Satelliter övervakar våra utsläpp

För ett par veckor sedan skickade Japan upp satelliten Ibuki (betyder ”andas” på japanska), som ska mäta koldioxidhalten i atmosfären. Dess amerikanska motsvarighet – Orbiting Carbon Observatory – lyfter i februari. Tanken är att forskarna tack vare dessa fritt svävande observatorier ska få bättre koll på vart koldioxiden egentligen tar vägen.

Havet beräknas ta upp cirka 30 procent av den koldioxid som släpps ut i atmosfären varje år. Mellan 40 och 50 procent av koldioxiden stannar i atmosfären, men de resterande 20-30 procenten vet ingen säkert var de tar vägen.

Det är alltså lite av en ”jakt på den försvunna koldioxiden”. Jag väntar mig naturligtvis en femte Indiana Jones-film inom kort.

Dela detta inlägg

16 reaktion på “Satelliter övervakar våra utsläpp

  1. 1
    Håkan S

    Hur beräknar man all den koldioxid som omvandlas till syre i assimilationsprocessen av alla träd, buskar, gräs, grönsaker, blommor och allt annat som växer ? Här lär Sverige ligga bra till, med kapacitet att ta upp dubbelt så mycket koldioxid som vi släpper ut (kan någon kolla detta?). Att koldioxid är tyngre än luft lär också påverka förekomsten på olika nivåer – samtidigt som det är en förklaring till att inga träd växer till himlen.

  2. 2
    Carl

    Japanerna har ett enkelt och lättförståeligt namn på sin satellit medan amerikanernas låter som en humorbefriad byråkrat varit framme.

  3. 3
    Thomas

    Håkan S, att koldioxid är tyngre än luft är fullkomligt ointressant. Om atmosfären vore helt stillastående skulle den långsamt sjunka mot botten, men det är alldeles för mycket luftrörelser för att så skall kunna ske. Gränserna för träds höjd sätts bl a av hållfasthet och av att det är svårt att pumpa upp vatten högt.

    Skall du ta upp all koldioxid som tas upp av växter får du också ta upp all koldioxid som släpps ut igen när dessa växter dör. Det är en process i stort sett i balans. Undantag finns som t ex torvmossar.

  4. 4
    Hayek

    De ”saknade” procenten måste väl rimligtvis tagits upp i ökad växtlighet? Det är ju känt att ökad CO2-halt ökar växtligheten (därför har man c:a 1000 ppm i växthus).

  5. 5
    Gunnar Littmarck

    Den allt mer accelererande ökenskövlingen borde skapa större biomassa.

    Hur det står till med havens biomassa, vet inte jag, men då vi minskat matfiskebestånd och vissa stora havslevande däggdjur, borde biomassan öka.

    Hur är det Thomas:
    CO2 är tung och klarar inte gasform under -78C
    Borde det inte vara en lägre växthuseffekt på sydpolen, då även fukthalt minskar med temperatur?

    Kan det förklarar varför inte Antarktisk blivit en enda tiondel varmare på 50år?

    De mellan 0,21 och 0,35C AGW lett till sen andra världskriget, borde ju synas där annars.

    I vart fall om mänskliga växthusgasutsläpp, har någon betydelse.

  6. 6
    Thomas

    Gunnar, att mängden vattenånga är lägre vid Antarktis bidrar naturligtvis till kontinentens kalla klimat. Det är ett exempel på den positiva återkoppling från vattenånga som somliga påstår inte finns. Det händer att temperaturen når ned under koldioxidens fryspunkt, men koncentrationen i atmosfären är alldeles för låg för att den skall börja frysa ut. Det skulle, om jag läser tabellen rätt, krävas temperaturer kring -140 C för att så skall ske.

    Den mindre mängden vattenånga gör att koldioxiden får relativt större betydelse kring polerna. Tyvärr fungerar inte regionala klimat så enkelt att det bara är en faktor som påverkar. Ozonhålet har t ex inverkan i Antarktis, liksom ändringar i de vindar som omger kontinenten. Mätdata är heller inte helt tillfredsställande. Som du som läsere på den här bloggen inte kan ha missat så var den nyligen en artikel som hävdade att Antarktis blivit varmare. Det är knappast på den minst studerade kontinenten vi får några avgörande svar om AGW.

  7. 7
    Jens

    Thomas #6

    ”Gunnar, att mängden vattenånga är lägre vid Antarktis bidrar naturligtvis till kontinentens kalla klimat. Det är ett exempel på den positiva återkoppling från vattenånga som somliga påstår inte finns. ”

    Det är inte alls det diskussionen kring vattenångans positiva återkoppling handlar om Thomas. Återigen är du intresserad av retorik och inte vetenskap. Diskussionen gäller om koldioxidens ”växthus” effekt skapar en påverkan på vattenånga som ger en netto positiv, neutral eller negativ inverkan.

    Varför pratar du om Ozonhålet, ett populistiskt begrepp. Vore det inte mer vetenskapligt att prata om ozonförtunning eller snarare säsongsbetonade ozonförtunningscykeln man ser i arktisk som har stark koppling mängden solljus.

    ”Det är knappast på den minst studerade kontinenten vi får några avgörande svar om AGW.”

    Men vi får avgörande svar gällande AGW på nordpolen Thomas?

  8. 8
    Jens

    Edit, min andra paragraf, arktis i det här fallet ska så klart vara antarktis i diskussionen om ozonförtunning.

  9. 9
    Gunnar Littmarck

    Tackar Thomas

    Men att korrelera ozonändringar med temperaturkurvor borde vara enkelt.

