Vad gör man med 3.500.000 kronor?

3.500.000 kronor är en hel del. Använt på rätt sätt. Man kan definitivt diskutera om Energimyndighetens beslut att satsa detta belopp på en utställning på Tekniska museet i Stockholm.

Utställningen ska heta ”VÄGVAL – en interaktiv utställning om energi och klimat och om stora och små val i historien och idag”. Den riktar sig mot barn, ungdomar och barnfamiljer.

Enligt ett pressmeddelande kommer utställningen ”på ett välbearbetat och pedagogiskt sätt uppmuntra till kunskapsinhämtning och möjligheter att genom personligt engagemang själv föreslå lösningar på energifrågor, hållbarhet och klimat”.

Personligen tycker jag att det verkar vara ett riktigt slöseri med pengar. Pengar som till exempel hade behövts i skolbudgeten eller för barnomsorgen.

Dela detta inlägg

22 reaktion på “Vad gör man med 3.500.000 kronor?

  1. 1
    L

    Man kan ju undra vad dom har för ”lösningar på klimat” att lära ut?

    I Stockholm går ”Klimataktion” runt och sjunger White Christmas för att lära oss mer om ”klimatförstöringen” enligt Sveriges Radio.

    Vårt största problem är snarare ”nyhetsförstöringen” i alla de media som okritiskt rapporterar det politiskt korrekta.

  2. 2
    Gunnar Littmarck

    Underbart om de lägger den största delen på beskrivning av torium drivna smältsalt reaktorer, samt tillverkning av syntetbränslen genom högtemperaturs, trygg, människovänlig, fission.

    Vi måste tro att energimyndigheten är en av de ytterst få (enda?) myndigheter i Sverige som skapar större mervärden än de kostar.

  3. 3
    Mats

    hur räknar man på det! – hur stora energimängder kommer att tillföras Östersjön om energi motsvarande Sveriges fossila användning skulle fås ifråb Thorium kraftverk  – energimängden per år, avser kylvatten som tillförs Östersjön am man väljer vätskekylt system – kan detta öka risken för ökad algblomning – och öka mängden fisk?

  4. 4
    UnoK

    Gunnar Littmarck:
    Häromdagen hörde jag ett inslag från The Economist som tog upp en aspekt på eventuell kärnkraftsutbyggnad: bristen på kunskap.
    Eftersom kärnkraften på de flesta håll befunnit sig bland Untouchables så har universitet och högskolor haft nästan nolltillväxt på detta område. Och dom som kan, och kunde, går nästan mangrant i pension på 10-talet.
    Om det inte händer något nu så kommer det nästan inte att kunna hända?
    Du vet säkert.

  5. 5
    Gunnar Littmarck

    Mats.
    Att Forsmark och Oskarshamn värmer Östersjön beror på att då de konstruerades ville inte politikerna ta tillvara värmen genom fjärrvärme, ty då kunde vi bli för beroende av kärnkraft.

    Torium är troligen det enda som kan konkurrera ut orenad, obeskattad kolkondens, som byggs ut i explosionsartad takt.

    Bara Indien och Kina planerar öka sin kolanvändning så mycket de närmaste 30 åren att allt annat vi i överiga världen är betydelselöst.

    Vare sig co2 teorin är rätt eller fel, så leder den massiva kolförbränningen till stora miljöproblem.

    Bara Danmark som satsat avsevärt mer än Sverige på ”förnyelsebar” elproduktion, släppte ut 5000ton svaveldioxid och 572 ton partiklar från sin fastlands baserade elkraft produktion, förra året.
    Hur mycket tror du släpptes ut i Kina?

    Gå in på
    http://www.torium.se
    Läs och finn de lösningar som kan konkurrera ut kolkondens.

    Sen kan du gå in på.
    http://www.mfk.nu

    och julen är räddad.

    UnoK.

    Jag hörde en kvinnlig norsk doktorand som haft sin doktorandtjänst i Frankrike.

    Frankrike tycks bli först med billiga säkra toriumverk.

    På Chalmers finns intresse och kompetens, men anslag saknas, Maud vill konkurrera ut kolkondens med bespringar, bioenergi och vindkraft.
    Obama satsar 44K$/år på TMRS, trotts att de har så goda erfarenheter.

    Det finns alldeles för många som förlorar på Thorium, så lobbygrupper är starka.

