Prioritera tillväxt

Gösta Walin och Pär Krause har skrivit en mycket bra debattartikel i Aftonbladet Debatt.

Aftonbladet 091102

Självklart ska utvecklingsländerna få möjligheter att komma ikapp rika väst, oavsett om det sker med hjälp av fossila bränslen eller annat. Dagens klimatpolitik motiveras ofta med omsorgen om de allra fattigaste, som sägs bli kraftigast drabbade av klimatförändringens konsekvenser. Om detta vet vi dock mycket lite. Konsekvenserna utmålas i bristfälliga klimatmodeller och de fattiga har haft det svårt hela tiden. Det moraliskt riktiga borde vara att hjälpa de fattiga länderna att utvecklas så att de själva kan hantera konsekvenserna av skiftande klimat.

Dela detta inlägg

28 reaktion på “Prioritera tillväxt

  1. 1
    Patrik

    Med tanke på de stora osäkerheter som föreligger i själva den bakomliggande, naturvetenskapliga frågan, så får man väl räkna med att de energipolitiska och socioekonomiska frågorna är MINST lika osäkra – sannolikt betydligt mkt mer osäkra.
    Därför bör man nog skynda väldigt långsamt och vara väldigt försiktiga från makthavarhåll.

  2. 2
    Mika N

    Det är nog snarare så att dagens klimatpolitik går ut på att de något rikare västländerna ska finansiera den ekonomiska tillväxten och välfärden i de något mindre rika utvecklingsländerna, dock även fattiga.

    Det är därför vi får med jämna mellanrum bevittna olika jippon som arrangeras av antingen potentiella bidragstagarna själva, så som Maldiverna gjorde nyligen, eller av deras hantlangare så som tågkonduktören Pachauri, numera herr IPCC.

    Det är uppenbart att dessa (utvecklings)länder vill hitta en genväg till välstånd och rikedom genom att skuldbelägga västekonomierna, i stället för att ta sig dit genom hårt arbete.

  3. 3
    Ann L-H

    Off topic igen, men mysteriet med den försvunna posten på Klotet är löst. De hade av misstag, så förargligt, skrivit fel arkivieringsdatum. Nu är posten tillbaka och jag har fått möjlighet att desutom tipsa dem om intervjun med Lord Monckton och köpenhamnavtalet på ICECAP.
    Det ska verkligen bli intressant att se om de bedömer att det är en tillräckligt intressant fråga för Klotet. 
     

  4. 4
    Håkan Sjögren

    Patrik # 1 : Jag anser att det inte föreligger några osäkerheter i den bakomliggande NATURVETENSKAPLIGA frågan. Det är ju klart som korvspad att CO2 inte påverkar klimatet. Den rådande tveksamheten ligger tydligen på de ekonomiska och politiska och sysselsättningpolitiska (för ”klimatforskare”) planen.

  5. 5
    Gunnar Littmarck

    Tanken att rika länder ska betala fattiga länders energisystem, är bra, men.
    Det finns många mycket rika i fattiga länder, de måste hjälpa till, minst lika mycket som fattiga i rika länder.
    I annat fall mister överföringarna legitimitet.
    Jag upprepar för nya läsare:
    Det finns nu över 350miljoner i Indien med högre köpkraft än västeuropéer.
    Kina Har många fler dollarmiljardärer än Japan..
    Kina och Indien samt många andra så kallade fattiga länder växer med 5-7% högre takt än Västeuropa.
    7% högre real växt ger fördubbling vart 10:onde år så om 20 år kanske de är 4ggr starkare (tror jag) relativt förhållandet med dagens Europa, helt utan stöd.
     
