jordens medelpunkt.
    Det hade dock varit ett kasst lockbete till bloggens mer rättroende skribenter.

  42. 52
    Slabadang!

    TTY!

    Det är så många korrumperade uppgifter i omlopp så man vet vare sig ut eller in längre.Oceanograferna verkar inte vara sams med geologerna i Australien.Tyvärr är nogrannheten i GPS mätningar som att försöka räkna droppar med hjälp av litermått.Jag förstår inte ens hur man kan offentligöra resultat med det som underlag.

  43. 53
    tty

    Slabadang! #52

    Förstklassiga GPS-mätningar är helt tillräckliga för att mäta rörelser av storleksordning 5 mm/år om man har en mätserie över några år. De används rutinmässigt för att mäta kontinentalplattornas rörelser och resultaten har validerats genom långbasinterferometri.
    Själv tror jag i detta speciella fall faktiskt mera på markmätningar än satellitmätningar.

  44. 54
    magnus

    Christopher E 48
    ”Nej, jag menade inte naturligtvis att avskogning är bra i sig, bara att deltan påverkas av mänskliga aktiviteter utan värdering.” Det förstod jag att du förstod :-)
    Ok jag förstår ditt resonemanget om havsytenivån från 1880 och framåt. Men jag tycker att Willis artikel hade framstått som seriösare om han utvecklat detta. Den korta mätserie han visar upp betyder ju ingenting. Då framstår den delen av artikeln som oseriös ”förnekarpropaganda”, vilket får den kritiske att ifrågasätta resten av hans slutsatser också.
    Synd tycker jag.

  45. 55
    Christopher E

    magnus;

    Det Willis visar i diagrammet är från och med att satellitdata för havsyta finns. Därav 1992.

    Som du kanske såg ovan konstaterade jag också att Willis talades om ”centuries” av höjning, vilket inte är sant. Så där håller jag med dig igen. Ett misstag i en text kan tyvärr dra bort uppmärksamheten från kärnan i budskapet.

    Här är havsytehöjningen i lite längre perspektiv

    Och här en annan graf. Willis period är den röda i slutet.

  46. 56
    Christopher E

    Om den andra länken strular ovan (det gör den hos mig) högerklicka på den och välj ”öppna i nytt fönster”. Eller motsvarande beroende på browser.

  47. 57
    István

    Re #42
    Geo engeneering. Det finns dom som påstår att vi redan idag håller på med geo-engeneering. Genom alla utsläpp etc.
    På denna blogg är vi tveksamma om den antropogena inverkan på klimatet, men ponera att det finns en sådan påverkan, och vi vill korrigera detta.
    För detta erbjuds vi en lösning. Minska CO2.
    Det kan finnas betydligt smartare lösningar om nu problemet består av en för hög temperatur.
    Det är detta en del forskare sysslar med. T.ex Nathan Myrvold mm. vid Intellectual Ventures. Dom jobbar för egna pengar!
    En av ideerna är att imitera vad vulkanerna gör, dvs föra upp svaveldioxid i stratosfären. Man sänker då temperaturen mycket effektivt, dessutom med en av naturen beprövad metod.
    (Mont Pinatubo har sänkt jordens temp. temporärt med ca 1,5 grader)
    Låter suspekt också i mina öron, men man påstår följande:
    Ta en av de vanliga (skitiga) koleldade kraftverken, som redan idag spyr ut en stor mängd svaveldioxid. SO2 på låg höjd har ingen kylande effekt. Man jobbar alltså med av att i princip förlänga skorstenen till stratosfären, och släppa ut samma mängd gas där. Då får man en dramatisk temperatursänkande effekt.
    Vet inte. Står vi inför alla de katastrofer som IPCC hotar med, ja då kan det vara bra att ha flera verktyg lådan än det officiellt föreslagna.
    Det ultimata vansinnet, enligt min mening är att dramatiskt minska CO2 utsläppen. Med de oerhörda konsekvenser som en sådan ”lösning” innebär. Vi får då krypa tillbaka till medeltiden.
    Hoppas innerligt att vi slipper. Men vi har säkert många problem framför oss. Vi behöver innovativa lösningar, och dessa kommer med  all säkerhet inte från någon FN organ!

  48. 58
    Torsten Wedin

    István:
    Vi behöver ingen temperatursänkning de närmaste 40 åren. Ja, inte senare heller för temperaturökning är bra. De närmaste 40 årens låga temperatur blir katastrofal.

  49. 59
    Labbibia

    Totte # 58
    Håller med dig. det var 19 grader kallt när jag åkte till jobbet i morse…….det kan man gärna slippa framöver…. :-(

  50. 60
    Torsten Wedin

    Labbibia #59:
    Dej hade jag också gärna sett i Västerås 13 januari, men vi kanske ses när vår allas Gunnar Littmarck håller föredrag.

  51. 61
    Labbibia

    Totte # 60
    Det hade verkligen varit kul att vara där, men det fungerade inte rent praktiskt. Ibland har dygnet helt enkelt för få timmar.

    Har du och Gunnar bestämt något?

  52. 62
    Torsten Wedin

    Labbibia #61:
    Det enda Gunnar och jag bestämt är att jag ska ge järnet för att han ska få hålla föredrag på AFI (ABB Free Innovators). Datum är inte bestämt men det blir troligen under våren och ämnet blir ”Dagens och morgondagens energi, ur tillgänglighetssynpunkt och kostnadssynpunkt”. Rubriken kommer nog att bli litet annorlunda. Om jag får gissa så kommer det att handla en hel det om Thorium. Rätta mej Gunnar om jag har fel.

    Jag har bra kontakter på AFI så det är nog nästan klart att det blir av. Om inte så har jag ett alternativ, Västerås Tekniska Förening.

  53. 63
    Torsten Wedin

    Labbibia #61:
    Den stora glädjen för dej om du kommit till Västerås 13 januari var inte att träffa mej utan att träffa Lena Krantz, AOH och naturligtvis självaste Gunnar Littmarck.

  54. 64
    Torsten Wedin

    Labbibia #61:
    Jag glömde Fred Goldberg. Han var otroligt bra. I hans slutreplik, som du kan höra på http://www.kduberg.com/vasteras.html , var det drag under galoscherna. Hoppas att du läser detta Fred. Jag är dig evigt tacksam att du ställde upp i Västerås. Labbibia, det är 3-minutersklippet jag syftar på.

  55. 66
    István

    Torsten Wedin #58
    Temperaturökning är bra.
    Jag har flyttat till Spanien av denna (och andra) anledning-ar.
    Det är Fan så kallt här oxå f.n.

Kommentarer inaktiverade.