Växthusvärk kan komma plötsligt?

Skogsindustrierna är aktuella med en ny kampanj. Den heter ”Skogen och klimatet” och resultatet kan ni se nedan.

”Du vårdar klimatet varje dag”, står det bl.a. i annonsen.

”Den fina med träd är att de fortsätter lagra koldioxiden (i form av kol) även när de blivit till en pall, sommarstuga eller en bunt A4-papper. Så antagligen hjälper du skogen mer än du tror – du läser t.ex. den här annonsen! Och trä kan man inte överdosera.”

Skönt! Då är det ju äntligen någonting bra med alla dessa pappersförpackningar, som vi trott var onödiga. :)

Dela detta inlägg

47 reaktion på “Växthusvärk kan komma plötsligt?

  1. 2
    Fredrik

    Undrar vad de har läst för ”Bok” måste ha varit en Trälig en.

  2. 4
    Johan

    Ja, vi ska vara rädd om våra träd.
    Inte i första hand för klimatets skull utan för konkurrensen mellan förpackningsindustrin och biobränsle i form av ved.
    Det måste vara bättre att trä blir förpackningar först innan det eldas och blir till energi.
    Som det ser ut nu så kan det vara bättre betalt för skogsbonden att sälja flis till biobränsle än till skogsindustrin.
    Tillgången av inhemsk ved  tryter, istället importerar vi dyr, betalar höga elavgifter, utsläppsrätter, och vips så har vi lagt ner ytterligare en fabrik i Sverige.
    Och Stora Enso är med och investerar i nya fabriker i t.ex Brasilien och Kina.
    Men det kanske är jättebra för Sverige som kan visa att vi släpper ut än mindre CO2.

  3. 5
    Uffeb

    Läser den här bloggen flitigt. Flera gånger om dagen faktiskt.

    Kul att få tips om många nya tokroligheter om klimatet i media.

    Ofta får jag nya funderingar, och fattar mer och mer varför klimatet blivit ett nytt och mer värdeladdat ord. Ett ord som börjat ersätta miljö.

    Många av de som skriver kommentarer på din blogg tycks ha ett stort kontaktbehov, men bidrar ändå ibland med tänkvärdheter.
    Fascinerande läsning på många sätt..
    – Vetenskapen luras genom att gå i politikernas ledband, påstår några. Jag tvivlar.
    – Vetenskapen används för att tjäna ekonomiska syften. Tja varför inte…
    – Klimathotet är ett politiskt trick för att skapa ett nytt samhälle. Bullshit tycker jag.

    Men hur kan en större del av världen svälja alla katastrofscenarior som FN och IPCC presenterat?

    Och varför vill man presentera en så dyster framtid för kommande generationer?
    Jo därför att det fyller flera syften.

    Skräm, men visa att vi alla kan påverka genom att ändra vårt vardagsliv i minsta detalj. Engagemang!

    – Skräm, men visa att det är industrialismen som är boven och ett övergående problem. Stoppa fortsatt industrialisering är budskapet. Vi vill inte ha den konkurrensen.

    – Skräm, för att kunna tjäna pengar på att skrämmas mer, och mer…det är inte bara Al Gore. Det poppar upp nya företag hela tiden.

    Påminn hellre om att vi lever på ett klot som har begränsade resurser.. Men det behöver man inte skrämma vår barn med. Det räcker att informera. Inte skrämmas.

    Men det mest skrämmande är hur media slutat att kritiskt granska.

    Media säljer mer på katastrofer än på tvivel, hopp och framtidstro.

  4. 7
    Fredrik

    Uffeb bra skrivet

    ”- Klimathotet är ett politiskt trick för att skapa ett nytt samhälle.”
    där håller jag med dig, jag har stor tillit till forskare et.c men det förhindrar ju inte andra att ta vara på chansen, precis som Greenpeace lär ha blivit kapat av vänsterradikaler.

    Hittade företen sidan http://www.co2science.com som verkade vara skeptiskerns version av realclimate.com. Lite tråkigt dock att när man grävde lite i källorna så hittade man att tydligen Greenpeace fått tag i några papper från Exxon som visade att co2science tagit emot 90000 dollar ifrån dem. Säga vad man vill om det men det lär ju komma som en käftsmäll så fort man försöker länka något vettigt ifrån sidan i sig.

    Någon som vet var Realclimate får sina pengar ifrån?

