Nytt klimathot: Aggressiva jättebläckfiskar

Även om Sverige drabbas av skyfall verkar det ändå vara nyhetstorka på redaktionerna. Svenska Dagbladet rapporterar nämligen i bästa kvällstidningsstil om de otäcka jättebläckfiskarna utanför San Diegos kust som attackerar nyfikna dykare.

”Forskarna har inget bra svar på varför djuphavsbläckfisken plötsligt dyker upp längs Kaliforniens kust, men menar att det är oroande. De senaste åren har ett mindre antal synts till från Kalifornien och ända upp till Alaska, en anmärkningsvärd upptäckt som kan bero på allt ifrån global uppvärmning till brist på mat eller en rejäl rubbning i ekosystemet.”

Alltså kan vi återigen konstatera vilken förödande inverkan vårt släkte har på Naturen.

Dela detta inlägg

27 reaktion på “Nytt klimathot: Aggressiva jättebläckfiskar

  1. 1
    Thomas

    Är du säker på att det inte är tvärtom, nyfikna bläckfiskar och otäcka dykare? :) Själv har jag bara blivit ”anfallen” av ett nyfiket sjölejon i Kalifornien.

    Sen kan du skratta, men som vetenskapsintresserad tycker jag sådana här ändrade beteenden är pussel värda att lösa. Min första gissning skulle vara överfiskning, men ändring av havstemperatur/strömmar är också en möjlighet.

  2. 2
    pekke

    De håller oftast till vid Mexicos västkust och kan säkert vandra norröver.
    Såg ett program om hur mexikanska fiskare fiskade upp dem och de var väldigt försiktiga eftersom ett stim med bläckfiskar kunde bli lika blodtörstiga som pirayor om de var på det humöret.

  3. 3
    maggie Inläggsförfattare

    Thomas: Nejdå, jag tänker inte alls skratta. Jag tycker själv att det är intressant. Dock skulle jag inte avfärda bläckfiskarna med den enkla etiketten ”global warming”. Du har antagligen rätt i att de ändrat sitt revir pga utfiskning. Det är intressant att de vandrat så långt norrut som till Alaskas kuster. Antingen har havet blivit väsentligt varmare (troligtvis inte) eller så är bläckfiskarna mindre känsliga för temperaturskillnader än vi kanske tror.

    PS Själv blev jag anfallen av en väldigt stor och halvtam grouper på ett dykställe utanför Fuerteventura. Han var efter mig hela tiden och försökte gnaga på allt som blänkte på min utrustning.

  4. 4
    GunnarE

    ”Alltså kan vi återigen konstatera vilken förödande inverkan vårt släkte har på Naturen.”
    visst har vi. Som alla arter som finns i övermått. Men inte  genom  CO2

  5. 5
    Gunnar Littmarck

    Har inte jättebläckfiskar blott en fiende?
    Kaskelotten?
    Jag är imponerad av det däggdjuret, tänk att kunna ta ett andetag och sen dyka långt under 1000m djupt med organ liknade våra.
    mellanörat skyddas genom att hörselgången lär kunna vara upp till 3m, konisk spiralformad och med en vaxpropp.
     
    Så klarar örat att utsättas för långt över 100atmosfärers tryck (jag tror mig ha läst att enstaka observerats under 1500m (sonar från u-båt kanske?)).
     
    Kaskelotten har minskat i antal och ses som ett utrotningshotat djur.
    Ett till mysterium med denna tandval är den upp till 2ton tunga oljereservoaren i huvudet.
    Finns det fler jättebläckfiskar än tidigare?
    Kan man tänka sig att djuphavsbläckfiskar tvingats allt högre upp i havet då nedfall av deras mat minskat och dess antal ökat?
    I ytligare vatten borde späckhuggare klara av dessa djur.
     
    Bläckfiskar (blötdjur, inte fiskar) lär vara ganska intelligenta, jag imponeras även av de som snabbt ändrar sin färg, till bakggrunden.
     
    Vi människor har alltför lite respekt för mycket av havens liv.
    Nu ska ni få en tankeställare, till hur fiskar kanske lider i nät och trål.
     
