Tuesday lunch session

Dagens lunchtalare är Bob Carter och John Theon. Tyvärr hinner jag inte stanna för att höra den tredje talaren, Lord Christopher Monckton. Jag måste hinna med ett flyg tillbaka till Skandinavien.

Sändningen startar ca 12.15pm EDT, dvs. 17.15 svensk tid.

Dela detta inlägg

11 reaktion på “Tuesday lunch session

  1. 1
    L

    Det var lite svårt att höra talen, men det lilla jag snappade upp lät bra. Hoppas du kan få tag i utskrifter.

    I Köpenhamn har vi Rockström som säger att vi ska få 1-2 meter högre havsnivåer redan om 50-100 år. Flera andra hotade också med att vi redan passerat farliga tipping points. 

    Svante Axelsson kallar koldioxidutsläpp för miljöförstöring och säger apropå den föreslagna höjningen av dieselpriset (+40 öre) att det bönderna förlorar nu, kommer dom att tjäna in på att odla biobränslen. 

    Och Carlgren vill visa att Sverige är ledande i utsläppsminskningar.

    Han kommer för övrigt att debattera i Aktuellt kl 21.00.

  2. 2
    Andreas

    Ytterligare bevis för att Axelsson är en ekoterrorist av stora mått, om han visste det minsta om jordbruk så borde han inse att den lilla areal åkermark i Sverige som duger till att odla biobränslegrödor redan används till det. Om bönderna nu ska börja odla grödor till biobränsle så kommer konstgödselanvändningen skjuta i höjden och det är absolut inte bra för miljön och framförallt inte för grundvattnet. Dessutom så avges ju (o)farliga kväveföreningar till atmosfären när konstgödseln omvandlas i den blöta åkermarken….

  3. 3
    Andreas

    Monkton är en underbar talare som trots att han inte är forskare studerat klimatforskningen i åratal och är dessutom ett geni. I sanning en anti-Gore :)

  4. 4
    Uffeb

    Hörde nyss ett kort inslag på TV2.

    Vi fattar noll vi som är lyckligt lottade i Skandinavien.
    Men för övrigt är det katastrof…

    Dåligt referat av mig. Men det var väl budskapet för de som bara lyssnar.

  5. 5
    Fredrik P

    Aktuellt på svt2 sände precis en specialrapport med flera inslag om den globala uppvärmingen, bland annat rapporter om att havsnivån stiger snabbare än vad man trott samt en amerikan som sade att en storm som numera träffat New York en gång var 100:e år nu skulle göra det en gång var 3:e eller 4:e år i frammtiden.

    Hela programmet finns säkert på SVT play snart, 21:00 på SVT2 var det som det sänndes.

  6. 6
    maggie Inläggsförfattare

    Uffeb: Jag lyssnade på flera presentatörer som menar att en uppvärmning kan vara något positivt för hela planeten. Bl.a. Indur Goklany och Paul Reiter.

  7. 7
    Kjell_A Jönsson

    Kommentar till Andreas !

    Biobränslen behöver inte vara Salix mm på blötmarker.  Man kan också som i USA köra in 30 miljoner ton majs  per år från  odling  på  mineraliska åkerjordar  för etanolproduktion.  Men då är vi principiellt inne på diskussionen  om konkurrensen mellan livsmedelsgrödor och energigrödor.
    Det som i media kallas för  konstgödsel eller i fackkretsar  handelsgödsel emanera vad gäller fosfor och kalium från gruvor vars innehåll förefaller näst intill oändligt ehuru endligt.
    Vad  gäller kväve  (N) utvinns detta ur det i praktiken oändliga kväveförråd som finns i luften.  Utan den ammoniaksyntes som resulterade i två nobelpris (Hager-Bosch-metoden)  hade det inte varit möjligt att  producera livsmedelsgrödor för jordens befolkning som  växte från  ca 2 miljarder vid tiden för andra världskriget  till dagen ca  6.5 miljarder.
    Användningen av handelsgödsel  är,  i motsats till etablerad folktro, inte något egentligt miljöproblem,  men väl stallgödseleln, inte minst för Östersjön där t ex Polen  pumpar ut  miljoner ton flytande svingödsel från de stora fläskfabrikerna utan varje form av rening direkt i Östersjön.
    Den egentliga frågan är om vi i  Nordeuropa alls skall syssla med agrar produktion av   energigrödor.
    De som tror på stallgödselns magiska egenskaper bör studera  kemiprofessorn   Justus von Liebigs  (1803 -1873 )  oemotsägliga forskningsresultat.
    Men som så ofta, inte minst vad gäller ”Global  Warming ”  och CO2 har det okulta    stor  makt.
    Kjell-A  Jönsson 
     

  8. 8
    Anders Folke

    Kjell Jönsson,
    Nu är du på djupt vatten.
    Mineralgödningsmedel (förr kallade handelsgödsel) görs av lagerresurser, dvs fosfater från apatitmalm. De köps från fattiga länder och de innehåller föroreningar som förstör/stör kretsloppet. Kvävet i dessa införlivas mha fossil energi; det kostar 1 kg olja att fånga 1 kg luftkväve. Alltså dyrt att göra det som kvävefixerande bakterier gör gratis åt oss i en välmående jordmån.

    Apatiten tar slut liksom oljan. Vad gör vi då?

    Jag skulle utnämna mineralgödningen till ett av de allra största systemfelen. Tyvärr.

    Ja, det finns andra metoder…

  9. 9
    Kjell_A Jönsson

    Hej   Andrtrs Folke !

    Vuilka alternativa   produkter och  metoder vill Du rekommendera som  ersättning av kvävegödsel i form av handelsgödsel ??? 
    Även järnmalm är en ändlig tillgång.
    Vill Du stänga  Kiruna-gruvorna ??? ???
    Kjell-A  Jönsson
    Kjell-A  Jönsson

  10. 10
    Kjell_A Jönsson

    Hej igen Anders Folke !

    Jag blev ”Dis Con”  en del föll bort.
    Vilka kvantitativa  beräkningar har Du som grund för Din uppfattningatt kvävefixerande bakterier (Azozobakter) kan ersätta syntetiska kvävegädselmedelik växtodlingen.
    Vilken folkmängd vill Du tillåta på jorden  ?
    Kjell-A  Jönsson

  11. 11
    Anders Folke

    Folkmängden bör vara 6 758 500 000 personer. Det är inom 5 % av ekosystemets bärförmåga. Detta är enligt en datasimulering som jag körde… ;-)

    Din fråga är smått… vansinnig. ÄVEN om det kunde besvaras, vilket den inte kan. Kinas ettbarnspolitik är till efterföljd. Det är det där igen med mer makt åt kvinnorna.

    Postulat.  Ändliga resurser har inte plats i det hållbara samhället. (Detalj: både stål, olja och kol kan ersättas. Fosfor inte, men den kan återvinnas.)

    Härav följer att mineralgödsel är en återvändsgränd. Men det fina är att vi har byggt upp ett gott fosforförråd i odlingsmark (på viss bekostnad av andra som inte hinner göra det).

    Med rätt växtföljd kan man klara kvävetillgången för maximal, ja iaf stor, avkastning.

    Vad tror du om saken?

Kommentarer inaktiverade.