    Vi ska skilja på länder och individer, därför det är sjukt med dagens byråkratiska och korruptionsskapande system.
    Alla biståndskarriärister vet att det finns extremt rika i de flesta mottagarländer, men som skiter högaktningsfullt i sina medmänniskor.
    Det finns kastsystem och i Afrika är stamlojaliteten troligen avgörande.
    Lösningen är att skapa bistånd på individnivå.
    Med inkomster som relativt ökar mest för de med minst resurser, ökas välfärden snabbast och billigast.
    Lite trist för europeiska politiker då de inser att Europa är på väg att bli omkörd i expressfart, enbart av svällande europeisk förlamande byråkrati.
     
    Tänk om de tog konsekvenserna av det?

  6. 6
    Rosenhane

    Per Holmgren klimattipsar Reinfeldt i dagens Aftonbladet och säger bl.a. :
     
    ”USA och Europa har byggt upp sitt välstånd genom att släppa ut koldioxid.
    Därför har vi ett extra stort ansvar för klimatförändringarna.”
    ”Lyssna nu, Obama” | Nyheter | Aftonbladet
     
    Och jag som i min enfald trodde att vårt välstånd  har uppnåtts genom tekniska innovationer,  medicinska framsteg, demokratisering och hårt arbete. :(
     
     

  7. 7
    Jonas N

    Rosenhane mfl

    USA och Europa har byggt upp sitt välstånd genom att släppa ut koldioxid. Därför har vi ett extra stort ansvar för klimatförändringarna.”

    Just den här typen av skuldbeläggning tycker jag är extra osmaklig. Den är förstås helt och hållet åt helv_te.

    Den är långt värre än en tidigare vanlig version som brukar låta ungefär så här:

    ”USA och Europa har byggt upp sitt välstånd genom att plundra kolonier och utvecklingsländer på råvaror och billig arbetskraft”

    Den är lika tokfel i sak, men när det gäller CO2 existerar öht inget motsatsförhållande: Ingen har berövats möjligheter (hittills) av att använda fossila bränslen. Det existerar inga klimatförändringar som går att mäta, och CO2 är sannolikt väldigt odelaktiga i dom små ändringar som möjligtvis kan uppstå och kanske mätas/observerars i någon diffus framtid (som vi inte vet nästan något alls om idag)

  8. 11
    Patrik

    Håkan #4>> Wow! Har du BEVIS för att det INTE är så som IPCC säger? :)

  9. 12
    Patrik

    En intressant aspekt på allt detta är att i många utvecklingsländer så finns det bara en liten elit som ens har en aning om allt detta som pågår på stormöten.
    Vi är sällsynt ”välinformerade” här i väst/norr.

  10. 13
    Emelie

    Städer i utvecklingsländer släpper ju tydligen ut mer än vad industriländernas städer gör. Vad kan det bero på tro? Brist på teknologi? Ja, så är det kanske…

  11. 14
    Björn

    En rätt vettig artikel med pragmatisk hållning. Hoppas fler hinner tänka till innan några beslut tas i klimatfrågan. Det är en sak att ha ambitioner, men ingenting uppnås utan konsekvenser, vilket förhoppningsvis berörda blir påminda om så fort som möjligt.

  12. 15
    Håkan Sjögren

    OAH # 3 : Jag tror att det finns en hel del missuppfattningar om ozon,speciellt bland AGW-are. Så här ligger det till: Den hårda UV-strålningen från solen är så energirik att den kan splittra upp syremolekylerna. Den processen filtrerar bort en stor del av den skadligaste UV-strålningen. Samtidigt får vi fria syreatomer, som reagerar med syremolekylerna och bildar O3, (0zon), som kan absorbera den något mindre hårda strålningen. Summan på texten är att O2 och O3 tillsammans filtrerar bort en stor del av de skadligaste våglängderna. Under polarnatten när solen inte gått upp skapas det dåligt med ozon, samtidigt som halogenhaltiga molekyler som freon förstör ozonet så att det bildas s.k. ozonhål. Eftersom de UV-fotoner det är fråga om är mycket fåtaliga, så kan de knappast påverka jordens värmebalans. På dagen, när solen är uppe, fylls ozonförådet på igen. Mvh, Håkan 