    Havsabborre sammarbetar ofta med murenor.
    Då abborren finner ett matfiskbeståmd som gömmer sig i ett stenrös simmar den ofta flera hundra meter till en plats där den vet att en murena är.
    Utanför murenans gömställe simmar abborren på tvären i sidled (det har jag sett från våra sötvattenabborrar, jag hade ett antal i en stor damm), är murenan hungrig kommer den fram så simmar dessa farliga rovfiskar sida vid sida till platsen för skrovmålet.
    Murenan simmar in och tar för sig, skrämda smiter många fiskar ut och blir abborrens föda.
    Fisk, hund (varg) och människa lär vara de enda djuren med ett skrattcentrum i hjärnan.
    Alla som kan skratta, borde få mer respekt bara för det.
    Eller?

  6. 6
    Jonas B

    Inför EU-omröstningen gick MP ut med ett flygblad som varnade för att kalvar, därest Sverige anslöt sig till unionen, skulle födas med två huvuden. Om vi inte gör något åt den globala uppvärmningen blir nästa steg troligen att det regnar slemmiga paddor från skyn (kolla med Wetterstrand). 

  7. 7
    Thomas

    Gunnar, de här bläckfiskarna är inte den klassiska jättebläckfisken Architeuthis utan mindre varianter-

  8. 8
    Gunnar Littmarck

    Thomas, då var min simpla hobbyteori urkass…
    Inte första gången och absolut inte den sista.
    Jag blev djupt påverkad av slakten på valar i min ungdom, så jag läste en del som tonåring.
    De slaktades runt 20.000 kaskelotter om året och nu lär stammen vara decimerad till runt 10.000, spridda över nästan alla hav inkl. Svarta havet.
    Om de kanske fanns 200.000 kaskelotter under årtusenden, så minskar de till 10.000 och de är de enda som äter jättebläckfiskar borde de rubba balansen?

  9. 9
    Thomas

    Gunnar, du har säkert rätt i att vi påverkar haven, men vad som sker nere i djuphaven vet vi så lite av att det bara är rena gissningar. Det var inte förrän 2004 man ens lyckades ta bilder på en levande Architeuthis. Jag tror ingen har en blek aning om hur många det finns och än mindre hur antalet kan ha varierat historiskt.

    Bara ett exempel på vår bristande kunskap är att vår valjakt kan ha utrotat en massa arter utan att vi vet om det. När en stor val dör och sjunker till botten samlas ett helt ekosystem av olika arter som lever på att äta upp dess kött och ben. När maten från en val tar slut måste de hitta till nästa. Hur påverkades alla dessa arter av att antalet valar sjönk drastiskt? Ingen vet eftersom det först var nyligen man ens insåg att dessa ekosystem existerade.

  10. 10
    Gunnar Littmarck

    För oss som oroas av människans skadliga reella påverkan kan vi nu glädja oss åt ny teknik med undervattenrobotar som kan börja nosa på det största djupen.
    Det med valars bidrag för andra hörde jag om då ett havsforksningsteam på Bästkusten bogserade ut en strandad val och studerade de organismer som bröt ner den.
     
    Angående kaskelotters maximala ålder fanns en med en 150:årig harpunspets i benet.. Kanske kan enstaka bli 200år??
     
    Om vi decimerade dem med faktor 20, kan det ta en oerhört lång tid till populationen återtar sitt ursprungliga antal.
    Vissa drunknar då de fastnar i den allt ökande mängden kablar vi lägger på havsbotten.
     
    Lite märkligt att vi tycks mer intresserade av att utforska rymden än våran planets djupbottnar.

  11. 11
    Rosenhane

    Thomas #9
    Du anser alltså att det vore rimligt att inta en skeptisk hållning om någon till äventyrs kom och och påstod sig veta vad som sker nere i djuphaven?  :)

  12. 14
    D Green

    Ja, detta är bara en av alla de rubbningar i ekosystemet vi människor lyckats ställa till med. Det är tragiskt att människan aldrig lär sig och inte kan lägga ihop dom till synes små rapporterna om att vår miljö är på väg att ändras på ett radikalt sätt. Och att dra lite större slutsatser.

  13. 15
    Uffeb

    Thomas #9

    Håller med om att vi vet oerhört lite om livet i djuphaven.
    Håller också med om att vi bör forska djupare och vara mer uppmärksamma.

    Men jag blir skitförbannad när politiker försöker vinna poäng och politisk trovärdighet med hänvisning till klimatet när dom stoppar turistisk utveckling i Idre.

