Maggie blir lokal kändis

City Helsingborg 090901

I dagens utgåva av gratistidningen CITY Helsingborg finns en kort intervju med ingen mindre än undertecknade. Vettigt skrivet och förhoppningsvis lockar det några helsingborgare till The Climate Scam.

Dela detta inlägg

41 reaktion på “Maggie blir lokal kändis

  1. 1
    Olaus Petri

    Det nämns inte i artikeln att du är väldigt bra på både längdhopp och tresteg:
    http://www.google.com/imgres?imgurl=http://z.about.com/d/trackandfield/1/0/c/0/-/-/action-TatyanaLebedeva.jpg&imgrefurl=http://trackandfield.about.com/od/triplejump/ig/Triple-Jump-Action-Photos/action-Tatyana-Lebedeva.htm&h=594&w=462&sz=46&tbnid=aSiqVTfhQpW3CM:&tbnh=135&tbnw=105&prev=/images%3Fq%3Dlebedeva%2Bpic&usg=__1wqzd-0mhYQm1Uw2t3n8_0Zt2ho=&ei=KAmdSrnVJ8eE-QbChqGPBA&sa=X&oi=image_result&resnum=3&ct=image
    :-)

  2. 2
    Jonas N

    Vafalls, Maggie!?

    ”Hon bloggar två tre timmar om dagen och kan inte tänka sig att sluta”

    Hur rimmar det med den uppgivna tonen i förrförra inlägget?

    ;-)

  3. 4
    arga gubben

    Två-tre timmar om dagen! Har hon inget arbete och karl att sköta?? :-)

  4. 6
    maggie Inläggsförfattare

    Jonas N: Intervjun gjordes för ett par veckor sen och alla kan ha dåliga dagar.

  5. 7
    maggie Inläggsförfattare

    Jonny: Det är samma konstellation: Lars Bern och jag och vi kommer att skriva om världens verkliga miljöproblem.

  6. 8
    AOH

    maggie
    Då kan vi alla bara hoppas att artikelns innebörd gäller och att den dåliga dagen, om den råkade vara igår, glöms mycket snabbt.

  7. 10
    AOH

    maggies blogg med 4000 -5000 sidvisningar per dag. Tänk vad det skall reta Upsalainitiativet

  8. 12
    Urban

    Passar på att ge ett litet TV-tips i all enkelhet.

    Klippt ur TV-tablån för måndagen den 7 september. SVT 2

    Faktaprogram. Avsnitt 4 av 10. ”Vetenskapsmagasinet” granskar: Kan människan frikännas från sitt klimatansvar? Molnen är den svaga länken i klimatmodellerna. Hur bildas moln? Blir de fler eller färre när jorden blir varmare? Kyler eller värmer de jorden? Nya forskningsrapporter kommer hela tiden med motstridiga besked och experterna är oense. Men den danske fysikern Henrik Svensmark är säker. Han har länge hävdat att jordens temperaturhöjning kan förklaras av färre moln. Och enligt honom beror alltihop på den kosmiska strålningen, som ligger långt utanför människans påverkan. Har Svensmark rätt skulle mänskligheten alltså kunna frikännas från sitt klimatansvar. ”Vetenskapsmagasinet” granskar hans kontroversiella forskning. Även 09/09 i SVT2, 10/09 i SVT24 och 12/09 i SVT2.

  9. 13
    Sten Iversjö

    Idag har SVT en notis på text-tv sid 121 med rubriken ”Vilda klimatprojekt sista hoppet”. Det är prof. John Shepherd som kommer med några lysande ideer/farhågor om klimatet. Man tror knappt det är sant att brittiska vetenskapsakademien kan stå bakom sådana domedagsprofetior. Men tydligen…
    Sten