    Läs på:
    http://thoriumenergy.blogspot.com/

  6. 6
    Toprunner

    Tomas Kåberger som nyligen tillträdde som GD på energimyndigheten verkar faktiskt väldigt lovande. Han har en sund syn på vindkraft och problemen som är kopplade till den. Han har också en fömåga att se Sveriges energibehov/produktion ur ett helhetsperspektiv. Jag hoppas bara han kan behålla sin integritet samt humor på den myndigheten. Han är riktigt rolig :-) !

  7. 7
    Gunnar Littmarck

    UnoK
    Jag har lösningen på kunskapsbristen.

    Kina lär utexaminera 100.000 reaktortekniker och kärnfysiker, vart år.

    Vi kan kanske några år till ha råd att betala för Kinesisk Know How, då den kunskapen allt mer tycks gå i pension här.

    Fråga Maud om hon tror vi kan avvara 50G från vindkraft till vårt sista teknikdödsryck.

    Vindkraft till 100.000.000.000:- planeras ju som bekant i Sverige.

    Inte ett verk skulle kunna konkurrera  öppet

  8. 8
    Alexander

    Du verkar inte klok. Bortsett från klimatförändringarna så står vä´rlden inför  enorma problem gällande föroreningar, utrotning av djurarter, nedsmutstning, utfiskning, övergödning, förgiftningen av naturen och dagens jordbruksystem som kräver enormt energikrävande konstgödsel. Vissa kanske bara vill leva i sin värld där allt är redan OK, sånt skrämmer mig!

  9. 9
    Mats

    Gunnar: och hur ska denna värmebalans erhållas under sommaren då fjärrvärmebehovet är litet – kanske med att dumpa värmen i underjordslager – det borde gå att räkna ut vad en sådan systemlösning skulle innebära och vilka investeringar som krävs – vilka fördelar skulle Svensk industri få med tillgång till billig el? – säkert många nya jobb – gruvorna i Sverige skulle kunna övergå till el-drivna maskiner och samtidigt förbättra arbetsmiljön – det är troligt att denna resurs kan vara ett viktigt steg att ersätta fossila bränslen och behålla vår välfärd – vi skulle kunna bli världsledande på nya och säkrare kraftvärme – har Energimyndigheten analyserat potentialen i nästa generations kärnkraftsverk? – vi kanske skulle våga satsa en promille av de forskningsanslag som satsas på miljöforskning? men det är troligen kontroversiellt – nu är det mindre än halvtid till nästa riksdagsval

  10. 10
    Gunnar Littmarck

    Mats läs mer.
    Med högtemperatur smält salt verk kan antingen väte för syntetbränsle framställas eller ex. fjärrvärme då det behövs eller en ständigt varierande kombination.

    Men det är bråttom:

    Se:
    http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article44453.ece

    Förstora bilden, sök vidare på nätet.

    Visst skulle Sverige som varit världsledande på tillverkning av stora flytetyg och reaktorer, kunna bygga något som konkurrerade ut de Ryska verken?

    Har du läst mina förslag då viss del av biståndsbudjetten ersätts med elkraftbistånd, genom flytande TMRS verk, bemannade med svensk personal, men med utbildning av lokalbefolkning i tillägg?

    Vilkor, kolkondenskraft motsvarande hälften av mottagen elkraft, skrotas.

    Det finns fortfarande tekniska lösningar, som kan skapa välstånd till Tellus 6,748,372,385 människor och övrigt liv.

  11. 11
    tty

    Mats:

    Jag räknade en gång ut hur stor värmetillförseln från våra nuvarande kärnkraftsverk till Östersjön blir. Den motsvarar 45 sekunders extra solsken per år.

  12. 12
    tty

    Apropå klimataktion och deras ”White Christmas” så kollade jag SMHI:s statistik på snötäcket i Stockholm från 1900 till 2007. Av de senaste tio jularna har sex varit gröna. Av de tio jularna 1900-1909 var sex gröna. Trenden är knappast överväldigande.

  13. 14
    Mats

    Gunnar: en utredning borde tas fram som visar på konsekvenser av att bygga nya kärnkraftverk, innehåll:
    1) kostnad för uppförande av produktionskapacitet 2) kostnad för kulvertlösning för anslutning av fjärrvärme lösning 3) LCC med beräkning av kostnad för el kr/kWh 4) MKB innehållande alla delar som behövs 5) intressenter som är intresserade av att investera 6) utredning med redovisning av konsekvenser och potential 7) en första anläggning bör ligga i anslutning till något nuvarande kärnkraftverk tex Forsmark – troligen är enda möjligheten att ordna fjärrvärme till Stockholm att bygga hela eller delar av detta kulvertsystem i tunnel 8) och troligen den viktigaste punkten är att ta fram mer fakta runt detta och öka medvetenheten och visa på alla delar som ingår i detta koncept och detta är skälvklart kontroversiellt med tanke på att det finns det gamla folkomröstningsbeslutet på avveckling – forskning i våra hogskolor mm – hur går diksussionerna i andra delar av världen och vilka anläggningar planeras och hur har de löst finansieringen? 9) konsekvens för utfasning av fossila bränslen och minskning av CO2 10) konsekvens för tillväxt och arbetsmarknad….det blev långt och lite spretigt 