    Vår nuvarande regering fick beröm för att dom plötsligt visade att dom tog klimathotet på allvar när dom stoppade liftbygge på Städjan.

    Ett berg bland många i ett intressant område för utveckling av turismen i Sverige. Ett berg som har en dramatisk och vulkanliknande profil från söder, men som varken är en utslocknad vulkan eller speciellt dramatisk sedd från andra vinklar.
    Inte speciellt högt heller. Men välbesökt och miljöovänligt nedtrampat av fötter.

    Den som vill gå tillbaka och läsa om vad som hände kan konstatera att regeringens förståelse för en hotande klimatkatastrof var starkt ifrågasatt då.

    Samtidigt erbjöd DN mittuppslag åt en kulturreporter med privata intressen i området. 

    Det ”Heliga berget fick inte skändas”. Det blev en nationalromantisk snyfthistoria av det hela på grund av skicklig retorik från en anställd på DN med fritidshus i området.

    Och regeringen fick beröm för att man stoppade projektet och därmed visade att man tog klimathotet på allvar…   
    Ska man skratta eller gråta?
    Lönar det sig att bli arg?  

  14. 18
    Thomas

    UffeB, Städjan är skyddat av Natura 2000 m m. Ledsen om du retar upp dig nästan lika mycket på att den toppen inte fick röjas som Christopher m fl retar sig på att man bygger vindkraftverk på andra håll. Man kan inte göra alla glada.

  15. 19
    Rosenhane

    D Green #14
    Jag minns somrarna under min uppväxt sommartid  i Bohuslän  för ca 40 – 50 år sedan då torsken ansågs vara mer eller mindre en skräpfisk. Det fanns hur mycket torsk som helst och laxen var svindyr.
    Idag är laxen fattigmanstorsk. 
    Villkoren ändras hela tiden i alla avseenden.
    Så,  1938 fann man en kvastfening någonstans  i djuphavet utanför Sydafrika och sedan dess har man tydligen hittat fler. Kommer dom att dyka upp i fiskdiskarna framdeles, vad tror du?

  16. 20
    Christopher E

    Natura 2000 är inget garanterat skydd mot mot vindkraft längre… det finns planer på vindkraft i både nationalparker och Natura 2000-områden och det är inte självklart att de stoppas. Jag förstår inte riktigt skidlifthistorien på Städjan, vad har det med klimat att göra? Inte för att en skidlift stör lika mycket som vindkraft, men det där är svåra frågor, sysselsättning i landsbygd mot natur. Jag vet en liknande diskussion i Härjedalen där jag har släkt. När det gäller Städjan är jag för dåligt insatt, men för min egen del är jag en turist som lockas mer av orörd natur än exploaterad. Något vackrare än orörda fjäll med melankolisk ljungpiparsång  i ödsligheten vet jag knappt, vindsnurror och after-ski-barer får mig att söka mig annorstädes.
     
    Men vad gäller bläckfiskarna… visst, det kan ha att göra med temperaturförändringar (tex PDO-skiftet). Det kan också ha att göra med ekologiska svängningar, som skulle kunna vara antropogent orsakade. Men det vore ganska fel att alltid utgå från från att allt är antropogent. Den mest naturliga förklaringen är att det är inget konstigt alls, bara naturens variation. Det är ju inte så att ekosystemen någonsin varit i jämvikt. Ibland är det manet-år, ibland lämmelår, ibland stora fruktskördar, ibland inte. Det blir ganska fånigt om man alltid ska leta eko-teologisk skuld i alla lägen. Det kanske helt enkelt bara är bläckfisk-år…
     
    Bättre då att glädjas åt de spännande bläckfiskarna och tycka det är roligt, samtidigt som man funderar över orsaken. Den viktigaste frågan är annars; är de goda? (Från en som uppskattar dessa djur både marinbiologiskt och kulinariskt!)

  17. 21
    Uffeb

    Thomas #18

    Jag retar mig mest på att regeringen fick beröm för att ta klimathotet på allvar med sitt snabba nej till projektet.
    Vad det nu finns för samband…

    Givetvis vet jag att Städjan ligger i ett hörn av ett Natura 2000 område.
     
    Men röja är fel ordval från dig tycker jag.

    När det gäller vindkraft så har jag varit positiv i drygt 30 år, men nu är jag väldigt skeptisk. Främst på grund av miljöpåverkan och behovet av utbyggd uppbackning.