  10. 15
    Lena Krantz

    Dagens fråga som jag grubblade på när jag gick min morgonpromenad till jobbet är detta med CO2-halten. Jag läste på Kunskapskanalens hemsida igår (och senare idag) och det är inte längre så att man ifrågasätter att värmen kom före koldioxhaltens uppgång i atmosfären i under ex de 650 000 åren som visas i Al Gores film (fast han påstår tvärtom). Det verkar som att man köper det som en inledning i värmeperioden fast sedan slår man givetvis in på någon slags växel-förstärkande effekt där CO2 skulle vara drivande ändå på nåt vis (fast den följer). Den stora skillnaden mot nu är (enligt SVT) att nu ökar koldioxidhalten före temperaturen.
    Men hur vet man det när man inte har mätt CO2 tidigare än 1958 (med den just nu godkända metoden)? Även på NASA:s sida visas kurvan bara från 1958 så varifrån får man de 60 år som saknas för att fylla hela 1900-talet? Kom ihåg att de är ju de låååånga trenderna man vill åt.
    Man kan ju inte gärna mena att de är proven från iskärnor som ligger till grund eller? Där är ju 83 år borta och de togs fram 1980 vilket gör att man hamnar t o m bortanför 1900-talet.

  11. 16
    L

    Lena K, det finns äldre mätningar, men högst varierande i början av 1900-talet. Vad jag förstår har man därför bara dragit Mauna Loas kurva baklänges för att få ihop det. En enkel datamodell… ;)

  12. 17
    Lena Krantz

    Fast hela idén bygger ju på att människans utsläpp har höjt CO2 i atmosfären och så VET man inte ens om det är så…

    hmm….

  13. 18
    L

    Lena K, nej man vet nog inte så mycket om höjningen, men en del om innehållet. Det är därför man kan säga att ca hälften av utsläppen tas upp av hav och natur. Men hela CO2-hypotesen baseras på myten att världens forskare kommit till något konsensus…
     
    Det är i alla fall vad politiker och journalister nöjer sig med!

  14. 19
    Lena Krantz

    L
    Hur kan man veta om innehållet när man bara har uppmätta halter från 1958:a och från ungefär då har ju temperaturen höjts (fram till platån)…

    Jag menar nu om det naturliga är att CO2-halten höjs om temperaturen går upp.

  15. 20
    L

    Man kan tydligen identifiera ursprunget på CO2 och då har man funnit en ökning med fossilt ursprung, men det kanske lika gärna kunde vara från vulkaner och skogsbränder. Dock vet vi ju att vi släpper ut, frågan är bara hur mycket som blir kvar och om ökningen har den påverkan som klimatmodellerna visar..?

  16. 21
    Lena Krantz

    L
    Jo men om naturen strävar efter en viss CO2-halt i atmosfären vid en viss temperatur så behövs ju inte så mycket komma från inlagringar i havet om det redan finns CO2 så att det räcker. Då blir det ju också så att det blir mer fossil-CO2 i atmosfären än vad det (förmodligen) skulle ha blivit annars. Skulle det varit ett århundrande med väldigt många vulkanutbrott men inga människor så skulle det sett likadant ut….väl?

  17. 22
    L

    Jo, så är det delvis, frågan är kanske om det är atmosfärens eller havens temperatur som reglerar CO2-innehållet… hönan eller ägget… men hur som helst, historiskt har halterna varierat kraftigt utan mänsklig påverkan.

  18. 23
    Torsten Wedin

    Nu är ju inte detaljsiffror intressanta. Man måste försöka få en bild av hur allt hänger ihop. Jordbanans variationer, jordaxelns variationer (lutning), planeternas påverkan på solens aktivitet, solaktivitet, solvind, kosmisk strålning, molnbildning, nederbörd, El niño, La Niña, växthuseffekt, urbanisering (mätfel) etc. Det finns säkert flera faktorer. Innan man har det systemtänkandet är ju detaljsiffror bara vilseledande trams. Man kan inte detaljstudera ett av ovanstående fenomen och tro att man är trovärdig.

  19. 24
    Lena Krantz

    Torsten
    Givetvis inte om man är ute efter att få fram vad som styr klimatet men det var ju inte min fråga…..

    …..frågan var ju vad som styr CO2-halten i atmosfären och framför allt hur man kan hävda att den steg 1900-1957 när det inte finns några mätvärden (med den metoden som används idag) från den tiden.

  20. 25
    L

    Torsten, i CO2-debatten är det bara CO2 som är intressant. I AGW och klimatförändringsdebatter kommer andra parametrar in.
     