  13. 16
    Gunnar Littmarck

    Håkan #15
    Jag anser att du bör ändra ”på dagen” till ”under sommarhalvåret”.
    Ozonhål är 20% lägre halt än ”naturligt” för plats och årstid.
    Våra numer förbjudna freoner klarade att agera katalysator ca:7000 ggr före sin nedbrytning, det skedde på lägre höjd, enligt vissa observationer.
    På låg höjd är ozon en förorening, som vi skapar mängder av, freonerna tog slut redan i kampen med våra föroreningar.
    Jag anser att ozonhotet var gravt överdrivet och jag propagerade då hårt för att lugna de som lurades med bilder på blinda får eller får med blödande ögon, så skulle vi inte dö.
     
    Pressen och politiker försökte som vanligt rida på det allmänna behovet av katastroflycka.
    Nu kostade bara ozonhotet något hundratal miljarder (eller vad tror ni all smuggling, all ökad energiförbrukning och all byråkrati kostat?), därför blev inte jag så upprörd som nu.
     
    Nu ska ett globalt klimatkrig utkämpas, där majoriteten av jordens regeringar på inga villkor vill delta….
    Detta kan bli det sista och dyraste korståget vår del av världen startat.

  14. 17
    Olle H

    Jaha minsann, Maggie, du betygsätter Walins och Krauses debattinlägg som ”mycket bra”. Det skulle vara intressant att höra vilket betyg du vill sätta på <a href=”http://www.aftonbladet.se/debatt/article6062379.ab”>vårt svar i dagens Aftonbladet</a>, där vi korrigerar vissa av Walins och Krauses stolligheter. Och om du möjligen, i ljuset härav, vill revidera ditt betyg på Walin och Krause.

  15. 18
    Fenix

    Olle H
    Vilka verifierade klimatmodeller visar ökande frekvenser av oväder som tropiska orkaner? Eller att de blir värre?
    Hur stor del av de pågående klimatfluktuationerna har visats vara antropogena?
    Hur ska en genomtänkt grön elektrifiering av Kinas och Indiens landsbygd gå till och vad kommer den att kosta? 

  16. 20
    Lars G

    Ur nylig Newsweek atikel om Al Gores nya bok:

    ”Gore loves plants and soils as only a former farm boy can (well, a summertime farm boy: as a kid he spent the school year in Washington, where his father was a senator). He regales you with numbers: more CO2 is emitted from burning and destroying forests—20 to 23 percent of the annual total—than from all the world’s cars and trucks; only by the 1980s did CO2 from fossil fuels overtake that from deforestation, which accounts for 40 percent of the CO2 increase since the 1800s.”
     
    Om 40% av det historiska CO2-utsläppet är skogsavverkning – det mesta i Syd gissar jag – så faller hela resonemanget om I-ländernas historiska utsläppsskuld!!!!
     
    Eller hur?

  17. 21
    Christopher E

    Olle H,
     
    Det var många fel i den repliken från er. För att ta ett exempel; idén att smältvattenvatten från Himalayas glaciärer håller ”100-tals miljoner människor med vatten”. Är ni lika opålästa i alla era hotbilder? Är det inte tröttsamt att upprepa alla dessa floskler?
     
    Jag lånar en kort sammanfattning jag skrev i en tidigare tråd:
     
