Klimatdebatten i DI

Om ni har missat torsdagens Dagens Industri (pappersupplagan) så får ni här en möjlighet att läsa Bo Berggrens svar på P-O Erikssons debattartikel om koldioxid som livets gas. Med tanke på hur länge Bo Berggren funderat över sitt svar förefaller det väldigt tunt i sin argumentation. Läs och avgör själv (klicka på bilden för att se den större).

P-O Eriksson har skickat ett svarsinlägg, som (mig veterligen) ännu inte publicerats. Här kommer dock texten, tack vare Ove L.

Till Bo Berggren,

Broder, jag är glad att du tagit dig tid att läsa och begrunda mina synpunkter på KLIMATDISKUSSIONEN. Du har också försökt förstå hur jag tänker och därvid kanske inte riktigt kommit rätt. Även om vi på KTH brukade skoja om att ”bergsmän” aldrig kunde begripa vad vi fysiker höll på med ska jag försöka förklara litet bättre hur jag ser på frågan.

Låt oss först vara noga med att skilja på miljöfrågor och klimatfrågan. Vi är helt eniga om att vi skall vårda vår miljö och hushålla med våra resurser här på jorden och här råder ingen tvekan om att mänskligheten påverkar miljön genom olika former av ”utsläpp och nedskräpning” i vatten och luft. Många av dessa är direkt skadliga för människors liv och hälsa, andra har en mera långsiktigt negativ inverkan på vår jord. Här måste vi agera och det går åt betydande resurser för att bromsa dessa negativa effekter. I Norden och andra utvecklade länder har detta arbete pågått länge. I andra utvecklingsländer har det knappt börjat. Som jag skrev i mitt inlägg är det lätt att förstå att länder som Kina måste koncentrera sig på att lösa dessa akuta problem som påverkar liv och hälsa. Men även nära oss finns betydande problem. Rent vatten blir ett problem (vi har vårt Östersjöproblem att lösa). Luftföroreningarna i Europas storstadsregioner är mycket ”ohälsosamma”etc.

Klimatfrågan kan vi förenkla till att bara vara en fråga om vilken medeltemperatur vi har/får på vår jord eftersom CO2 är en mycket hälsosam gas som alla människor och djur producerar och som alla växter oundgängligen behöver för att kunna överleva/växa och frodas. (En del människor tror att CO2 är något hälsovådligt jämförbart med CO som gamla bilmotorer producerade genom ofullständig förbränning).

Egentligen kunde diskussionen sluta med att konstatera att jordens medeltemperatur har varierat kraftigt långt innan vi människor började elda kolhaltiga ämnen. Vi vet att jorden under största delen av sin livstid haft ”istid” men att vi också haft mycket varma perioder då växlighet och djur frodades. Den senaste istiden i våra trakter började avvecklas för cirka 10 000 år sedan. Landet började resa sig från det enorma istäcket samtidigt som isen blev vatten som gjorde att vi inte längre kunde gå från Sverige till Danmark och England. Växter och djur ”vandrade” norröver. Ganska dramatiska ändringar!

Även under de senaste 2000 åren har vi haft betydande temperaturvariationer. Vi hade det varmt under bronsålder och vikingatid. Det var då vikingarna etablerade sig på den då gröna Grönländska sydspetsen (cirka år 1000). Fem hundra år senare var de borta igen för då hade isen erövrat Grönland igen och vi hade den så kallade lilla istiden (när Karl X Gustav tågade över Bälten). Senare har temperaturen i huvudsak ökat igen även om det har varit omväxlande kalla och varma perioder. Vi har alltså haft temperaturväxlingar på några grader även under sen tid utan att människan på något sätt påverkat det. De bästa förklaringarna till detta som jag läst är kopplade till olika solaktiviteter. Ingen vet säkert.

Varför kom då denna fixering till CO2? Jo, det har länge varit känt att jordens temperaturutbyte med solen (skillnad mellan in och utstrålning) kan variera beroende vad som finns i jordens atmosfär. Man pratar om de sk växthusgaserna. I särklass viktigast är vattenånga (dvs moln). Bland övriga växthusgaser som alla förekommer i mycket små koncentrationer märks koldioxid (CO2) och metan. Båda dessa gaser produceras i samband med livsprocesser men CO2 nettoökar vid förbränning av dött (fossilt) organiskt material (kol, olja etc).