    Det märkliga är att alla på något sätt hoppar över vad man vet om koldioxidens påverkan och tar för givet att den ensam är både problemet och lösningen på den mediahype som kallas klimatkrisen….

  21. 26
    Lena Krantz

    L
    Kanske i samverkan ändå? Jo jag har allt sett att det man koncentrerat sig på är vid vilken temperatur etc som havet avger CO2 till atmosfären verkligen någon gjort en undersökning kring vad atmosfären verkligen tar upp?

    Nåja, svåra frågor utan svar ikväll….

  22. 27
    Lena Krantz

    Skall givetvis vara

    men har verkligen någon gjort en undersökning kring vad atmosfären verkligen tar upp?

  23. 28
    Torsten Wedin

    L ”25:
    ”Torsten, i CO2-debatten är det bara CO2 som är intressant. ”

    Couldn’t disagree more.

    I CO2-debatten bör man försöka inse CO2:s del av det hela.

  24. 29
    Torsten Wedin

    Lena Krantz #24:

    Det var inte ditt inlägg jag kritiserade. Jag tycker att man ägnar för mycket tid åt regressionsanalys och vad f-n det nu heter för att förklara enskilda ovidkommande fakta men försummar att se hur allt hänger ihop.

    När man vet hur allt hänger ihop kan man börja med sifferexercis av alla de slag.

  25. 30
    L

    Torsten, det var exakt vad jag skrev i andra meningen i #25.
     
    Men man kan inte bortse från att hela hypen har kommit att handla om koldioxid, inte minst för att den går att beskatta. Därför är det viktigt att vi tar reda på exakt vad koldioxiden kan åstadkomma i dom koncentrationer som vi kan mäta upp. Resten är i huvudsak naturliga klimatförändringar och om vi kommer fram till att en fördubblad koldioxidhalt mot den påstått förindustriella inte kan höja temperaturen mer än en halv grad på hundra år, så är det färdigsnackat…

  26. 31
    Lena Krantz

    Torsten

    Ok

    Fast jag börjar alltid från grunden och jobbar mig lite långsamt fram…backar dessutom ibland

    ;o)

    När jag förstår grunden kan jag lägga till resten och förstå helheten.

    Nåja, nu är det natti natti här

    Suss gott ni som är vakna

  27. 33
    L

    Torsten, gärna det, men skeptikernas problem är att alarmisterna försöker pressa oss på alternativa förklaringar till en eventuell uppvärmning, medan politiker och media lugnt fortsätter prata koldioxid utan att någon orkar sätta ner foten. Gösta Walin gjorde ju ett tappert försök på IVA när han visade den logaritmiska kurvan, men den skojades bort och har aldrig fått riktigt fäste.
     
    Därför anser jag att parallellt med Svensmark och andras förklaringar till klimatförändringar, måste vi få skaffa fram klara bevis för att koldioxid och påstådda återkopplingar har helt andra begränsningar än vad alarmisterna trumpetar ut!

  28. 34
    L

    Det som är intressant just nu är hur framförallt politikerna börjar sväva på målet inför Köpenhamn? Varje dag är det någon som backar i sin tro på det man kallar framgång, dvs globala utsläppsbegränsningar.
     
    Man skyller på att utvecklingsländerna inte vill lova något, samtidigt som man tidigare sagt att dom ska få fri lejd ett tag till. Kanske inser man att logiken i CO2-argumenten haltar betänkligt när man lägger politiska värderingar istället för vetenskapliga i vågskålen?
     
    Eftersom även Obama kan få problem att uppfylla sina löften, om han nu inte redan visste det när han gav dom, så blir det bara EU som ska rädda jorden. Och det är inte vad EU har råd med, speciellt inte som det fullständigt saknar betydelse vad vi gör i ett globalt perspektiv.
     
    Därför börjar man redan nu tona ner förväntningarna inför Köpenhamn, och vem vet, man kanske skjuter huvudfrågan på framtiden och låter Köpenhamn bli ännu en station på resan som inte leder någonstans…

  29. 35
    Anders L.