    Vad kommer vattnet ifrån som är i glaciärerna? Svar: Till 100% från nederbörd. Består vattnet i floderna som har sin källa i Himalaya bara av nettoavsmältning från glaciärer? Svar: Nej, naturligtvis inte. Då hade glaciärerna varit borta redan i förhistorisk tid. Vattnet i floderna är alltså endast nederbörd. Är det mest då från nederbörd som fallit på glaciärer? Svar: Absolut inte. Även om det regnar mer i bergen än nedanför, utgör bergen en pytteliten del av flodernas avrinningsområden. Och glaciärerna är bara en liten yta av bergen, dessutom. Kommer det regna mindre om nu klimatet i Asien och omgivande hav nu skulle bli varmare? Svar: Nej, den hydrologiska cykeln förstärks och monsunen blir ännu blötare. Varav det mesta hamnar just i bergen. Men det finns ju bevisligen vattenbekymmer i Asien. Det måste väl vara glaciärernas fel? Svar: Nej, ineffektiv konstbevattning tär hårt på vattnet under torrperioden och avskogning samt jorderosion ställer till problem för den naturliga utjämningen under monsunen, vilket ger översvämningar. Men någon nytta gör väl glaciärerna? Svar: Ja, det gör de. Glaciärerna jämnar ut vattenflödet genom att buffra vintersnön i form av is så att en del av vårsmältningens vatten hamnar senare under sommaren. Detta har inte så stor betydelse längre ner i flodloppet, men nära bergen är det viktigare. Men i så fall måste vi väl energiransonera hela världen, köpa kvicksilverlampor och elda upp u-ländernas mat i våra bilmotorer för att rädda bergsbönderna? Svar: Nej, ingen klimatpolitik som föreslagits, inte ens den mest radikala och praktiskt ogenomförbara, kan få minsta mätbara effekt på Himalayas glaciärer. Vad ska man göra då? Svar: För en oansenlig summa jämfört med klimatpolitik, kan man bygga dammar i bergsfloderna som då också buffrar vatten över torrperioden (redan vanligt i många hörn av världen). Skadar inte dammar naturen? Svar: Ja, till viss del gör de det, men fördelarna är helt övervägande i det här fallet. För dammarna kan också användas till elektrisk produktion, vilket höjer levnadsstandarden och gör att de slipper elda upp skogarna på sluttningarna, så att markerosion och översvämningar minskar. Dessutom blir det med mindre eldning också mindre sot på glaciärerna, vilket många forskare anser vara en större orsak till smältning än klimatförändring. Fiffigt, eller hur?

  18. 22
    Christopher E

    Där försvann en del blankrader in inklippet ovan. Jag provar igen med den relevanta biten…

    Vad kommer vattnet ifrån som är i glaciärerna? Svar: Till 100% från nederbörd.
    Består vattnet i floderna som har sin källa i Himalaya bara av nettoavsmältning från glaciärer? Svar: Nej, naturligtvis inte. Då hade glaciärerna varit borta redan i förhistorisk tid.
    Vattnet i floderna är alltså endast nederbörd. Är det mest då från nederbörd som fallit på glaciärer? Svar: Absolut inte. Även om det regnar mer i bergen än nedanför, utgör bergen en pytteliten del av flodernas avrinningsområden. Och glaciärerna är bara en liten yta av bergen, dessutom.
    Kommer det regna mindre om nu klimatet i Asien och omgivande hav nu skulle bli varmare? Svar: Nej, den hydrologiska cykeln förstärks och monsunen blir ännu blötare.
    Men det finns ju bevisligen vattenbekymmer i Asien. Det måste väl vara glaciärernas fel? Svar: Nej, ineffektiv konstbevattning tär hårt på vattnet under torrperioden och avskogning samt jorderosion ställer till problem för den naturliga utjämningen under monsunen, vilket ger översvämningar.
    Men någon nytta gör väl glaciärerna? Svar: Ja, det gör de. Glaciärerna jämnar ut vattenflödet genom att buffra vintersnön i form av is så att en del av vårsmältningens vatten hamnar senare under sommaren. Detta har inte så stor betydelse längre ner i flodloppet, men nära bergen är det viktigare.
    Men i så fall måste vi väl energiransonera hela världen, köpa kvicksilverlampor och elda upp u-ländernas mat i våra bilmotorer för att rädda bergsbönderna? Svar: Nej, ingen klimatpolitik som föreslagits, inte ens den mest radikala och praktiskt ogenomförbara, kan få minsta mätbara effekt på Himalayas glaciärer.
    Vad ska man göra då? Svar: För en oansenlig summa jämfört med klimatpolitik, kan man bygga dammar i bergsfloderna som då också buffrar vatten över torrperioden (redan vanligt i många hörn av världen).
    Skadar inte dammar naturen? Svar: Ja, till viss del gör de det, men fördelarna är helt övervägande i det här fallet. För dammarna kan också användas till elektrisk produktion, vilket höjer levnadsstandarden och gör att de slipper elda upp skogarna på sluttningarna, så att markerosion och översvämningar minskar. Dessutom blir det med mindre eldning också mindre sot på glaciärerna, vilket många forskare anser vara en större orsak till smältning än klimatförändring. Fiffigt, eller hur?