  5. 9
    DJ

    Uffeb:
    ”- Skräm, men visa att det är industrialismen som är boven och ett övergående problem. Stoppa fortsatt industrialisering är budskapet. ”
    Men som skogsindustrin och regeringen visar kan man använda det åt andra hållet också. De säger att man ska industrialisera skogen än mer eftersom det enligt dem räddar klimatet. Vad är skogsindustrins hot mot biologisk mångfald och känsliga skogsarter jämfört med hotet om förändrat klimat?

  6. 10
    Gunnar Littmarck

    Anders L #3
    Jag fick en bra länk av en av dina åsiktsfränder i går.
    http://www.aip.org/history/climate/Radmath.htm
    Läs den noggrant, så kanske du förstår hur svårt det är att finna om en ökad halt co2 leder till en global klimatkatastrof.
    De som tror det, tycks basera det på dels halvtaskiga datormodeller samt en känsla av att det är fel att bränna så mycket fossilkol som mänskligheten gör och kommer öka att göra i minst 30 år till.
    Vi som är skeptiska hänvisar till studier av verkligheten, vilken ännu inte uppvisat de förändringar som måste till för att alarmisterna ska ha rätt.

    Många reagerar på resursslöseriet, ex. svensk bioenergi, som ökat växthusgaserna och krävt stora resurser, i avsikt att minska växthusgasutsläppen.

    Lycka till med läsningen.

  7. 11
    Uffeb

    Skogsindustrin i Sverige är inget stort problem för klimatet på klotet så vitt jag kan förstå.

    Möjligen är naturskyddet, journalister med privata intressen i nationalfjäll, och en lyhört påpasslig och populär regering ett hot mot en utveckling av besöksnäringen i Sverige.

    Och ett svek mot oss få som bor utanför tätorterna.

  8. 12
    Gunnar Littmarck

    Anders#3 igen.
    Efter att läst din länk så håller jag med.

    Om vi påverkar ett system så kan nog störningen avläsas mycket lång tid senare.

    Det innebär dock ingenting.

    Allra minst om en höjd co2 halt inte leder till en global klimatkatastrof.

    Vi kunde sopa igen våra fossilförbrännings spår ur atmosfären om några hundra år genom att samla in kol ur atmosfären och pumpa ner det i berggrunden igen, om vi av någon sjuk anledning skulle vilja, då behövs det bara den allt mindre mätbara restmängden, kanske någon promille av männsklighetens utsläpp.

    Eller hur?

  9. 13
    Gunnar Littmarck

    ”vi har aldrig haft så mycket skog i Sverige som idag”
    Är det sant?
    Före det öppna monokulturella landskapet?

  10. 14
    DJ

    Vad jag menar är att man kör över flera andra miljöaspekter för att försöka stoppa ett eventuellt hot om klimatförändringar. Man tittar för ensidigt, och skaffar sig inte en helhetsbild över miljöproblemen och hur dessa kan samverka och lösningar motverka varann.

  11. 15
    Jens

    Fredrik #7
    Vad drar du för slutsats av att Exxon över en 10-års period sponsrar Stanford med $225.000.000 till klimatforskning?

    Eller att BP sponsrar Berkley med $500.000.000?

    Micke, hur ser du på saken? Du kom aldrig med någon repliktill dessa siffror förra gången dem las fram då du skrek om att Dr. Singer var ”köpt” av tobaksindustrin.

    /Jens

  12. 16
    Uffeb

    DJ,
    Håller med dig helt och hållet. Helt rätt.
    Dessvärre är det våra politiker som styr, och numera lyssnar dom bara på media.

    Röstfiske, egen karriär och pension efter karriären styr.
    Sorgligt.

  13. 17
    totte wallin

    såg ni skidtävlingarna från alperna i helgen ? jag tycker att det känns så skönt per holmgrens nya kokbok ”klimatsmart” redan gett resultat … eftersom det inte varit så mycket snö i alperna så här tidigt på 10 år .. tack per !

  14. 18
    DJ

    Gunnar:
    Utan mänsklig påverkan skulle huvuddelen av Sverige vara skogsklätt. De senaste 400 åren har vi avverkat och skövlat en hel del för betesmark, åkermark, bränsle och virke. Under de senaste århundradet har vi dock börjat med trädplantering efter kalhyggesbruk (som började användas för 50 år sen). Vi har aldrig haft så stora virkesförråd som förrut, OM man tittar efter 1926 då Riksskogstaxeringen har sin första mätpunkt. Men en stor del av skogen var redan kraftigt påverkad då. En hel del gammal åkermark har därefter planterats och man har fått täta produktionsskogar. Men vi har aldrig haft så lite gammelskog som idag, och produktionsskog har dåliga naturvärden; t ex innehåller produktionsskog bara runt 1% död ved mot 25% i en naturskog. Död ved är viktig för många arter.