    Lena Krantz #15,

    Frågan om den preindustriella nivån på CO2 i atmosfären är naturligtvis mycket viktig för klimatforskningen, och därför är frågan både omstridd och grundligt utredd. Det finns många arbeten som stöder den idag vedertagna nivån på ca 280 ppm som en genomsnittlig nivå under de senaste 10 000 åren eller så. Här är en länkt til ett av de mest kända av dem, grundat på mätningar av iskärnor från Antarktis vid Taylor Dome (alltså inte Vostok, som används för de längre tidsserierna).

    http://depts.washington.edu/isolab/taylor/

  30. 36
    L

    Anders L, kul länk, men var utläser du mätresultaten från 1800-talet..?

  31. 37
    tty

    I själva verket bygger den gängse bilden av CO2 halten före 1958 helt på en enda iskärna från Taylor Dome. Problemet med iskärnemätningar är att man egentligen inte vet om man mäter:

    1. CO2 halten då snön föll

    2. CO2 halten då snön förvandlades till is och ”låste in” gasen (50-8000 år senare beroende på plats)

    3. En blandning av 1. och 2.

    Det ”officiella” svaret är 2, men förnuftsmässigt måste det rimligen vara 3. Jag har svårt att tro att förändringar i luftens sammansättning på ytan kontinuerligt ”skuggas” av sammansättningen av gasen mellan firnkornen som just håller på att kompakteras till is på ca 90 meters djup. Dettastöds dessutom av att mätningar av CO2-halten som baseras på klyvöppningsindex ger mycket ”fladdrigare” kurvor, men dem bortser man gärna från eftersom det då är det mycket svårare att få en snygg anslutning till Mauna Loa-kurvan.
    Däremot gör detta mindre när det gäller längre serier som Vostok eftersom de flesta nog är medvetna om att det är någon form av medelvärden över långa perioder man mäter.

  32. 38
    AOH

    L # 34
    Ett litet komplement till din inlaga
    http://icecap.us/images/uploads/Pragati-issue30-sep2009-SoonLegates.pdf
    Global warming is low priority
    WHAT DOES the Bill and Melinda Gates Foundation
    think about carbon dioxide (CO2)-induced
    global warming?
    “We don’t think about it,” Bill Gates said during
    last year’s Engineers Without Borders International
    Conference. On another occasion, he told
    Newsweek magazine: “The angle I’ll look at most is
    …What about the 4 billion poorest people? What
    about energy and environmental issues for
    them?”

  33. 39
    HasseN

    Hur mycket CO2 frigörs egentligen i de bränder som härjar i Kalifornien? Är det att likställa med 100, 1000 eller en miljon bilars utsläpp/år (eller annan valfri ”proukt” att jämföra med)?

    Antar att det är en hiskelig mängd, och den naturliga följdfrågan är då hur man ska undvika att sådant sker, då det är en dödsgas för planeten och vår överlevnad?
    Total global avverkning är ju såklart ett alternativ… Inte ett ens i närheten bra alternativ såklart, men att vaska fram bra alternativa lösningar är ju inte precis där AGW-sidans har sina styrkor.

  34. 40
    S-E Sundman

    tty #37
    Jag har skickat ungefär den frågeställningen till Stockholmsinitiativet, men inte fått något svar.
     
    Du skriver ”låste in”, jag tror det är lite mer komplicerat än så. Även om isen är ”fast”, så sker en långsam förflyttning (uppåt) av gasbubborna. Frågan är hur fort och om storleken har någon betydelse. Om det senare har det, så kan man inte bestämma när bubblan blev ”fast” i isen, då variation av hastigheten ”rör ihop” innehållet.
     
    Vid ”kollisioner”, bibehåller bubblorna sin respektive storlek eller slås de ihop (med ändrad hastighet som följd).
     
    Kan man utläsa variationen av nederbörden (allt mellan regn och hagel), luftfuktigheten och temperaturen (i korrelation). Tror inte det.
     
    Sen har vi årstidernas påverkan, vilket gör att man får en utväxling av ytskiktet mellan luften och isen.

Kommentarer inaktiverade.