  18. 22
    Christopher E

    Uffeb;
     
    Jag förstår alltså inte heller sambandet… var det nedtagning av skog som var ”dåligt för klimatet”, eller strömförbrukningen till liften, eller bilarna från Stockholm med bensinslösande skidbox på taket…?
     
    I sådana där lägen som Städjan (även om jag har min smak som besökare) tycker jag lokalbefolkningens röst ska väga tyngst. Jag är visserligen lite skeptisk till folkomröstningar, men kanske en lokal sådan kunde vara motiverat? Såvida inte nationella naturintressen hotas, är det ändå lokalbefolkningens jobb och närmiljö det gäller. Vad tror du?

  19. 23
    Uffeb

    Christopher E #20

    Städjan är ett pyttelitet fjäll som många tror är högre än det är eftersom det först syns som en spetsig topp över Nipfjället när man närmar sig Särna per bil. Men Nipfjället är högre och mäktigare men mindre dramatiskt format.

    Turister som besöker Idre Fjäll vintertid frågar ibland vad berget som dom ser på andra sidan dalen heter… få känner igen Städjan när dom får se det från sidan.

    När det gäller Natura 2000 så är jag säker på att man till och med kan bygga motorvägar där om det har tillräcklig samhällsnytta.

    Natura 200 är ett begrepp som förväntas ge status och ökad naturturism för ett land. Inget annat.

    Och det blev så fel.

  20. 24
    Uffeb

    Christopher E #22

    Den västliga Taigan hotades.. fniss
    Nationalberget skulle skändas… mer fniss

    Det handlar inte om något konkret. Det handlar om att politiker är lyhörda för oppinionen.

    Den nybildade regeringen var hårt ansatt när det gällde åtgärder för att rädda klimatet. Det fanns inte ett ord om det i deras valpropaganda.

    En journalist på DN vars föräldrar äger ett fritidshus i Fjätervålen på andra sidan Städjan fick stort utrymme i DN med tårdrypande artiklar om Städjan som skulle skövlas. Vårt Nationalberg skulle hädas. Vem f-n visste att vi hade ett Nationalberg i Dalarna?
    Kebnekaise har jag hört talas om, och Storvätteshogna är Dalarnas högsta fjälltopp.

    Det här är bara ett skolexempel på hur politiker lyssnar på media, och hur media missbrukar sin makt.

  21. 25
    D Green

    Rosenhane # 19

    ”Villkoren ändras hela tiden i alla avseenden.”
    Jag skulle vilja säga att naturen förändras hela tiden på grund av människan. Vi har helt tappat fotfästet när det gäller uttaget ur ekosystemet. Någon underlig uppfattning att uttaget vore oändligt och att man i havet skulle kunna dumpa hur mycket som helst utan att det kommer märkas… Men nu märks det mer och mer för varje dag…

  22. 26
    Patrik

    D Green>> Naturen har alltid förändrats. Ibland långsamt, ibland snabbt. Helt av sig självt.

    Människan har också påverkan på naturen, ja.
    Ska vi vara vaksamma och se till att den påverkan som vi bevisligen har minimeras? Ja, givetvis.

    Ska vi lägga tid och enorma resurser på att springa runt som yra hönor och ropa ”varg” med basis av några dataprogram från NASA m fl som förutser temperaturförändringar som inte inträffar? Nej, det tycker jag inte.

    Däremot kan vi, tycker jag, genomföra förändringar som är genomtänkta och balanserade och som leder till ngn sorts framsteg – oavsett vad vi har för motiv för dem (ideologiska, vetenskapliga etc.). I 100 fall av 100 så sker sådana framsteg genom ny teknisk landvinning i ngn form.
    Problemet är bara att det mesta som dyker upp i klimatfarans namn är rena stollerier av en eller flera anledningar. Dessutom är de flesta åtgärder som föreslås i klimatets namn mer av ideologisk än teknologisk karaktär. Historien har visat med all önskvärd tydlighet att ideologiska förändringar icke går att styra över tid.

  23. 27
    D Green

    Ja, detta är bara en av alla de rubbningar i ekosystemet vi människor lyckats ställa till med. Det är tragiskt att människan aldrig lär sig och inte kan lägga ihop dom till synes små rapporterna om att vår miljö är på väg att ändras på ett radikalt sätt. Och att dra lite större slutsatser.

Kommentarer inaktiverade.