  14. 15
    Toprunner

    Natrix:
    Tack för informationen, den var dock lite gammal. När jag hör honom idag så låter han inte alls negativ till kärnkraft. Jag tycker han är väl värd att prövas och om man jämför med den han efterträder så är det som skillnaden mellan natt och dag.

    Jag har största förhoppning om att vi kan nystarta kärnkraftssatsningen med honom på den positionen. Vem skulle passa bättre?

    Gunnar:

    Tycker du inte att det kan vara vanskligt att bygga en fjärrvärmeinfrastruktur runt ett kärnkraftverk? Vad ska man värma sig med om man måste snabbstoppa?

  15. 16
    Natrix

    Toprunner – detta har han sagt i år:
    –”Vi är på väg in i en spännande process där industrin måste anpassa sig till stigande priser på el och olja. Där handlar det huvudsakligen om att öka effektiviteten.”
    ”Vid sidan av bioenergin är det annars vindkraften som växer snabbast och målet att öka vindkraftens andel från tio TWh år 2015 till 30 TWh år 2020 ser inte Tomas Kåberger som en omöjlighet.”
    Med tanke på att vindkraft är dyrare än kärnkraft är det logiskt att industrin måste anpassa sig till stigande elpriser. Om det är så spännande vet jag inte. Mest onödigt. Om ökade kostnader för energin hade undvikts så kunde andra kostnader, t.ex. sjukvårds- etc, kunnat öka utan att samhället blivit fattigare. http://www.vattenfall.se/annual-reports/vf_se/2006/filter.asp?filename=page_013.html

  16. 17
    Anders L

    Det som gör en betänksam beträffande vindkraften är främst det faktum att på de snart 30 åren sedan kärnkraftsomröstningen 1980 har det i praktiken inte hänt någonting alls med vindkraften. Den svarar fortfarande för mindre än 1% av Sveriges elförsörjning. På de dryga 30 åren fr o m 1954, då Sveriges första testreaktor startades, till 1985 då den sista … förlåt, senaste svenska reaktorn startades skedde en enorm utveckling, och när kärnkraften var fullt utbyggd stod den för ca 50% av elbehovet. Jag känner inte till någon teknisk innovation som har haft så långsam utveckling som vindkraften och ändå visat sig vara livskraftig. Den tycks ständigt ligga minst 10 år från sitt kommersiella genombrott, ungefär som fusionskraften har gjort de senaste decennierna. Jag har ingenting emot vindkraft som princip, tvärtom är väl idén lysande – men om den nu är så bra som alla entusiaster påstår, varför står den inte för åtminstone 25% av vår elförsörjning efter 30 år? Uppenbarligen finns det tekniska problem som med dagens teknik inte går att lösa på ett tillräckligt ekonomiskt sätt.

  17. 18
    Toprunner

    Natrix:
    Jag håller med om att det du visar ser oroväckande ut och kanske hoppas på för mycket men lovar att hålla ett skeptiskt öga öppet :-) ! De dragningar som jag suttit på har han dock visat ödmjukhet och öppenhet.

    Kanske jag är mest glad över att den som han ersatte försvann:

    Korsfeldt :-) !

  18. 20
    Toprunner

    L:
    Visste du att det det sägs finnas äldre, typ pensionärer, som i ottan rycker morgontidningen genom lägenhetsdörrens brevinkast  ur utdelarens händer ?

    Skämt åsido, mycket kul artikel som sammanfattar varför jag själv aldrig bryr mig i klimatfrågan:

    ”Eftersom vi inte riktigt vet hur klimatet fungerar så vet vi ju inte riktigt hur det blir.” :-)

    Godnatt! zzzzzzzzzzzz!

  19. 21
    Johnny

    Det är ju bra om de vill informera och utbilda om energifrågor och hållbarhet men varför envisas de med att hålla sig på AGW linjen för det är väll så man få tolka detta

    ”genom personligt engagemang själv föreslå lösningar på energifrågor, hållbarhet och klimat”.

    L: Det var en bra artikel.

Kommentarer inaktiverade.