  15. 19
    Johnny

    Borde inte mindre död ved leda till mindre skogsbränder (alltså mindre i storlek)? Vilket då borde innebära mer skog orörd av eldens lågor?

  16. 20
    Uffeb

    Skogsbränder är naturliga och behövs då och då för att bevara den biologiska mångfalden.

    Då och då bränns skog för att hjälpa naturen när blixt och åska svikit.

    Vad den nu ska vara bra för… jag funderar, men har inga svar. Att vi inte längre har sabeltandade tigrar stör inte mig. men visst är det kul att hitta bevis på att dom funnits.

  17. 21
    DJ

    Jag skulle tro att den huvudsakliga orsaken till färre skogsbränder beror på dagens övervakning och brandbekämpning. Skogsbränder var vanliga förr och en hel del organismer gynnas av bränder. Frånvaron av bränder förändrar artsammansättningen i skogarna. Därför är det bra om man kan skapa kontrollerade bränder i vissa skogar.

  18. 22
    tty

    Jovisst, och det är också ett stort hot mot den biologiska mångfalden eftersom många arter är beroende av periodiska skogsbränder.
    Förresten är skogsindustrins kampanj milt sagt tvivelaktig. Ungefär halva biomassan blir svartlut vid papperstillverkning och eldas upp direkt för att driva de mycket energikrävande pappersbruken.
    Om man verkligen skulle använda skogen för att minska mängden CO2 bör man låta den stå kvar tills den blir fullt utvuxen om 100-200 år, och sedan avverka den till timmer, som förmodligen kommer användas i ytterligare något århundrade. Det bleve ju visserligen slutet för den svenska skogsindustrin, men varför skulle just den få överleva när i stort sett alla andra branscher skall klimatiseras bort?

  19. 23
    Gunnar Littmarck

    DJ tackar för information.
    Har läst att skogsbruket ofta har en tillväxt om 7-8% massa i sina växande skogar.
    Hur många kilo växer Skogen i Sverige med?
    Vi vet att den globala oljekonsumtionen om 85Mfat/d ger knappt 8gram kol/kvm och år.
    Haven har nog inga problem att öka biomassan, men hur mycket kan skogen växa om vi slutar att bränna den och i stället använder den till byggnadsvaror, som ska vara 100år ur cirkulationen (då har vi säkert fusionskraft..)

    Numer finns ju brandimpregnering så vill vi kan vi bygga mycket mer av trä.

  20. 24
    Uffeb

    DJ,

    Du har rätt. Bränder behövs för att bevara. Det har alltid brunnit i skogarna.

    Men frågan är om det är vettigt att skapa kontrollerade bränder för att försöka återskapa en naturlig process?

    Varför gör man inte så i tätorter? Varför bryter man inte upp asfalt och river gamla avloppsrör för att återskapa en biologisk mångfald där?

  21. 25
    Gunnar Littmarck

    Den här bloggen måste passa Totte Wallin.

    Hej.

    Varför är så få artister öppet skeptiska mot att fossilförbränning leder till en global klimatkatastrof?

    Är den yrkesgruppen mindre bildade, eller bara av en fegare sort?

  22. 27
    Uffeb

    Littmarck,

    …menar du uppstädningen efter Tjernobyl.
    Jag fattar inte eftersom du är så kortfattad.

    Och jag fattar långsamt.. ;-)

  23. 28
    DJ

    Upptäckte ett skrivfel i mitt inlägg nr 18; stryk ”som” i meningen med Riksskogstaxeringen så blir meningen mindre förvirrande.

    Uffeb:

    ”Men frågan är om det är vettigt att skapa kontrollerade bränder för att försöka återskapa en naturlig process?”

    Det kan man diskutera.Vill man ha organismer och naturtyper som är beroende av bränder måste vi tillåta dessa på något sätt. Vi kan då antingen låta naturliga bränder ha sin gång, eller så startar och kontrollerar vi bränder där vi själva vill ha dem.

    ”Varför gör man inte så i tätorter? Varför bryter man inte upp asfalt och river gamla avloppsrör för att återskapa en biologisk mångfald där?”

    Det finns ofta människor som tycker att skogen ser ful och ”ostädad” ut om man till exempel lämnar död ved i tätortsnära skogar. En riktig gammelskog kan också vara mycket svår att ta sig fram igenom. Å andra sidan finns det ofta riktigt gamla träd kvar i tätorterna som kan vara bra för den biologiska mångfalden.

