Skilj på energi- och klimatfrågor

Energimyndigheten har på sin webbplats lanserat en ny avdelning som de kallar ”Finanskrisen och energifrågan”. Så långt är allt väl. Men bara några rader in i texten dyker klimatfrågan upp.

”Vi måste pröva nya vägar för att bli nyttiga och trovärdiga för våra intressenter i arbetet på att begränsa klimateffekterna”, skriver man. Fortfarande denna övertygelse om att vi, genom att välja ”rätt” energikälla, kan bromsa en klimatförändring. Vilket får oss oundvikligen att välja ”fel”. Den hårt subventionerade vindkraften, vars effektivitet lämnar mycket att önska (nedan ett diagram över de senaste 30 dagarnas produktion). Den ännu dyrare solenergin, som i ett solfattigt land långt uppe i norr knappast kan täcka de dagliga behoven. Vågkraft i stället för kärnkraft.

De senaste 30 dygnens produktion av vindkraft

Enegimyndigheten har även en separat webbplats för lärare och elever. Målet är att lära ut energikunskap. Bland annat får man reda på att förnybara energikällor är bäst, eftersom de inte gör slut på jordens resurser. Inte mycket om effektivitet och kostnad. Icke-förnybara bränslen är förstås sämst, eftersom de förstärker växthuseffekten.

Energimyndigheten ger också tips på hur var och en av oss kan minska sitt koldioxidavtryck.

Minska ditt koldioxidavtryck

Hurra! Genom att byta ut 1 kg ris mot motsvarande mängd potatis per år kan jag sänka utsläppen av växthusgaser med motsvarande 6 kg koldioxid. Och genom att byta ut nio vanliga glödlampor mot lågenergilampor kan jag spara 250 kg koldioxid under lampornas hela livslängd. En svensk släpper i genomsnitt ut 6 ton CO2 per år. Totalt släppte Sverige ut år 2007 motsvarande 65 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar ca 0,3 % av världens koldioxidutsläpp. Räkna själva hur stor skillnaden är mellan att äta ris och päror.

Att hushålla med energi är viktigt. Det finns ingen anledning att slösa med energi. Men att motivera behovet av energieffektiviseringar med att de får klimatet att må bättre? Högst tveksamt. Anser Energimyndigheten att det enda som kan få oss att släcka lyset är hotet om världsundergång?



Dela detta inlägg

34 reaktion på “Skilj på energi- och klimatfrågor

  1. 1
    Mikael

    Det finns visst anledning att slösa med energi! Hur ska vi annars komma ur den ekonomiska krisen? Om du ska göra något bra för Sverige: Tänd en extra glödlampa. Köp lite mer mat än du behöver. duscha så ofta du hinner. Det finns inget som är enklare att konsumera än energi, och som vi alla vet så är det konsumtionen som inte är tillräckligt hög i detta och andra länder, därför har vi en ekonomisk kris. Så öppna era fönster, kör en extra sväng med SUVen, tänd alla lampor ni har så ska ni se att det fixar sig. Tillsammans är vi starka och överlever!

  2. 4
    Mikael

    Inte ironi. Det råder konsensus om detta! Vetenskapen är enig – vi måste konsumera mera, eller hur? Det finns ingen nationalekonom som går med på något annat. Ni vet väl att jag inte är någon skeptiker – säger vetenskapen så så är det så;)

  3. 5
    JR

    Jo,Jo Mikael. Det har jag förstått. Säger vetenskapen…osv så är det ju så.
    Därför ser det ut som det gör i debatten.

  4. 6
    Labbibia

    Mikael # 4
    Du har fel. I Simbabwe har den fantastiske, av folket oerhört älskade diktatorn Robert Mugabe, kommit på ett sätt att få folk att konsumera mindre. Han trycker helt enkelt upp så mycket sedlar, så de blir värdelösa. Genialiskt. Folk får betalt, men ändå inte. Positiva bieffekter är att befolkningen får bättre kondition. Hur då? Jo, för att hinna få NÅGOT för sina surt förvärvade pengar, så SPRINGER de till affären i förhoppningen att iallafall hinna köpa NÅGOT, innan även den senaste lönen blivit värd noll och intet.
    Summan av kardemumman blir ju att folket konsumerar mindre och går över till det gamla hederliga sättet att göra affärer, nämligen byteshandel. Rostig skruv mot en cykelpump, någon? Jag förstår att det är någonting ditåt du eftersträvar?

  5. 7
    Mikael

    Mugabe har även infört priskontroll på varor så att folk inte behöver betala vad de är värda. Mycket innovativt och bra, inte minst för att man då får mycket mer om man säljer maten till andra länder istället. På så sätt blir det matbrist i Zimbabwe. Men det finns i alla fall pengar, och det är ju det viktigaste! Vem är John Galt förresten?