  19. 23
    Christopher E

    Pust, det skulle varit ännu fler returnslag… men jag tror det ovanstående är någorlunda läsbart, eller?
     
    Annars, gå till denna tråd och scrolla ner till #35.

  20. 24
    Jonas N

    Christopher

    Bra replik (och upprepning av rena straffsparksmålet mot okunniga klimatpladdrare)

    Jag måste säga att jag blev lite besviken när Erik Svensson häromdagen uppvisade dessa luckor (trots att man tycker att just den ‘förvirringen’ borde vara utredd för ett bra tag sedan.

    Men att Olle Häggström plus överiga UI gör ett så praktfullt självmål tycker jag faktiskt är riktigt underhållande. Och helt rätt åt dem. De har haft alla chanser i världen att iaf slippa just den dikeskörningen.

    Skadeglädje är alls inte den enda sanna glädjen, men nog kan man gotta sig lite extra åt detta magplask.

    Stackars UI. Snart kommer väl SvT:s klimatpsykolog behöva hantera klinmat-apatiska själar på riktigt

  21. 25
    Christopher E

    Jonas N;
     
    Vad som fascinerar mig är att Olle H och UI faktiskt tror att de korrigerar ”stolligheter”, och att någon skulle omvärdera Wallin efter deras svaga replik.
     
    Jag har heller aldrig särskilt imponerad av inlägg med många ”författare”, som om det på något vis skulle styrka innehållet. I ärlighetens namn förekommer det väl ibland även på skeptiska sidan, fast inte alls lika ofta.

  22. 26
    maggie Inläggsförfattare

    Olle H: #17 ”Man kan undra över det förnuftiga i att energiutbyggnaden i fattiga länder skall behöva ta omvägen via fossilbränslen.”

    Ni på UI jämför med hur man kan gå direkt till mobiltelefoni utan att först ha fasta nät. Det är en fyndig, men fullständigt missvisande jämförelse.

    Energiutbyggnaden i fattiga länder tar inte omvägen via fossila bränslen. Den har sen början på industrialiseringen baserats på fossila bränslen, framför allt kol. Kol finns lättillgängligt och billigt. Kol är en pålitlig energikälla. Den försvinner inte om solen går i moln eller om det slutar blåsa. Den kräver inte 100%-ig uppbackning av alternativ energikälla i händelse av bristsituation. Fossila bränslen är idag stommen i utvecklingsländernas ekonomier.

    Inte tror ni väl på allvar att sol och vind kommer att kunna ersätta Kinas kolreserver eller oljeimport? Möjligen kommer kärnkraften att göra det på sikt. Nej, mina herrar, ni tycks leva i en drömvärld.

     

  23. 27
    AOH

    maggie
    ”Nej, mina herrar, ni tycks leva i en drömvärld.”

    Vilket klockrent svar till Olle H och herrarna men frågan är om dom verkligen förstår innebörden

  24. 28
    Jonas N

    Maggie

    Jo, tyvärr, ibland får man  precis intrycket att folk som inte kan räkna och jämföra enkla storleksordningar tror att ‘sol och vår-ande’ i stället kan ersätta verkligheten bara tillräckligt många tror på eller röstar för det. Eller skriver kolumner i korkmedia, för den delen …

Kommentarer inaktiverade.