  24. 29
    DJ

    DJ:
    ”Upptäckte ett skrivfel i mitt inlägg nr 18; stryk “som” i meningen med Riksskogstaxeringen så blir meningen mindre förvirrande.”

    Eller byt ut ”förrut” mot ”nu”. :)

  25. 30
    Gunnar Littmarck

    Uffeb
    Jag med.

    Jo det blev ju en helt orörd biotop när den mänskliga aktiviteten minskade så radikalt i landskapet, många trängda arter ex. stork fick leva relativt i fred i där.

    Skoj är att många envis gamlingar vägrade flytta, många lever där än.
    De drabbades inte av ökad sjuklighet, vad jag läst.

    Det florerar siffror på ökat antal barnsköldkörtelcanser, men det är så små siffror så det kan lika gärna bero på annat.

    Märkligt att man tydligen dör i närtid av påverkan, eller inte alls.

    Miljövänner borde kanske propagera för grafitmodererade verk utan skyddinneslutning, samt fulla klantskallar som leker…

    Då kommer nog till sist även utoxen tillbaka…

  26. 31
    Uffeb

    DJ.

    Bra förslag. Avsätt ytor i tätorterna för gamla fallna och döda träd. Här finns några stycken.

    Vi skickar ner dom gratis om vi får lite uppmärksamhet i media som visar att vi bryr oss om klimatet och människors miljö.

  27. 32
    Anders L

    En intressant sak är (såväl här som på RealClimate) att det nästan bara verkar vara manspersoner som utbyter åsikter och tankar med varandra. Man brukar ju alltid hävda att männen håller tillbaka kvinnorna i debatter etc. – Men kvinnorna lyser ju med sin frånvaro…Tja, de har väl viktigare saker för sig.

  28. 33
    Uffeb

    Anders L,
    intressant synpunkt.
    Den här bloggen hade varit stendöd sedan länge utan en kvinna som då och då dyker upp med nya tips och infallsvinklar.

    Och hade det varit en snygg kille som stått för bloggen hade det inte fungerat.

    Märkligt.

  29. 34
    Gunnar Littmarck

    Anders L
    Har du läst länken?
    Den är inte någon partsinlaga, bara aningen på er sida då det ansågs viktigt att en klimatforskare som bytt sida, var betald av stora stygga vargen.
    Om du tycker den är tung, kan du köra den i
    http://translate.google.com/translate_t?hl=no#
    Så får du originalet i vänsterspalten och en taskig dataöversättning, till ett godtyckligt språk, i den högra.

  30. 35
    Gunnar Littmarck

    Gå in här och läs alla av en kvinna med starka åsikter.
    Ni finner henne mest i kärnkraft och energifrågor.
    Jag har lärt mig massor av henne.
    http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article471983.ece

    Annars är nog medel kvinnan en som vill tro att hon kan påverka genom att agera och inte söka kunskap som undergräver hennes åsikter.

    Maggie och Malin är nog inte helt typiska för sitt kön…

    Tyvärr

  31. 36
    Uffeb

    Många av de som skriver kommentarer på din blogg tycks ha ett stort kontaktbehov, men bidrar ändå ibland med tänkvärdheter.

    Fascinerande läsning på många sätt..
    – Vetenskapen luras genom att gå i politikernas ledband, påstår några. Jag tvivlar.
    – Vetenskapen används för att tjäna ekonomiska syften. Tja varför inte…
    – Klimathotet är ett politiskt trick för att skapa ett nytt samhälle. Bullshit tycker jag.
    Men hur kan en större del av världen svälja alla katastrofscenarior som FN och IPCC presenterat?

  32. 37
    Johnny

    Jag tror att någon räknat ut att 90% eller så tror på någon form av övernaturlig kraft såsom spöken, andar eller en eller flera gudar. Snacka om konsensus…

    Sedan vet jag inte om det är så vanligt att ALLA har köpt klimathotet. Senast idag befann jag mig i en bil med min chef och en kollega och vi kom in lite på politik då jag något försiktigt yttrade mig om klimatalarmismen och blev lite förvånad av att de verkade dela min skeptism mot detta. Jag har mött andra reaktioner om jag säger så…
    Det var inte ens så att jag behövde ”övertala” dem. De hade själva bildat sig en uppfattning och jag kan garantera att ingen av dem är typen som besöker bloggar liksom den här.