  6. 8
    Hayek

    Tänk vad det är praktiskt med CO2-hotet för alla som hatar utveckling? Vad man än tar sig för så allt bildas det lite CO2. Med hjälp av detta hot så kan de baxa oss ända tillbaka till stenåldern.

  7. 10
    ThomasJ

    GD på Energimyndigheten är Tomas Kåberger, miljöpartist. Förutom den väl arvoderade GD-posten innehar personen [bl.a.] följande uppdrag:
    medlem i Kungliga Vetenskapsakademien,
    expertråd, ledamot i Naturskyddsföreningen
    ordförande i Svensk Bioenergiförening
    ordförande i Vindenergi Väst AB
    ordförande i Ecotraffic ERD3 AB [utvecklingsföretag]
    ledamot i doktorandskolan Program Energisystem
    ledamot TPS termiska processer AB
    ledamot i Göteborgs Energis Ekofond
    ledamot i Sveriges Energiekonomers förening.
     
    En fråga är naturligtvis hur många timmar per dygn karln har, en annan är i vad mån personen ifråga kan betecknas som varande ’opolitisk’, objektivt tänkande/agerande/handlande [direkt/indirekt] samt, inte minst trovärdig högsta befattningshavare/beslutsfattare i en slik, relativt ’tung’ statlig myndighet.
    Go Figure!
     
    Mvh/TJ

  8. 11
    Labbibia

    Mikael #7
    Vill minnas att saligen avsomnade Sovjetunionen subventionerade priset på bröd å det grövsta. Med resultat att bönderna köpte upp bröd för att utfodra sina grisar, och genomsnitts-Ivan på gatan, han blev utan bröd.
    Bra, känns som om vi kan vara överens om att Staten ska hålla fingrarna borta från marknaden? Planekonomi leder ALLTID till brist?
    Överens?

  9. 12
    Mikael

    Labbibia, det känns väl som att vi kan hålla oss borta från ytterligheter åt båda hållen. Marknadsfundamentalismen har jag illustrerat i inlägg #1, märkligt nog utan att möta motstånd. Utan att generalisera eller smutskasta så misstänker jag att beröringsskräcken med statlig inblandning kan vara ett motiv till att man är skeptisk till klimatfrågan – om klimatet ändras kanske det får konsekvenser för libertarianismen.

  10. 13
    Labbibia

    Mikael # 12
    ”Marknadsfundamentalismen har jag illustrerat i inlägg #1, märkligt nog utan att möta motstånd. ”
    Då förstod du tydligen inte mitt första inlägg här, #2

  11. 14
    Hin Håle

    Mikael #1+#12: Visst kan du få lite mothugg om marknadsekonomi. Vad är största skillnaden mellan kapitalism och socialism?

  12. 15
    Mikael

    Hin Håle:
    Planekonomi = Planer styr ekonomin
    Marknadsekonomi = Marknaden styr ekonomin
    Kapitalism = Kapitalet styr ekonomin
    Blandekonomi blandar dessa delar på något sätt. De flesta ekonomier har inslag av alla tre. Socialism är inte i första hand en ekonomisk form, utan en politisk form, men visst ingår det i socialismen att begränsa den ekonomiska friheten.

  13. 18
    Mats Frick

    Vad händer med fria marknader och demokrati om, OBS bara om, skeptikersidan får bestämma men råkar ha fel? Zimbabwe skulle bara vara förordet. Någon som känner för lite äkta skeptiskt tänkande..?

  14. 20
    Hin Håle

    Mikael: Ponera att ett socialistisk land gör planer som tex? Vi skall minska våra CO2-utsläpp med XX% till år XXXX? Vad heter det då?

    Ponera att ett annat land får ett högerliberalt styre och inför ungefär likadana planer? Vad är klassificeringen då?

  15. 21
    Mats Frick

    Hin Håle – Själva åtgärdernas klassificering har inget med styret att göra, däremot effekterna givet den politiska miljön. I den socialistiska ekonomin blir det en del av maktapparaten och i det högerliberala blir det på sin höjd kreativ destruktion a là Schumpeter.

    Problemet är att ju längre vi väntar desto mindre blir fönstret för marknadens möjligheter att bidra till minskningen. Ju mer akut frågan blir desto mindre blir motståndet hos allmänheten till kollektivistiska lösningar. Går det riktigt långt har vi att göra med allas krig mot alla i Hobbes anda, men då pratar vi Lovelock-scenarion.

  16. 22
    Hin Håle

    Mats #21: Min poäng som jag tänkte komma till var att klassificeringen – precis som du säger inte riktigt har med saken att göra. Det är hård politisk kontroll miljörörelsen vill ha och hård politisk kontroll leder till armod på alla nivåer.

  17. 24
    Hin Håle

    Det är smått spännande med siffrorna som studsar runt i koldioxid-kyrkan. Det är kilo hit och ton dit. Men aldrig i ett sammanhang. 