Bert Bohlin som arbetade på Meteorologiska institutet (bl a med min fysikerkollega Gösta Walin Prof Emeritus i Oceanografi) började intressera sig för dessa växthusgaser och blåste liv i den gamla hypotesen att människan nu påverkade jordens medeltemperatur genom att orsaka en ökning av CO2 trycket i atmosfären. Bland annat på grund av de mycket stora omsättningar av CO2 mellan växter och djur liksom genom in och utlösning i våra hav kunde man inte räkna på detta men man kunde mäta CO2 trycket. Man hade också en del primitiva mätningar över jordens medeltemperatur och man har gjort olika studier där man försökt uppskatta CO2tryck resp temperatur även bakåt. Det är lätt att förstå att det inte blir någon större precision i dessa mätningar. Även med moderna metoder är det inte enkelt att exakt mäta jordens medeltemperatur. Idag används mycket avancerad sattelitteknik i kombination med mätningar på jorden, varvid man försöker undvika påverkan av spillvärme från storstadsregioner. Det presenteras data varje månad.

Fyra oberoende källor är idag relativt överens om temperaturvariationerna månad för månad (jag återkommer till detta), Bert Bohlin hade alltså bara tillgång till ”halvmoderna” siffror och uppskattningar och han jämförde temperaturkurvorna (som ju svänger upp och ner år för år) med CO2 kurvan som sakta ökar (ungefär från 300 ppm till 370 under 1900-talet). Eftersom jordens medeltemperatur råkar öka ett antal tiondels grader under förra århundradet så bestämde han sig för att det fanns ett samband som han uppskattade till att ligga mellan +1.5 och + 4.5 grader för varje fördubbling av CO2 trycket. Detta ledde till den berömda ”hockeystickkurvan” som skrämde världen, orsakade ett Kyotomöte samt bildandet av IPCC som togs under FNs beskydd. Pengar och ära flödade till alla som stöttade denna ”religion”. Vi som märkte att vintrarna blev sämre hade lätt att tro på detta. Att det skulle kunna vara en del av jordens naturliga variation var det ingen som tänkte på. Det måste vara orsakat av alla människor!

Detta startades under 70-80-tal och fick stort genomslag under 90-tal. Under tiden fortsätter man att mäta. CO2 fortsätter att stiga men temperaturökningen har stannat av och det har faktiskt kallnat under de senaste 10 åren. Hade Bert Bohlin levt och försökt finna ett samband nu hade han kommit till helt andra slutsatser, beroende på vilken tidsperiod han valt. Jag tror att det är dags att konstatera att det inte finns något mätbart samband mellan CO2 utvecklingen och jordens medeltemperatur.

Jag menar i stället att vi får acceptera att förhållandena på jorden alltid kommer att sakta förändras och att vi skall använda våra resurser till att anpassa oss liksom att hantera allvarliga och kända miljöfrågor. Jag har stor tilltro till att människan kan klara det om vi bara inte slösar våra resurser på fel saker. I slutet av min artikel för jag också ett resonemang om att jag inte tror att vi kan eller skall försöka styra livet på jorden med några världsdekret. Jag tror att ekonomiska krafter mycket oftare styr rätt, än försök av okunniga politiker. Hela energibalansen skulle säkert lösas om normala ekonomiska villkor finge gälla. Dyr olja driver nu fram nya alternativ. Den höga beskattningen driver dock fram att obeskattade alternativ blir mycket attraktiva vilket lett till kraftiga prisökningar på föda och skogsråvara, vilket i sin tur kan leda till mycket allvarliga konsekvenser i världen. Jag är övertygad om att den vanliga människan prioriterar hälsa och mattillgång framför åtgärder mot en spekulation i att det kan bli varmare.

Bästa hälsningar från P-O

Dela detta inlägg

11 reaktion på “Klimatdebatten i DI

  1. 2
    L

    Ja, bra skrivet och djupare än så behöver man inte dyka för att se en annan bild än den Bo Berggren fått serverad.