  33. 38
    maggie Inläggsförfattare

    Anders L: ”Men kvinnorna lyser ju med sin frånvaro.”

    Intressant. Jag har faktiskt funderat över samma sak. Dessvärre har jag kommit fram till att kvinnor generellt sett (om vi nu får generalisera) är antingen 1. mindre intresserade av vetenskapliga frågor, 2. mindre benägna att på egen hand undersöka och ifrågasätta (de lyssnar på andra) eller 3. alldeles för upptagna med oväsentligheter som vem som gör det med vem och vilken underlagskräm ger bäst resultat. Rätta mig om jag har fel.

  34. 39
    Johnny

    Maggie, typiskt en kvinna att utgå från att hon har fel… :0)

    Nog ginns det de som engagerar sig men de tycks föredra kofta, dans och soppkök.

  35. 40
    Gunnar Littmarck

    Fy vilka trista generaliseringar..

    Mina döttrar är inte så…

    Om Maggies dystopi är rätt beror det på uppfostran.
    Kanske därför tjejer för högre betyg i skolan men lägre lön i livet?

  36. 41
    maggie Inläggsförfattare

    Gunnar L: ”högre betyg i skolan men lägre lön i livet”

    Menar du att det skulle bero på att kvinnor är bra på att lära sig om de blir tillsagda men sämre på att lära sig av sin egen kraft? ;)

  37. 43
    Mats Frick

    Intressant tema Maggie. Vi kan väl rulla ut bollen bland diskutanter här på bloggen att pröva sin kvinnliga omgivning på temat.

  38. 44
    L

    Kvinnor jag känner brukar säga ungefär så här, – Någon klimatkris tror jag inte på, men det är väl inte fel att tänka på miljön?

    Många, även män, brukar också blanda ihop koldioxid med kol(mon)oxid och tror att det är livsfarligt…

    Intresset för att lära sig något mer i frågan är minimalt.

  39. 45
    Gunnar Littmarck

    Maggie.
    Jag menar att den svenska medianflickan är mer inkännande av vad som förväntas av henne än medianpojken.
    Jag misstänker att medianpojken är mycket mer obstinat, revolutionär och viktigast av allt (vad gäller låga betyg och hög lön) riskbenägen.
    Sen finns ännu några aspekter:
    Yrke nr ett och två som attraktivast för kvinnor är Snickare och ingenjör
    för män är det Läkare och sjuksyster.
    Medianflickan attraheras mer av resurser i form av kunskap och ekonomi än medanpojken.
    Sen kan man ju höra vad Annica Dahlström har att säga om rent biologiska skillnader i hjärnan.

    Jag är och vill vara övertygad om att vi kan ge våra flickbarn mer uppmärksamhet och beröm då de är obstinata och tar risker.

    Ex. min äldsta ville gå i en engelsspråkig gymnasieklass, intagspoängen var skyhöga.
    Hon hade en säker 5:a att vänta i gymnastik bara orientering kvar, vilket var hennes forvorit.
    Då hon och hennes kompis kom var kompasserna slut, ty den korkade läraren hade inte orkat hindra andra grupper från att ta flera kompasser i var grupp.
    -försök springa ikapp någon grupp och be att få låna en av deras kompasser.

    Min dotter bara vände på klacken, trots alla böner och löften från ångerfyllda lärare, senare veckor, vägrade hon att utföra orienteringen och fick ett streck i Gympa…

    Jag backade upp henne över att vägra uppfylla korkade krav.

    Skolan är fylld av korkade lärare, bara sänk dem…

    Hur många grundskolelärare är medvetna om att hälften av deras elever har högre IQ än dem?

    Många kompenserar låg IQ med makt?

    Ta ett föredrag av Annica, i mp3-spelaren under träningspasset:
    Livets mening för män respektive kvinnor:
    http://video.ldc.lu.se/fc02h2.htm

  40. 46
    Gunnar Littmarck

    Jag menar såklart att vi genom uppfostran gjort flickor bättre på att lära sig det de blir tillsagda och sämre av egen kraft.

    Det trista är att Norge har samma system där 40% av pojkar slås ut i skolan då de vägrar lära sig det skolan vill och i den takt skolan vill.

    Sen fylls samhället av män med dåligt självförtroende och usel bildning.

    Kanske skulle vi gå till baka till flick och pojkskola, men ersätta gympa och musik med daglig dans, ”tvåkönad”

    Så möts pojkar och flickor bara dagligen på danslektionerna i skolan upp till gymnasiet.

Kommentarer inaktiverade.