    Hur många ton totalt släpper en människa ut? Vem har räknat ut det. Har man räknat precis allt eller bara energirelaterade poster? Hur stor är varje besparing det tipsas om i procent på totalen? Tiotal, enstaka siffror eller promillesatser?

    Men. Det är ju inte olagligt att ljuga.

  18. 25
    Mikael

    Det är hård politisk kontroll miljörörelsen vill ha , och hård politisk kontroll leder till armod på alla nivåer, säger Hin Håle och avslöjar därmed att han aldrig skulle acceptera AGW-hypotesen ens om 97 % av världens klimatforskare accepterade den. Livets mening är kapitalism, naturen får inrätta sig. Argumenten är tyvärr inte bättre.

    Nästa inlägg från Fan själv (#24) är nästan ännu mer avslöjande. Har han inte sett siffror på människans samlade koldioxidutsläpp? Vet han inte hur man räknar? Vad är det då för mening med att argumentera? Svar: Det spelar ingen roll hur man räknat, för Hin Håle bryr sig bara om en sak – kapitalism. Och eftersom man inte kan ha CO2 på banken (ännu) så är det bara skit.

  19. 26
    Mats Frick

    Mörkrets Furste – Jag trodde debatten gick framåt. Vem ljuger?

  20. 27
    Hin Håle

    Mikael #25: Och där fann vi pudelns kärna. Jag är kapitalist. På nåt sätt gick luften ur dina ekonomiska teorier där. 

    I övrigt. Skulle acceptera AGW-hypotesen om det uppenbarades åtminstone ett rimligt bevis. Hittills har jag bara sett bevis på motsatsen. Antalet forskare är ointressant. 

    Jo. Jag har sett siffror på samlat CO2-utsläpp. Väldigt selektiv statistik har det varit. Det är inte speciellt svårt att se när statistik är riktad för ett syfte. Jag saknar lite mera totala siffror och gärna över årmiljarderna också. Och sen sätta det i ett sammanhang med det antropogena CO2-tillskottet.

  21. 28
    Mikael

    Hin Drule, ökningen av koldioxid i atmosfären det senaste århundradet är ganska rimlig storleksmässigt om man tar hänsyn till storleken av de samlade antropogena utsläppen. Tråkigt att du saknar siffror, det är inte särskilt svårt att hitta dem om du letar.

  22. 29
    Hin Håle

    Mats: Enligt populärvetenskapen berättar en normal människa en lögn tre gånger på tio minuters konversation. Låter rätt rimligt.

    Men nu var det ifs statistik jag syftade på. Det är nog inte så mycket rena lögner man berättar på Energimyndighetens hemsida. Men med en omedveten lögn, ett par halvsanningar och noga valda fakta kan man komma väldigt långt med att förleda.

    Men som en klok vän sa till mej för längesen: Det är inte olagligt att ljuga. Inte med ord och inte med siffror. Sen finns det undantag med i vissa sammanhang. Men de är väldigt få. 

  23. 30
    Hin Håle

    Mikael: Jag kan hitta folk som kan ta gift på att jorden är platt. Och jag kan hitta siffror på senaste århundradets CO2-ökning. Jag har rakt ur minnet fakta som talar emot de flesta AGW-argument jag läst och sett. Bristen på information är inte problemet. Det är kvaliteten.

    Jag kan själv jämföra de påstådda katastrofhoten mot införda och föreslagna åtgärder och konstatera att CO2-hotet inte verkar så viktig trots allt. Man ska inte lyssna på vad politiker säger utan se på vad de gör. Det lutar snarare väldigt hårt åt politisk kontroll och moraliskt tolkningsföreträde.

  24. 31
    Mikael

    Hin Hejdå, då bortser jag från dina tidigare inlägg, eftersom du inte alls saknar information vilket du påstod.

  25. 32
    Hin Håle

    Mikael: Jag saknar fortfarande den information jag retade mej på inte fanns på Energimyndigheten hemsida. Och jag saknar den i ett relevant sammanhang. Du får ursäkta om jag är för konkret.

  26. 34
    Mikael

    Det är hård politisk kontroll miljörörelsen vill ha , och hård politisk kontroll leder till armod på alla nivåer, säger Hin Håle och avslöjar därmed att han aldrig skulle acceptera AGW-hypotesen ens om 97 % av världens klimatforskare accepterade den. Livets mening är kapitalism, naturen får inrätta sig. Argumenten är tyvärr inte bättre.

    Nästa inlägg från Fan själv (#24) är nästan ännu mer avslöjande. Har han inte sett siffror på människans samlade koldioxidutsläpp? Vet han inte hur man räknar? Vad är det då för mening med att argumentera? Svar: Det spelar ingen roll hur man räknat, för Hin Håle bryr sig bara om en sak – kapitalism. Och eftersom man inte kan ha CO2 på banken (ännu) så är det bara skit.

Kommentarer inaktiverade.