  2. 3
    Magnus A

    Ja, fantastiskt bra, innehållsmässigt och i upplägg! En enda lite tveksam detalj är kanske parentesen i: ”…de sk växthusgaserna. I särklass viktigast är vattenånga (dvs moln)”. Moln är ju kondenserad vattenånga som kan sänka atmosfärens innehåll av denna och ofta även har temperatursänkande funktion. De är fenomen som inte är ekvivalent- eller bör blandas ihop med växthusgasen vattenånga. Men bortsett den detaljen är artikeln lysande!!!

  3. 4
    Anon1

    Bra skrivet av P-O-

    Nu ska man ju inte kasta bensin på brasor…
    Men i bästa alarmist-anda kan man ju beträffande Bo och Bosch konstatera att de har har vissa ekonomiska intressen i Vindkraft och nya satsningar på solcellsteknik…

  4. 5
    Per-Olof Persson

    Oljan är inget fossilt bränsle?
    Olja är förnyelsebart? Enligt denna artikel skapas olja genom högt tryck och hög temperatur av kalciumkarbonat och järnoxid. Vanliga ämnen i jordskorpan.
     

  5. 6
    L

    Den ryska teorin har varit uppe lite då och då utan att ha blivit tagen på allvar. Senast igår läste jag om oljan utanför Brasilien som ligger på stora djup och geologer hade liknande teorier om att olja ständigt produceras, utan fossil, i jordens inre.

    Frågan vi som inte forskar i ämnet kan ställa är, hur bergis är man på att olja är fossil? Det hävdas ju bland annat att mängden olja överträffar möjliga fossila lämningar?

  6. 7
    00

    Isotopsamansättningen är väl samma i olja och fossilt kol. Oorganiskt CO2 har en annan sammansättning.

  7. 8
    00

    Skulle stå ”Oorganiskt kol har en annan sammansättning.” och inget annat.

  8. 9
    Christopher E

    oo:

    Som jag fattar det har isotoperna undersökts, men de varken bevisar eller motbevisar teorin, eftersom alternativa förklaringar till oljan ger liknande isotopfördelning som biologiska.

    Som jag också fattar det finns det bevisligen icke-organisk olja och gas redan funnen, men då är mängderna mycket små. Bland annat när Thomas Gold inspirerade djupgasborrningen i vår egen Siljansring. Så teorin håller nog, kolväten finns trots allt i hela solsystemet, men är den verkligen förklaringen till en betydande del av oljeförråden? Eller ett hopp för för framtida fyndigheter? Stor, mycket stor, osäkerhet men det vore nog fel att kalla teorin avskriven. Trots allt är den biologiska förklaringen till oljan inte helt solklar heller.

    Jag tyckte Wikipedia i det här fallet har en ganska gedigen genomgång av argumenten för och emot:

    http://en.wikipedia.org/wiki/Abiogenic_petroleum_origin

  9. 10
    Nisse

    PO Eriksson  bygger upp sitt svar på att kritisera en person, nämligen Bert Bohlin. Retoriskt skickligt men tunt när man synar det. Bolin är inte precis ensam om att se farorna. Det är idag inte många företagsledare som skulle våga satsa på Erikssons sätt att resonera. Företagsledare brukar kännetecknas av att de förmår att på ett odogmatiskt sätt hantera risker. De måste hålla borta sina personliga åsikter eftersom de har ansvar för aktieägarnas pengar.

  10. 11
    Håkan

    Har följ den här debatten lite lojt och är inte alls insatt i den vetenskapliga biten.
    Men strikt retoriskt säger väl inte Eriksson något alls som inte är ganska mycket självklarheter. Det jag inte förstår är hur en person kan vara så säker på något som är så osäkert? Eller säger han bara att majoriteten inte säkert kan har rätt? Som en god advokat som inflikar tvivel? Och inledningen på hans brev luktade gammalt 40 tal, att försöka skriva nedlåtande men att komma undan med det. Pinsamt. Han har en fysikerexamen från 70 talet. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess och han har varit Vd och knappast forskat på jordens temperatursvängningar, eller? Hans svar här övertygade i alla fall inte mig.

Kommentarer inaktiverade.