    Jag dog på den massmedialaozonhotalarmismen efter ett möte hösten 95 med de tre som fick nobelpriset för detta..

    Ozonhål är 20%lägre halt an normalt för årstiden…Que???
    Hur många skrämmer man med det?

    Att dessutom ozonförtunningen leder till starkare UV ljus längre ner som ökar återbildningen av ozon, är svårt att skapa världsångest av.

    Till något konstruktivt:

    Borde inte just frånvaron av mänsklig aktivitet (utom just växthusgaser och de klorföreningar som agerar katalysator ett 7000 tal ggr för att reducera trevärt syre till syrgas) på södra halvklotet, ge nyttig information om vad vår allt mer hysteriska ivsstil?

    O.K. lite av de starkt ökande aerosolerna måste ju finnas där, men i så mycket lägre halt att skillnaden borde gå att mäta, eller?

    Kan inte skillnaden på södrahalvklotets utveckling jämfört med det norra, ge oss en massa indikationer på hur vi påverkar atmosfär och energibalans?

  10. 10
    Thomas

    Gunnar, ”Men att korrelera ozonändringar med temperaturkurvor borde vara enkelt”. Jodå, i en fantasivärld där vi har bra data från Antarktis från perioden innan vi började släppa ut freoner vore det enkelt.

    Ozonhålet ligger på hälften av den normala halten, ibland så lågt som en tredjedel. Det handlar inte bara om en minskning med 20%

    Visst kan skillnaden mella norra- och södra halvklotet ge en hel del ledtrådar, men det finns ju andra skillnader också, typ att södra halvklotet består av mycket mer hav. För att få rätsida på sådant krävs modeller, och jag vet hur populära sådana är här på bloggen…

  11. 11
    Gunnar Littmarck

    Jag menade att hela vokabulären är i avsikt att väcka ångest, lite som hur galna kors sjuka översattes till dem avsevärt mer alarmistiska galna kosjukan.

    Varför jiddra om hål då kriteriet är 20% lägre halt en vanligt för plats och årstid?

    (jag vet effekten och har försökt skydda mina barn på vårarna)

    Om journalister tror att de vinner på ord som ska väcka ångest, tror jag de biter sig i svansen.

    Jag tror att hela klimatdebatten förlorat på överdrifter om flera m havshöjning, 6C varmare GLOBAL KLIMATKATSTROF

    Jag vet inte hur det är med andra men jag reagerar alltid tvärt om då sådana ord tas fram.

    Däremot borde de gå att få ledtrådar från sydpolen, där ligger ju en kontinent så stor att fastlandklimat borde råda på mitten.

    Jag blir nyfiken av skillnaderna mellan södra och norra halvklotet.

    Om AGW skapat 0.35C varmare globalt klimat de sista 50 åren, men inte ens har den underliggande trenden gett någon ökning på södra halvklotet så borde det ge en indikation på att vi påverkar avsevärt mer än vi tror, troligen dock inte med CO2.

    Det blir inga stora rubriker för den forskningen, eller?

  12. 13
    Gunnar Littmarck

    Tackar Toprunner
    Men det är ju möjligt för ett kärnkraftverk att temperaturkompensera med ändat albedo, såsom flera vita moln på dagarna, ett antal hundra W/kvm ger att det inte behövs mer än…hmmmm 10 kvadratkm som återreflekterar dagsol för vart GW kärnkraft.. (vi måste bygga 10.000 sådana..phu)

    Alvarligt så undrar jag om vi inte vill ha 2-3C varmare?

    Det ända jag i huvudsak har emot Nordells slutsatser är att ända möjligheten att minska global fossilförbränning till 2050 är med TMSR, så 2100 kan vi börja sola och blåsa.

    Det är inte realistiskt att hindra de starkt expanderande länderna med annat än TMSR, då slipper vi i alla fall alla föroreningar.

  13. 14
    Börje Gustavsson

    Thomas #3,
    Du skriver att ”Undantag finns som t ex torvmossar”. Du har helt missat (och de flesta med dig) att ca hälften av den koldioxid som växtligheten på jorden fångar in byggs ner i (både grunda och djupa) rotsystem och andra hälften till växternas delar ovan jord. När en växt dör tar det inte lång tid förrän växtens delar ovan jord har oxiderats och koldioxiden är tillbaka i lufthavet igen. Ett löv som fälls på hösten är i regel borta från markytan fram på vårkanten. För växternas rötter tar det däremot lång tid, kanske många år. Stora träd med många meter djupa rötter tar kanske århundraden innan koldioxiden är uppe lufthavet igen. Det största kända djup en rot har växt ner till är 120 m. Här kan man undra hur många århundraden den roten behöver för att vara tillbaka i lufthavet igen sedan trädet dött. På min hemsida kan du läsa en sida ur Växthuset och Gaia och vad James Lovelock skriver om trädrötter:  http://www.skurupsborren.se/naturen-jordiserar.html

  14. 15
    Fiore

    Men suck. Orbiting Carbon Observatory, OCO (O=C=O) = CO2. Fyndigt värre. Jag antar att det finns viss poäng med sateliterna, även om det är jäkligt luddigt att sätta ett värde på forskning.

  15. 16
    István

    Tur att vi har lärda orakel.
    Annars hade jag blivit orolig för att kvävas, när all CO2 samlas i manshöjd!
    Slipper flytta sängkammaren till övervåningen.
    Skönt.
    För övrigt, insikten om att CO2 är tyngre än luft kan vara livsavgörande, dvs högst intressant!
    Fråga vilken vinbonde som helst. Det är livfarligt att gå ner i en vinkällare medan vinet jäser.

Kommentarer inaktiverade.